Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Dagens förÀnderliga vÀrld har medfört att en stor del av det vÀrde som skapas i företag idag sker i de immateriella tillgÄngarna som företagen har. VarumÀrken har funnits sedan lÄngt tillbaka och dess ursprungliga funktion var att locka till sig icke lÀskunniga arbetare som skickades ut för att göra hushÄllens inköp. Under medeltiden började varumÀrket anvÀndas för att sÀrskilja en tillverkares produkter frÄn andras. Denna funktion Àr en av varumÀrkets viktigaste Àven idag dÄ konkurrenter snabbt kan kopiera framgÄngsrika produkter och detta medför att varumÀrket har ett stort vÀrde för företagen. Det blir dÀrför viktigt för intressenter att fÄ tillgÄng till information om varumÀrken dÄ de har en vÀsentlig betydelse för företagen och det blir dÀrför nödvÀndigt att varumÀrket vÀrderas samt redovisas i Ärsredovisningar.

?The language of management is money?, har nÄgon sagt. I affÀrslivet gÀller det att veta vilka ÄtgÀrder som lönar sig. Vi har i vÄr uppsats fokus pÄ design som en strategisk resurs; skapande av mervÀrde. Kunskapsbaserade tillgÄngar, Àr mycket viktiga för företagens framgÄng i dagens hÄrda konkurrenssituation.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur organisationer inom banksektorn motiverar sina anstÀllda till att prestera och leverera de resultat som organisationen efterstrÀvar, samt om de anstÀllda upplever de metoder som anvÀnds som motiverande.Uppsatsens teoretiska referensram bestÄr av etablerade teorier inom omrÄdet arbetsmotivation. Uppsatsen beskriver fyra olika teorier; Maslows behovshierarki, Herzbergs tvÄfaktorteori, Vrooms förvÀntningsteori och Ryan och Decis sjÀlvbestÀmmande teori.En kvalitativ fallstudie pÄ Nordeas kundtjÀnstavdelning i Uppsala har genomförts, dÀr primÀrdata insamlats genom semistruktuerade intervjuermed chefer samt anstÀllda. SekundÀrdata har inhÀmtats frÄn litteratur, sÄsom tryckta lÀroböcker, samt vetenskapliga artiklar frÄn etablerade tidskrifter. De faktorer som mÀttes i intervjuerna grundade sig pÄ Herzbergs motivations- och hygienfaktorer, dÀr frÄgorna Àmnade undersöka hur det existerande belöningssystemet sÄg ut och de anstÀlldas uppfattning kring systemet.  För att motivera sina anstÀllda anvÀnder Nordea frÀmst immateriella belöningar som till exempel feedback och verbal uppmuntran.

Under slutet av 1800-talet publicerades tidningen Svenska familj-journalen i flera a?rga?ngar som en tidning menad att la?sas av hela familjen som underha?llning. Ett inslag i tidningen var bera?ttelser om fra?mmande la?nder och folkslag. Skribenterna beskrev en exotisk och sensationell va?rld utanfo?r Sverige i sina artiklar och fo?r ma?nga i la?sarkretsen var detta deras enda kontakt med omva?rlden.

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.

Inom ekonomistyrning berörs den betydande aspekten angÄende företags formulering ochimplementering av en utformad strategi. Avsikten med strategier Àr att de ska vÀgleda företagför att de pÄ lÀmpligaste sÀtt ska uppnÄ sina ekonomiska mÄl. Det problem mÄnga företag oftabemöter Àr implementeringen av strategin. Företag lÀgger stora resurser pÄ formuleringen avstrategier men kontrollerar inte sedan i vilken utstrÀckning den utformade strategin faktisktimplementerades i verksamheten.För mÄnga företag har ocksÄ patent och immateriella tillgÄngar blivit en viktig faktor för attkonkurrera pÄ marknaden. Immateriella tillgÄngar innebÀr stora konkurrensfördelar, menalldeles för mÄnga företag Àr ouppmÀrksammade om dess styrkor.

Bakgrund: Hur företag vÀljer att redovisa sina tillgÄngar, speciellt immateriella tillgÄngar, har under de senaste decennierna varit föremÄl för mycket diskussion med tanke pÄ finanskriserna som varit. Sedan 2005 skall alla börsnoterade koncerner inom EU följa IASBs standardverk IFRS regelverk. LagÀndringen betyder bland annat att goodwill inte lÀngre ska skrivas av pÄ den nyttjandeperioden som en kostnad i resultatrÀkningen men skall istÀllet Ärligen prövas för nedskrivning, ett sÄ kallat, ?impairment test?.Syfte: Syftet med undersökningen blir att kartlÀgga Svensk redovisningspraxis av goodwill. Detta för att se om eller hur finanskriserna och lagÀndringar har pÄverkat goodwillvÀrdet hos Svenska koncerner.

