Titel: Allt om mat & genus - En studie av hur tryckt reklam för livsmedel framställer kvinnor och mänFörfattare: Mikaela Askeroth-Grundén, Emma Jerklind och Lisa JohanssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Malin SveningssonSidantal exklusive bilagor: 47 sidorAntal ord: 14 560 ordSyfte: Att undersöka hur kvinnor och män framställs i tryckt reklam för livsmedel.Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Tryckta annonser ur tidskriften Allt om mat, från år 2008-2012.Huvudresultat: Våra resultat visar att det finns betydande skillnader mellan hur kvinnor och män framställs i reklam för livsmedel. Män skildras generellt som professionella kockar och figurerar ofta i Egenskap av kunniga på området eller kända på annat vis. Männen har även en högre genomsnittsålder. De framställs som aktiva och tillagar mat i större utsträckning än kvinnorna samt befinner sig oftare i sammanhang tillsammans med köksverktyg. De gör ofta reklam för livsmedel såsom kött, fågel och dryck.I majoriteten av annonserna innehållande kvinnor förekommer dessa som civila personer.

Undersökningar utförda av Brottsförebyggande rådet beskriver att kameraövervakning skapar trygghet för människor. Den här studien granskar det påståendet där syftet är att genom en kvalitativ textanalys, av Risksamhället och Flytande rädsla tillsammans med annat vetenskap-ligt källmaterial, undersöka huruvida kameraövervakningen uppfyller sitt trygghetsskapande syfte. Vetenskapliga resultat visar att kameraövervakningen är ineffektiv vad gäller brottspre-vention, trots det fortsätter installationen av övervakningskameror. För att legitimera den fort-satta installationen tillskrivs övervakningskameran ett ny Egenskap i form av trygghet. Den Egenskapen bygger bland annat på BRÅ:s rapporter vilka skapar trygghetsundersökningar där enkäter används.

Syftet med denna undersökning har varit att genom att analysera och följa rapporteringen om händelserna i stockholmsförorten Husby 2013 undersöka hur medierna gestaltar polisen och vilket utrymme polisen får i nyhetsrapporteringen. Undersökningen är en fallstudie där materialet består av artiklar från Svenska Dagböadet, Dagens Nyheter och Expressen. Studien är uppdelad i två delar där artiklarna har analyserats både kvalitativt och kvantitativt. Resultaten från den kvantitativa delen har använts för att pröva teorierna kring elitkällor och primary definers och jämförs med tidigare forskningsresultat. Det finns två väldigt olika bilder av polisen. Dels är det den våldsamma närmast militärliknande polisen, dels är det den synliga, folkliga och trygghetsskapande polisen.

Billerud Skärblacka AB producerar säckpapper som bland annat används till säckar för cement, djurfoder, kemikalier mm. En viktig Egenskap hos säckpapper är brottarbete vilket baseras på papperets dragstyrka och töjning. I och med att marknaden kräver mer specialiserade produkter pågår det ständigt utvecklingsarbete för att kunna förbättra styrkor och andra viktiga Egenskaper hos säckpapper. Forskning har visat att styrkan hos papper av blekta fibrer har förbättras vid tillsats av polyelektrolytkomplex. Syftet med detta examensarbete var att studera potentialen för användningen av polyelektrolytkomplex för att förbättra Egenskaperna hos säckpappersmassa. Polyelektrolytkomplex tillverkas genom att kombinera anjoniska och katjoniska polymerer.

Billerud Skärblacka AB producerar säckpapper som bland annat används till säckar för cement, djurfoder, kemikalier mm. En viktig Egenskap hos säckpapper är brottarbete vilket baseras på papperets dragstyrka och töjning. I och med att marknaden kräver mer specialiserade produkter pågår det ständigt utvecklingsarbete för att kunna förbättra styrkor och andra viktiga Egenskaper hos säckpapper. Forskning har visat att styrkan hos papper av blekta fibrer har förbättras vid tillsats av polyelektrolytkomplex. Syftet med detta examensarbete var att studera potentialen för användningen av polyelektrolytkomplex för att förbättra Egenskaperna hos säckpappersmassa.

