SammanfattningOlikheter mellan lÀnder och deras olika regelverk gör att företags Ärs-redovisningar skiljer sig Ät och intressenter fÄr svÄrare att jÀmföra finansiell information. Olikheter leder i sin tur till olika definitioner och vÀrderingar vid redovisning, vilket gör att jÀmförbarheten mellan företag och vÀrdering av ett företag blir en komplicerad verksamhet. (FAR 2009). Immateriella tillgÄngar har diskuterats flitigt och det finns argument bÄde för och emot huruvida företagen skall aktivera tillgÄngen i balansrÀkningen (Sundgren et al 2007). FoU inom lÀkemedelsindustrin Àr en mycket riskfylld verksamhet, eftersom endast cirka 10 procent av alla lÀkemedel som nÄr utvecklingsfasen kommer ut pÄ marknaden till slut och cirka 20 procent av de marknadsförda lÀkemedlen Àr tillrÀckligt lönsamma för att sÄ smÄningom tÀcka den investering som gjorts i dem (Nickisch et al 2009).Undersökningen Àmnar svara pÄ följande frÄgor: Vilka Àr de huvudsakliga faktorer som begrÀnsar företagen vid redovisning av FoU? I vilken omfattning aktiverar företagen kostnader för FoU som en tillgÄng? Vilka Àr de tÀnkbara orsakerna bakom lÀkemedelsföretagens val av redovisning av FoU?Syftet med uppsatsen Àr att identifiera hur företagen inom lÀkemedels-branschen redovisar FoU i sina rÀkenskaper, samt vilka begrÀnsningar och möjligheter företagen stÄr inför i och med gÀllande regelverk och rekommen-dationer.Uppsatsen Àr i huvudsak konstruerad med hjÀlp av den kvalitativa metoden.

Bakgrund och problem: Varje Är investeras det stora summor i den forskningsbaserade lÀkemedelsindustrin. Investeringarna innebÀr stora risker dÄ det Àr fÄ lÀkemedel som genererar tillrÀckligt stora vinster för att tÀcka kostnaderna. Sedan Är 2005 har svenska koncerner tillÀmpat IFRS, vilket har medfört större krav pÄ redovisningen av FoU. Valet att aktivera eller kostnadsföra utgifterna för FoU har debatterats mycket och valet pÄverkar företagets finansiella stÀllning. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur redovisningen av FoU och patent ser ut hos lÀkemedelsföretag i Sverige som anvÀnder sig av IAS 38 och hur redovisningsvalen har pÄverkats av införandet av IFRS.

I dagens samhÀlle har en ny typ av företag vuxit fram, kunskapsföretagen. Dessa företags tillgÄngar Àr till största delen immateriella. Deras viktigaste och ibland enda tillgÄngar Àr kunskapen och kompetensen hos de anstÀllda. Dessa tillgÄngar kallas Àven intellektuellt kapital. Vid kreditbedömning av kunskapsföretag mÄste banker ta hÀnsyn till de faktorer som omfattar det intellektuella kapitalet.

Bakgrund och problem: Ett varumÀrke Àr en immateriell tillgÄng som medverkar alltmerpositivt till ett företags ekonomiska stÀllning. Endast förvÀrvade varumÀrken fÄr lov att tasupp i balansrÀkningen vilket regleras av IFRS 3 om rörelseförvÀrv och IAS 38 omimmateriella tillgÄngar. Sedan Är 2005 skall alla noterade koncerner i Sverige upprÀtta sinÄrsredovisning enligt IFRS vilket bland annat innebÀr att immateriella tillgÄngar, dÀriblandvarumÀrken, skall identifieras och separeras frÄn goodwill. Att vÀrdera ett varumÀrke kan varaen svÄr process vid vilken företag lÀgger olika stor vikt. VÀrderingen försvÄras av att det intefinns nÄgon aktiv marknad för varumÀrken.

StÀderna vÀxer och stadens omrÄden Àndrar funktion. Bland annat blir de tidigare perifera omrÄdena mer cent­rala och dÀrigenom Àven verksamheterna som varit place­rade dÀr, t.ex industriomrÄden. DÄ dessa ÀndÄ utgör en Ärsring i stadens historia kan det dÀrför vara intressant för kommande generationer att kunna utlÀsa stadens framvÀxt och historia. FrÄgan Àr vad som ska bevaras, hur och varför?Det finns en ny syn pÄ vad som rÀknas till kulturvÀrden.