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Denna uppsats slutsats Àr enligt vÄr mening att företagen till viss del följer upplysningskraven enligt IAS 36 p. 134 men eftersom det Àr ett principbaserat system leder detta till att upplysningskraven blir en tolkningsfrÄga. Detta gör att företagen tolkar upplysningskraven pÄ olika sÀtt och medvetet som omedvetet i kombination med brist pÄ kompetens, döljer information för att konkurrenterna inte ska fÄ full insyn i verksamheten. Vi anser att normerna bör ha utformats till att bli ett ?kokboks tÀnkande? sÄ att de inte kan tolkas pÄ olika sÀtt och pÄ sÄ sÀtt minskar komplexiteten i IFRS regelverket..

Följande studie syftar till att belysa hur organisationer idag arbetar med att mÀta och följa upp sina immateriella resurser, vilket i denna studie avser personal. Vi lever idag i ett kunskaps- och tjÀnstesamhÀlle vilket innebÀr att mÀnniskans bidrag i form av humankapital generellt vÀrderas högre Àn materiella tillgÄngar. Dessutom medför en ökad globalisering ett hÄrdare affÀrsklimat och konkurrens. En konsekvens blir dÀrför att organisationer för sin överlevnad mÄste vara allt mer lönsamma, vilket ökar vikten av en rÀtt hanterad personalresurs som kan generera kostnadsfördelar. Med den bakgrunden bör organisationer fokusera pÄ metoder som kan synliggöra den allt viktigare personalresursen.

Denna undersökning försöker skapa en förstĂ„else för vad som egentligen hĂ€nder nĂ€r klĂ€djĂ€tten H&M samarbetar med kĂ€nda modedesigners som Viktor & Rolf, och den paradox som uppstĂ„r nĂ€r det billiga och tillgĂ€ngliga möter det dyra och exklusiva. Litteraturstudier ger en förstĂ„else för vilka mekanismer som ligger bakom konstruktionen av ett varumĂ€rke och dess immateriella berĂ€ttelse. Genom intervjuer med olika personer synas samarbetet utifrĂ„n olika perspektiv. Även konsumenternas berĂ€ttelsekonstruktion granskas nĂ„got, för vilka Ă€r egentligen dem vi sett springa in pĂ„ H&M nĂ€r dörrarna öppnas och slĂ„ss över klĂ€der? Vad Ă€r det de egentligen köper? Genom ett deltagande i kommershysterin nĂ€r H&M slĂ€pper de Ă„trĂ„vĂ€rda klĂ€derna för försĂ€ljning, granskas fenomenet pĂ„ nĂ€ra hĂ„ll.Uppsatsen kommer fram till att det Ă€r de immateriella berĂ€ttelserna som Ă€r avgörande för den hysteri som klĂ€derna ger upphov till.

Denna uppsats behandlar införandet och implementeringen av IFRS/IAS reglerna i tvÄ globala företag, Scania koncern som Àr ett industriföretag med mycket materiella anlÀggningstillgÄngar och lite immateriella tillgÄngar jÀmfört med WSP group, som Àr ett konsultföretag med lite anlÀggningstillgÄngar och mycket immateriella tillgÄngar. Vidare redogörs för hur Scania och WSP vÀrderar och avskriver sina materiella anlÀggningstillgÄngar enligt den nya IAS 16. I uppsatsen undersökts Àven om företagens finansiella rapportering enligt IAS 16 motsvarar de kvalitativa egenskaperna det vill sÀga; begriplighet, relevans tillförlitlighet och jÀmförbarhet enligt IASB:s förestÀllningsram.Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr en kvalitativ fallstudie. För att genomföra studien har författarna lÀst de senaste teorierna om IFRS/IAS, samt skriftliga kÀllor om Scania och WSP. Dessutom har tre intervjuer och en mailinterjvu med nyckelpersoner inom IFRS/IAS utförts.Uppsatsen utmynnar i ett resultat som sÀger att införandet av IFRS /IAS inte pÄverkade Scanias och WSP:s rÀkenskaper sÄ mycket, eftersom Sverige och England tidigare hade anpassat sina rekommendationer till IAS.