Uppsatsen behandlar prissättning av ränta på lån som lämnas mellan företag i gränsöverskridande intressegemenskap, där korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL tillämpas för att avgöra huruvida den interna räntan satts på marknadsmässiga villkor. I fall då räntan anses avvika från den som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter möjliggör regeln en justering av resultat hos det företag vars beskattningsbara resultat i Sverige minskat på grund av den oriktiga prissättningen. Regeln avser således att skydda den svenska skattebasen genom att förhindra att företagen utnyttjar avdragsrätten för ränteutgifter och överför vinster till utlandet. Korrigeringsregeln ger uttryck för armlängdsprincipen och överensstämmer med artikel 9 i OECD:s modellavtal, utifrån vilken OECD har utarbetat riktlinjer som behandlar armlängdsprincipen ingående.Uppsatsen syftar till att analysera huruvida den svenska tolkningen av armländsprincipen bidrar till en rättssäker tillämpning av korrigeringsregeln.

I det nya pensionssystemet i Sverige placeras en viss del av den framtida pensionen i fonder, som väljs av individen själv. Detta system, kallat premiepension, innebär att det är av stort intresse för såväl individerna som samhället i stort att veta hur väl dessa fonder förvaltas. I den här uppsatsen studeras en särskild aspekt av förvaltningen, den så kallade tajmningförmågan. Det är förmågan hos fondförvaltarna att förutsäga vilka vändningar marknaden kommer att göra och sedan investera fondens medel med hänsyn till dessa vändningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns sådan tajmningförmåga i de 38 Sverigefonder som ingår i premiepensionssystemet samt om de fonder som eventuellt uppvisar sådan tajmning har några gemensamma Egenskaper.

I den här uppsatsen undersöks interaktionen mellan tre programledare och en intervjuad forskare i ett utdrag från ett intervjusamtal i radio. Syftet med studien är att undersöka vilka övergripande topiker och vilka kommunikativa projekt som förekommer i samtalsutdraget. Likaså att undersöka hur de kommunikativa projekten kan relateras till den hybriditet som detta samtalsutdrag kännetecknas av, då samtale tkan kategoriseras som en hybridiserad pratshowintervju. Samtalsdelen består av drygt åtta minuter, som transkriberas och analyseras med hjälp av en topikanalys i kombination med en analys av de kommunikativa projekt som florerar i samtalsutdraget. Resultatet av analysen visar att samtalsutdraget innehåller olika kommunikativa projekt som ibland kolliderar.

Sjuksköterskeyrket är av tradition ett kvinnodominerat yrke och än idag utgörs ca 90 % av sjuksköterskekåren av kvinnor. En av de mest utsatta grupperna för långtidssjukskrivning relaterad till psykisk ohälsa är personal inom vård- och omsorg, däribland sjuksköterskor. De senaste 15 åren har en ökning av den här typen av långtidssjukskrivning skett och det är tydligt att kvinnor har drabbats i högre grad än män. Det går också att se att mycket i rollen som sjuksköterska påminner om den traditionella kvinnorollen, där en Egenskap som premieras är att vara mer uppmärksam på andras behov än på sina egna. Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilka strategier det finns för att stödja sjuksköterskor att utveckla en yrkesroll som bevarar deras psykiska hälsa samt att ta reda på hur dessa strategier bidrar till detta.

De flesta samhällen i världen är idag påverkade av nyliberala strömningar vilka består av en önskan om en fri marknad utan ingripande från staten. I detta ingår att människan bör frigöras från alla reglerande faktorer i samhället, vilket tar sig uttryck på flera sätt. Ett av dem är ökat fokus på tillväxt och marknadsföring vilket inte bara påverkar företag utan också kommuner och regioner vilka allt mer måste konkurrera mot varandra om befolkning, företag och turister. I denna uppsats undersöks hur en region, i detta fall regionen Jämtland, använder sig av mat som ett regionalt utvecklingsverktyg. Jag har valt att undersöka ett projekt där offentliga och privata aktörer samarbetar för att utveckla Jämtland som en matregion. Uppsatsens syfte är att undersöka hur aktörerna jobbar, vilka föreställningar de har om mat samt vad de vill uppnå med detta projekt.