Denna uppsats underso?ker hur den kristologi som kommer till uttryck i Elisabeth Ohlson Wallins fotoutsta?llning Ecce Homo kan fo?rsta?s i relation till det kristologiska projekt som artikulerats av Marcella Althaus-Reid. Underso?kningen sker i tva? steg da?r Althaus-Reids kristologi fo?rst rekonstrueras utifra?n de texter i hennes fo?rfattarskap som tydligt behandlar a?mnet, varefter en serie bildanalyser go?rs av fem fotografier ur Ecce Homo. Studien visar att ba?de Althaus-Reids texter och Ecce Homo inneha?ller inte en utan flera olika kristologier.

Bakgrund Sjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r en omv?rdnad som vilar p? en humanistisk m?nniskosyn och ett personcentrerat f?rh?llningss?tt. Uppdraget inneb?r att fr?mja h?lsa, lindra lidande och s?kerst?lla trygg v?rd. En kontinuerlig reflektion ?ver normer och v?rderingar kr?vs f?r att v?rden ska vara trygg och etiskt f?rsvarbar.

The aim of my bachelor?s thesis is to investigate, through a literature review, changes in the distribution of filamentous algae as well as the general species composition of macroalgae and diatoms in Swedish eelgrass meadows. I have also studied the possibility of tracking these algae and diatoms in eelgrass meadows using eDNA methodology. The focus has been on linking these changes to climate change factors such as eutrophication, temperature increase, and anthropogenic emissions, and how these affect the health of eelgrass meadows and their ecosystem services, such as a carbon sink and biodiversity support. The results show that filamentous algae have increased markedly in coverage in Swedish coastal areas between 1980 and 2021, especially in sheltered bays, indicating that altered environmental conditions favor these fast-growing species. Genetic tracking using eDNA demonstrated that there are functional primers for many species, particularly among brown algae and red algae, whereas green algae require more specific primers due to greater genetic variation.

Syfte: Verksamheten har sta?llda ma?l som de inte uppna?r, da?rfo?r har en omorganisation genomfo?rts. Syftet med underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur mellancheferna beskriver sitt arbetssa?tt med att utveckla sin personal och hur omorganisationen har pa?verkat mellanchefernas arbete. Fra?gesta?llningar: Hur beskriver mellancheferna sitt arbete med att utveckla sin personal mot o?verga?ngar? Hur upplever mellancheferna implementeringen av omorganisationen och dess pa?verkan pa? o?verga?ngsarbetet?Metod: I va?r studie anva?nds fra?mst teorier som bero?r ledarskap och fo?ra?ndring.

Skillnaden i bedömning och uppföljning av kompetensutveckling och materiella investeringar ligger i graden av kvantifierbarhet. Materiella investeringar som maskiner, kan oftast bedömas och följas upp genom objektiva metoder, medan kompetensutveckling krÀver subjektiva metoder. I de företag vi studerat finns en ambition att finna en mer objektiv metod för kompetensutveckling men det anses ta för mycket resurser i ansprÄk relaterat till den nytta som eventuellt skulle uppstÄ. En annan faktor som vi fann var att i den dynamiska miljö företagen verkar Àr det inte motiverat att utvÀrdera kompetensutveckling eftersom det anses vara en fÀrskvara. Miljön företagen verkar i och sjÀlva syftet med kompetensutvecklingen pÄverkar ocksÄ om man ska anse kompetensutveckling vara en investering eller inte..

