Det har skett en omfattande utveckling av teorier, metoder och verktyg för riskanalys. Trots att det finns ett flertal tillgängliga metoder är det näst intill omöjligt att hitta en metod som ger möjligheten att finna alla risker. Den metod ett företag väljer måste ändå uppfylla vissa Egenskaper för att vara så uttömmande att en önskad säkerhetsnivå kan uppnås. Vilka är då de primära Egenskaper en riskanalysmetod bör uppfylla för att kunna identifiera så många risker som möjligt? I denna uppsats avser vi att skapa en rangordning av Egenskaper en riskanalysmetod bör uppfylla för att identifiera så många risker som möjligt.

På dagens arbetsmarknad har rekryteringsföretag, inom rekryteringsförfarandet, fått en framträdande roll. Ett första steg i en rekryteringsprocess är att rekryteringskonsulten, tillsammans med anställande företag, utvecklar en så kallad kravspecifikation. Kravspecifikationen bör, bland andra krav, innehålla krav på personliga Egenskaper. Dock beskriver företag i kravspecifikationer personliga Egenskaper i generella ordalag. Att anställande företag nyttjar allmänt beskrivande begrepp innebär att rekryteringskonsulten får svårigheter att, genom att endast studera begreppen, erhålla en tillräcklig tydlig och detaljerad bild för att kunna rekrytera rätt individ till rätt tjänst..

Syftet med denna studie är att utvärdera IASB:s kvalitativa Egenskaper utifrån kapitalmarknadsperspektivet. Vi har använt oss av en deduktiv metod med utgångspunkt i empirin. Denna utgörs av IASB:s kvalitativa Egenskaper. Dessa har utvärderats främst utifrån de teorier som lades fram i Trueblood-rapporten från 1973. För att få en djupare förståelse för hur Egenskaperna ger sig uttryck i praktiken har vi undersökt detta med hjälp av IAS 18, standarden för intäktsredovisning.

Studien syftar till att undersöka chefsrekryterares syn på Egenskaper, vilka som kan anses önskvärda hos ledare och om dessa varierar i förhållande till situation. Vidare är vår avsikt att undersöka om synen på önskvärda ledarEgenskaper varierar i relation till dåtid, nutid och framtid. Utifrån en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer har vi intervjuat chefsrekryterare på fem olika företag. I studien tillämpar vi teorier som innefattar ledarEgenskaper, hur situationsfaktorer påverkar synen på önskvärda Egenskaper hos ledare samt teorier som speglar ledarskapEgenskaper i förändring. Genom en kristallisering av önskvärda Egenskaper som behandlas i resultatet utarbetades en matris, bestående av fem huvudkategorier vilka tar upp samtliga Egenskaper.

Specialförband ska tillföra handlingsalternativ som ligger utanför reguljära förbands förmågor. Specialförband ska genomföra specialoperationer i hela kontinuumet mellan fred och krig med bred palett av förmågor. Detta ställer höga krav på en adekvat materielförsörjning som svarar mot de krav som ställs på specialförbanden. Trots detta är det lite forskat inom detta område.Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i McRavens specialförbandsteori och med stöd av strategiskt vald empiri inom materielförsörjning identifiera kriterier som bör beaktas vid materielförsörjning av specialförband. Resultatet är femton kriterier som är av vikt för en materielförsörjningsorganisation.

Tidigare forskning av romantisk attraktion har visat att människor väljer partners både som liknar dem själva och som kompletterar dem utifrån beteendemässiga och fysiska Egenskaper. Syftet med studien var att fördjupa forskningen och mer precist identifiera vilka Egenskaper som anses väsentliga vid ett romantiskt intresse hos unga vuxna. Deltagare var 45 individer i åldrarna 17-26, varav 39 kvinnor. Data samlades in genom öppna enkäter och analyserades med meningskoncentrering. Analysen resulterade i fem attraktiva Egenskaper: Personen ska (1) ha Egenskaper jag tycker om, (2) få mig att känna mig speciell, (3) vara attraktiv för mig, (4) vara möjlig att relatera med och (5) bry sig om andra.

Syftet med det här arbetet är att, genom elevintervjuer och klassrumsobservationer, ta reda på vad som kan göra en lärare bra. Vi har intervjuat sex elever om vilka Egenskaper som de tycker att en bra lärare ska ha och vilka Egenskaper deras bästa lärare har. Därefter har vi observerat två lärare och försökt synliggöra deras Egenskaper med retoriska begrepp. Vi har i huvudsak utgått från den klassiska retorikens begreppsapparat då vi analyserat våra intervjuer och observationer. Utöver klassisk retorik har vi studerat litteratur som rör modern retorik samt retorik i en pedagogisk kontext.

Tidigare forskning visar på att skillnader mellan snabbväxande och icke växande företag kan bero på entreprenörens psykologiska Egenskaper, företagets strategi och företagets organisation. Forskningen har sparsamt studerat sambanden mellan entreprenörens psykologiska Egenskaper och företagets strategi. Syftet med föreliggande studie är därför att jämföra ytterligheterna snabbväxande och krympande företag för att finna likheter och skillnader i entreprenörernas psykologiska Egenskaper och företagens strategier. Med entreprenörens psykologiska Egenskaper avses individens prestationsbehov, känsla av kontroll, riskbenägenhet och situationsspecifika självförtroende. I företagets strategier ingår differentiering och kostnadsöverlägsenhet.

