Sök:

Sökresultat:

6167 Uppsatser om Egen tid till egen läsning - Sida 50 av 412

Arbetsterapeuters uppfattning om sin egen medverkan vid utredning av personer med misstÀnkt normaltryckshydrocefalus

Normaltryckshydrocefalus (NPH) Àr ett sjukdomstillstÄnd dÀr patienten fÄr förstorade ventriklar. Detta leder till symtom som gÄngrubbningar, kognitivanedsÀttningar samt inkontinens. PÄ Ätta universitetssjukhus i Sverige görs utredningar av personermed misstÀnkt NPH, men det Àr endast pÄ sex av dessa sjukhus som arbetsterapeuterna deltar i utredningarna.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters uppfattning om sin egen medverkan vid utredning av personer med misstÀnkt normaltryckshydrocefalus.Metod: För att samla in data gjordes telefonintervjuer med öppna riktade frÄgor, till hjÀlp anvÀnde sig författarna av en intervjuguide. Analys av data gjordes genom kvalitativ innehÄllsanalys.Deltagande: Sex arbetsterapeuter deltog i studien, de jobbade alla med utredningar av normaltryckshydrocefalus. Arbetsterapeuternas frÀmsta uppgift i utredningen Àr att bedöma den kognitiva förmÄgan och aktivitetsförmÄgan hos patienterna.Resultat: Analysen resulterade i tre övergripande teman och nio kategorier.

En undersökning av historieintresset pÄ grundskolans senare Är

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka undervisningen ur ett elevperspektiv och försöka hitta faktorer som, enligt eleverna, skulle bidra till att göra Àmnet mer attraktivt. Undersökningen bygger pÄ en kvantiv enkÀt och kvalitativ intervju. Resultatet visade att det var ungefÀr lika mÄnga elever som var intresserade av historia som inte var det. Det tema som eleverna tyckte var mest intressant var andra vÀrldskriget. Det fanns ingen skillnad mellan killar och tjejer utan bÄda var lika intresserade av kriget.

LÀsflöde eller lÀsmöda? : Ett arbete om hur la?sning pa?verkas (och inte pa?verkas) av olika element pa? en webbplats fo?rstasida.

The purpose of this project was to find out how reading is affected, and not affected, by different elements on a start page. The site I was studied belongs to the magazine Fitness Magazine, and the current site has a problem. The editorial texts and articles don?t reach out to the visitors. The goal was to make a proposal for a new first page of the web site that highlights the texts and the reading.With the help of interviews, user testing and textual analysis, I studied if the texts were in itself that caused the problem or if it was the design.

Elevers tankar om hÄllbar utveckling och konsumtion.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers tankar om hÄllbar utveckling och konsumtion. Med min undersökning ville jag ha svar pÄ vilken kunskap eleverna har om hÄllbar utveckling, hur de anvÀnder sin kunskap i egen konsumtion samt varifrÄn de har fÄtt sin kunskap. Resultaten har baserats pÄ en enkÀtundersökning och intervjuer med elever i Är 6, i en ort med goda socioekonomiska förhÄllanden i södra Sverige. Resultaten har visat att eleverna har en relativt lÄg kunskap och att lÀrandesituationerna i skolan Àr fÄ inom omrÄdet hÄllbar konsumtion. Jag har i min undersökning sett tydliga samband mellan elevernas kunskap, attityd och handling..

Att hitta rÀtt fÀrg : AnvÀndbarhetsanalys och redesign av ett webbaserat program med fokus pÄ fÀrg och programmets fÀrgkod

Vi har gjort en anvÀndbarhetsanalys pÄ MiniQ, ett webbaserat datorprogram som Àr ett beslutsstöd för lÀkare och sjuksköterskor gÀllande medicinering. Vi utförde en anvÀndbarhetstest dÀr 6 deltagare utförde förutbestÀmda uppgifter i programmet. Vi upptÀckte en del problem, och pÄstÄr att orsaken för det flesta av problemen Àr en lucka mellan anvÀndarens mentala modell av programmet och hur programmet och grÀnssnittet Àr uppbyggt. Min egen mer detaljerade forskningsstudie var att tillÀmpa fÀrgteorier för att göra grÀnssnittet mer attraktivt samt göra programmets fÀrgkod mer intuitiv. Vi presenterade för företaget QPMedtech ett designförslag som vi skapat genom att följa en anvÀndarfokuserad designprocess..