Sjuksköterskeyrket präglades tidigt av kyrkans tanke om ett kall. Lönefrågan var länge tabu eftersom yrket ansågs vara ett barmhärtighetsverk. Sjuksköterskeyrket fick omgående en renodlad kvinnodominans och har fortfarande 90 % kvinnliga yrkesutövare. Vårdande har länge setts som en kvinnlig Egenskap och synen på yrket har starka kopplingar till kvinnligt genus. Våren 2011 startade studenter ett medialt uppmärksammat uppror med syftet att höja ingångslönen för nyexaminerade sjuksköterskor.

Denna fallstudie syftar till att undersöka hur Sveriges Radio i Egenskap av public serviceföretag kommunicerar externt. Vi finner det intressant att undersöka hur en offentlig medieorganisation, utanför den kommersiella marknaden, arbetar med sin externa kommunikation. Genom en kombination av kvalitativa metoder och teori rörande strategisk kommunikation, varumärke, publika relationer samt sociala medier, berörs studiens fyra frågeställningar: Vad har Sveriges Radio för kommunikationsmål? Vilka strategier går att urskilja i Sveriges Radios kommunikativa arbete? Hur använder Sveriges Radio sociala medier i sin kommunikation? På vilket sätt påverkar public service-ideologin Sveriges Radios externa kommunikation? Mer specifikt undersöks hur Sveriges Radio bygger och upprätthåller relationer till publiken samt kommunicerar sitt varumärke, bland annat genom sociala medier.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med representanter från Sveriges Radio, samt en retorisk analys av material från SR:s officiella sociala medier. Resultatet visar att Sveriges Radio har implicita kommunikationsmål som är en del av verksamhetsmålen.

I föreliggande uppsats avhandlas stamning som en social Egenskap i syfte att uppmärksamma normer omkring tal, kommunikation och funktionalitet. Stamning avhandlas följaktligen som en ?störning? i samspelet mellan individer snarare än ett individuellt tillkortakommande, som en funktionsnedsättning. Därigenom uppmärksammas också hur personer som stammar och deras samtalspartner förhåller sig till stamningen i syfte att åstadkomma ett fungerande samtal.Studien visar på att även om stamning ingalunda utgör ett oöverstigligt hinder för ett fungerande samtal finns det emellertid tillfällen då den medför betydande kommunikationsproblem i ett normativt reglerat samtalsklimat. Dessa svårigheter härleds till det moderna samhällets normer om effektivitet, konformitet och självdisciplin, vilka ger upphov till ett samtalsklimat som stämplar vissa personers talmönster som avvikande.

Denna studie handlar om Egenskapen blyghet hos barn. Inom svensk forskning är detta något som knappt uppmärksammas medan det i internationell forskning är något som studerats länge. Man pratar om det som en personlig Egenskap som man, vid stora problem, kan få hjälp med att hantera, men också som ett problem som lärare ser och försöker arbeta aktivt med.Som det framgår ovan var syftet med den här studien att undersöka hur svenska förskollärare jobbar med att upptäcka och aktivt stärka blyga barn i deras utveckling. Avsaknaden av svensk forskning om Egenskapen blyghet är samtidigt något som uppmärksammas och diskuteras.  För att studera uppfattningar om Egenskapen blyghet gjordes intervjuer med treförskollärare. Även om urvalet är litet visade resultatet på att förskollärarna inte ville kalla barnen blyga utan istället valde att kalla det för att de var försiktiga.

Många företag är idag aktiva med sina varumärken på det bildbaserade sociala mediet Instagram. Varumärken som marknadsförs där påverkas av att Instagram i Egenskap av ett web 2.0-medium ger användare möjlighet att interagera med andra användare och själva styra över vad, när, vart och hur de vill konsumera information.Marknadsföring som bygger på att övertala genom avbrott, upprepning och en påträngande närvaro har därmed blivit allt mer ineffektiv. Därför måste företag för att nå konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-användare att följa och fortsätta följa deras varumärken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumärket måste företag förstå konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie ämnar därför undersöka hur Instagram kan användas för att skapa varumärkesvärde utifrån faktorer för konsumenters beteenden på tjänsten.Teorier som använts som grund för denna studies datainsamling och analys rör kundbaserat varumärkesvärde, mänskliga behov och motiv till användning av sociala medier.