Studien undersökte faktorer som kan förklara bristen på kvinnliga chefer och frågeställningarna berörde vilka Egenskaper kvinnor och män tillskrev sig, om en önskvärd chef tillskrevs feminina eller maskulina Egenskaper samt även könsskillnader angående balansen mellan familjeliv/arbetsliv. Ett bekvämlighetsurval gjordes på ett privat företag (n=82) och instrument som användes i undersökningen var BSRI-SE (Bem, 1974; Persson, 1999) (?=0.85) samt en omarbetad version av Work/family pressure scale (Marongiu & Ekehammar, 1999) (?=0.71). Resultatet av en One-Way ANOVA analys visade signifikanta skillnader mellan respondenterna angående femininitet (p=0,001) men inte gällande maskulinitet (p=0,103). Maskulina och feminina Egenskaper var önskvärda hos en chef dock skattades maskulina Egenskaper något högre än feminina Egenskaper.

I samband med organisationsförändringar är det idag vanligt att organisationer använder sig av förändringsagenter. En förändringsagent är den som verkställer en strategisk förändring i en organisation vilken till exempel kan beröra organisationens struktur, teknologi, fysiska arbetsmiljö eller människor. Vilka Egenskaper krävs då generellt av en förändringsagent för att denne skall lyckas med sitt arbete, och framförallt, vilka Egenskaper värderas högst av de anställda som involverats i ett förändringsarbete med en förändringsagent? Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad anställda, som varit involverade i ett förändringsarbete med en förändringsagent, anser vara de viktigaste Egenskaperna hos denne samt att belysa vikten av förändringsagenters olika Egenskaper. Genom att utföra en studie (i form av en enkätundersökning), där 19 anställda deltog med erfarenheter av förändringsagenter i samband med någon organisationsförändring, fann jag vilka Egenskaper som just i denna studie ansågs vara viktigast hos en förändringsagent.

Syftet med studien var att undersöka om människor tillskriver andra personer Egenskaper baserat på deras utseende. Vidare var syftet att undersöka om sådana tendenser eventuellt påverkades av kön och ålder. 90 män och kvinnor i olika åldrar deltog i en enkätstudie som gick ut på att försökspersonen fick se två bilder på en attraktiv respektive en oattraktiv person och sedan svara på frågor om personernas förmodade Egenskaper. Resultaten visade att försökspersonerna var mer benägna att tillskriva den attraktiva personen positiva Egenskaper. Dessutom pekade resultaten på att kvinnor i högre grad än män tillskriver attraktiva personer mer positiva Egenskaper än oattraktiva personer.

Handledning är en viktig arbetsuppgift som ingår i yrket som röntgensjuksköterska. En grupp som har stort behov av handledning är röntgensjuksköterskestudenter. Under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omvandlar röntgensjuksköterskestudenter teorin till praktik med hjälp av handledare och därför är det viktigt att handledning är välfungerande för att maximera inlärningen hos röntgensjuksköterskestudenterna. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva studenters perspektiv på handledare och handledning under VFU. Tre frågeställningar formulerades utifrån syftet: finns det Egenskaper hos handledare som studenter värderar högre än andra, påverkas studenters kliniska inlärning av handledarens Egenskaper och finns det andra faktorer som påverkar studenters kliniska inlärning? Sexton artiklar analyserades och resultatet visade att det fanns Egenskaper hos handledare som värdesätts högt och att dessa Egenskaper samt andra faktorer påverkade deras inlärning.

Uppsatsen behandlar livsmedelsförpackningens påverkan på konsumenten vid köp av livsmedel samt konsumentens syn på förpackningens Egenskaper med utgångspunkt i allmänna teorier rörande förpackningar, innovationer och konsumentbeteende..

Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för och kunskapen om värdet av personliga Egenskaper som en del av det mångfacetterade kompetensbegreppet, erfarenhet och utbildning är andra begrepp som har studerats i relation till dessa. Dessa begrepp är alla interrelaterade och skapar en persons unika sammansättning vilket blir allt viktigare när samhället utvecklas mot en kunskapsbaserad ekonomi med humankapitalet i centrum. Den svenska befolkningen utbildar sig i allt högre grad och arbetsmarknadens krav på formell kompetens ökar i takt med att utbildningsnivån stiger. Tillgången på kompetens skiftar dock och motsvarar inte alltid företagens krav vilket gör situationen allt tuffare för organisationer med felrekryteringar som en följd av detta. Studiens fokus ligger på att försöka förklara vad som definierar begreppen kompetens, personliga Egenskaper, utbildning och erfarenhet och vad som gör att de är viktiga.

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledarEgenskaper samt Egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledarEgenskaper, studiens gemensamma Egenskaper och Egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda Egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda Egenskaperna.