"Jag vill nog bara lÀra mig" : Barns upplevelser av och ambitioner med sitt musicerande inom och utom ramen för frivillig musikundervisning

Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjusamtal och enkÀter fÄ ökad insikt i samt beskriva hur musicerande barn uttrycker sina upplevelser av och ambitioner med sitt musicerande, sÄvÀl inom som utom ramen för frivillig musikundervisning. Det empiriska materialet bestÄr av 95 enkÀtsvar samt information frÄn intervjusamtal med nio barn. Samtliga barn var mellan Ätta och tretton Är.Studien vilar pÄ en kulturteoretisk ram, vilken utgör fonden för studiens övriga teoretiska utgÄngspunkter. Studiens syfte avspeglar ett hermeneutiskt kunskapsintresse, varför ett tolkningsteoretiskt perspektiv utgör en grundlÀggande utgÄngspunkt. Vidare vilar studien pÄ tankegÄngar frÄn den s.k.

Att utveckla lÀsförstÄelse. En studie om lÀrares arbete med lÀsförstÄelse i Ärskurs tre

Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur lÀrare i grundskolans Ärskurs tre arbetar med lÀsförstÄelse, vad de anser vara mest viktigt för att elever ska utveckla sin lÀsförstÄelse, vilka didaktiska redskap de anvÀnder sig av och i vilken omfattning de uppmÀrksammar och följer elevers lÀsutveckling.Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivets syn pÄ mÀnniskans sprÄk-, tanke- och kunskapsutveckling, dÀr lÀrande sker genom deltagande i en gemenskap och dÀr det grundlÀggande i lÀrprocesserna Àr sprÄket och kommunikationen i interaktion med andra mÀnniskor.Metod: Som metod har studien en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa samtalsintervjuer med Ätta lÀrare som genomfördes under vÄrterminen 2008. Resultat: Studiens resultat tyder pÄ att samtliga lÀrare ansÄg att det Àr viktigt att arbeta med att utveckla elevers lÀsning för att automatisera avkodningsförmÄgan och fÄ lÀsflyt. Det visade sig dÀremot inte finnas nÄgot gemensamt synsÀtt pÄ arbetet med lÀsförstÄelse. LÀrarna anvÀnde sig inte av sig sjÀlva som modell för att hjÀlpa eleverna att utveckla en strategisk lÀskompetens, för att kunna bedöma sin egen förstÄelse och göra inferenser.

Beskattning av sparande i realkapital

Jag har med hjÀlp av King-Fullerton modellen jÀmfört den effektiva marginalskatten pÄ sparande och investeringar i realkapital. Jag har jÀmfört sparande i företagssektorn, dÀr jag tittat pÄ investeringar i aktiebolag, och bostadssektorn, dÀr jag tittat pÄ investeringar i egen villa, bostadsrÀttsfastighet och hyresfastighet frÄn Är 1985 till 2008. Resultaten visar att det nya och mer balanserade skattesystemet som infördes Är 1991 innebar en sÀnkning av den effektiva marginalskatten för nÀstan samtliga sektorer i studien. Efter fastighetsskattens avskaffande Är 2008 kommer incitamenten att spara i bostadssektorn öka kraftigt jÀmfört med investeringar i företagssektorn och det kommer att bli en tydlig snedvridning i skattesystemet..

LÀrandeprocesser inom instrumentalundervisning: fyra instrumentallÀrares syn pÄ lÀrande

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur instrumentallÀrare, i det hÀr fallet pianolÀrare, uppfattar elevens lÀrande. De frÄgestÀllningar jag har utgÄtt ifrÄn, har varit pÄ vilket sÀtt lÀrarna verbaliserar sina kunskaper om lÀrande och vilken (teoretisk) utgÄngspunkt de har. Metoden har varit att göra observationer och att med utgÄngspunkt frÄn dessa göra intervjuer. Resultatet visade att lÀrarna inte utgÄr frÄn nÄgra pedagogiska teorimodeller nÀr de beskriver lÀrandesituationerna pÄ instrumentallektionerna. De var ovana vid att reflektera och teoretisera kring sin undervisning.