Detta examensarbete undersöker hur materiella och immateriella ledtrÄdar anvÀnds vid förmedling av ett tjÀnstevarumÀrke i en internationell franchisekontext. Begreppet experience room (Edvardsson, Enquist och Johnston, 2005) tillÀmpas för att undersöka konceptet ICEBAR BY ICEHOTEL i egenskap av testkörning (prepurchase service experience) av ICEHOTELs erbjudande, samt hur franchisegivaren hanterar de sÀrskilda förhÄllanden som uppstÄr vid förmedling av tjÀnster via franchisetagare i egenskap av varumÀrkesambassadörer. Hur gÄr det till nÀr en upplevelse, lika flyktig och förgÀnglig som isen pÄ Torne Àlv, görs materiell och flyttbar i form av ett franchisekoncept? Och vad hÀnder med ett tjÀnstevarumÀrke nÀr det förmedlas av en franchisetagare pÄ andra sidan jordklotet?Studien konstaterar att franchisekonceptet ICEBAR BY ICEHOTEL uppfyller designdimensionerna för ett experience room; fysiska och immateriella artefakter, teknologi, kundplacering, kunddeltagande och interaktion med de anstÀllda förekommer alla i nÄgon utstrÀckning. Dock Àr den otydliga kopplingen till ICEHOTEL ? en konsekvens av det tidigare namnet Absolut Icebar ? avgörande för att konceptet inte kan anses utgöra en PSE (prepurchase service experience).I det studerade fallet sammanfattas det interna varumÀrkesarbetet i fem kategorier; dokument, materiella ledtrÄdar, personer och aktiviteter med anknytning till ICEHOTEL samt storytelling vilken bidrar till att skapa mening och en personlig koppling till varumÀrket.

Bright Chest of DrawersThis project derives from a fascination of spaces which withonly light and shadow withhold a narrative value, which createsemotions and experiences with a minimum of objects. Iwanted to invesitigate light and lighting, and create a productthat can change the mood and experience of a spatial enviromentwith light. Questions I asked myself was: How do I relateto the spatial limitations that arise? How can I, with light asmy tool, give form to an immaterial value or state of mind?Will the object that illuminates be the most important factorof communication and meaning when I want to tell a story, oris it the light itself?The result became a chest of drawers that is lighted up frominside when you open the drawers. It serves a function as a unitfor storage of objects, but also makes us reflect of the importanceof objects, of how we define a spatial enviroment, andwhat we consider as private spaces in our home..

Webbapplikationer har o?kat i antal och anva?ndning i synnerhet de senaste a?ren sen tillkomsten av HTML5 som simplifierat processen. Ma?nga desktopapplikationer idag a?r la?mplig fo?r en o?verga?ng till webb. Sa? a?r fallet hos Ida Infront, ett fo?retag med en produkt, iipax, utvecklad i Java som de har fo?r o?nskan att migrera till webbmiljo?.

Företags tillgÄngar i form av relationer, har i tidigare studier berörts och pÄvisats vara viktigavÀrdedrivare och dÀrmed av betydande vÀrde för företag. För att vÀrdet av ett rörelseförvÀrvkorrekt ska Äterspeglas i redovisningen i de finansiella rapporterna har standarden IFRS 3tagits fram. Standardens syfte Àr att förbÀttra relevans, tillförlitlighet och jÀmförbarhet.I denna studie har Europeiska företag som genomfört förvÀrv, och som sedan Är 2005redovisar enligt IFRS, undersökts. Ett urval av rörelseförvÀrv har analyserats i syfte attkartlÀgga huruvida företagen allokerar förvÀrvets köpeskilling, och dÀrmed specificerar ettvÀrde, till immateriella tillgÄngar och specifikt till posterna för kund- ochleverantörsrelationer. Studien dokumenterade i 34 % av de observerade förvÀrven redovisadetillgÄngar i form av kundrelationer.

Skillnaden i bedömning och uppföljning av kompetensutveckling och materiella investeringar ligger i graden av kvantifierbarhet. Materiella investeringar som maskiner, kan oftast bedömas och följas upp genom objektiva metoder, medan kompetensutveckling krÀver subjektiva metoder. I de företag vi studerat finns en ambition att finna en mer objektiv metod för kompetensutveckling men det anses ta för mycket resurser i ansprÄk relaterat till den nytta som eventuellt skulle uppstÄ. En annan faktor som vi fann var att i den dynamiska miljö företagen verkar Àr det inte motiverat att utvÀrdera kompetensutveckling eftersom det anses vara en fÀrskvara. Miljön företagen verkar i och sjÀlva syftet med kompetensutvecklingen pÄverkar ocksÄ om man ska anse kompetensutveckling vara en investering eller inte.