VÄldets dragningskraft : att titta pÄ vÄld pÄ YouTube

Jag har valt att skriva om vÄldsbilden pÄ nÀtet. Jag intresserar mig för ungdomar och deras anvÀndning av populÀrkulturella och egenproducerade bilder som verktyg för att bygga bilden av sig sjÀlv. I examensarbetet har jag tillÄtit mig att enbart undersöka bilden av vÄld som verktyg. I det hÀr fallet ungdomars egna bilder av vÄld filmade med kameramobil och publicerade pÄ webbplatsen YouTube. Jag inriktar mig i mitt skriftliga arbete i huvudsak pÄ mitt och mina informanters betraktande av och blick pÄ detta material samt ungdomars vilja att nÀrma sig bilder med vÄldsamt innehÄll.I den gestaltande delen av examensarbetet Äterkommer jag till de populÀrkulturella vÄldsbilderna.

En innovationsmodell för ökad delaktighet?

I denna studie har forskningsgruppen arbetat efter sin egengjorda innovationsmodell för att tillsammans med eleverna pÄ Wijkmanska gymnasiet skapa en temadag för att öka engagemanget och delaktigheten. Uppdragsgivare var Wijkmanska gymnasiets rektor. Rektorn upplevde att skolans elever hade ett lÄgt engagemang. Engagemanget skulle höjas genom en temadag. Uppdraget som forskningsgruppen har utfört i denna studie var att involvera eleverna pÄ Wijkmanska gymnasiet i den innovativa processen med att skapa en temadag.Studiens empiri bygger pÄ data som samlats in under och efter innovationsprocessen för att ta fram temadagen tillsammans med eleverna.

Att prata normalt En studie av 12 ungdomars attityder till dialekter och sambandet mellan dessa och deras eget sprÄkbruk

Studien Att prata normalt ? En studie av 12 ungdomars attityder till dialekter och sambandet mellan dessa och deras eget sprÄkbruk, Àr en undersökande studie av ungdomars attityder till dialekter i allmÀnhet och sin egen dialekt borÄsiskan i synnerhet. Syftet med studien Àr att utreda attityders pÄverkan pÄ det egna sprÄkbruket, samt om resultatet varierar anmÀrkningsvÀrt mellan den studieförberedande och den yrkesförberedande gymnasieutbildningen respektive mellan de kvinnliga och manliga informanterna.Undersökningen konkretiseras genom följande forskningsfrÄgor:*Skiljer sig individernas definition av begreppet dialekt frÄn den vetenskapliga definitionen?*Hur definierar individerna sin egen dialekt och till vilken grad anser de att de sjÀlva talar den? Finns det nÄgon svÄrighet i definitionen?*Finns det nÄgon skillnad i mÀngden dialektala varianter nÀr det gÀller attityder, lokalintegration, utbildning och kön hos informanterna?Studien utgÄr frÄn material hÀmtat frÄn projektet DialektutjÀmning i VÀstsverige och bestÄr av enkÀter, intervjuer och analyser av mÀngden dialektala varianter.Tidigare forskning inom Àmnet sÀger att manliga individer talar mer dialekt Àn kvinnliga, samt att individer som gÄr pÄ yrkesförberedande utbildningar talar mer dialekt Àn de pÄ studieförberedande. Individer som inte Àr lokaltintegrerade tenderar Àven att vara mer mottagliga för sprÄkliga förÀndringar.Till skillnad frÄn tidigare kvantitativa undersökningar visar studien att den informant som har flest dialektala varianter Àr en pojke som gÄr en studieförberedande utbildning och att den typiske dialekttalaren Àr av det kvinnliga könet samt gÄr en studieförberedande utbildning.

LÀs- och skrivinlÀrning i Är 1 : Arbete med elever som inte har erövrat lÀs- och skrivkoden efter första terminen i Är 1.

Studiens syfte var att ta reda pÄ hur fyra lÀrare arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning med de elever som behöver lÀngre tid pÄ sig att erövra lÀs- och skrivkoden. Med i studien finns ocksÄ hur skolan som organisation hjÀlper och stöttar dessa elever. Studien Àr av en kvalitativ forskningsmetod dÀr intervjuer med lÀrarna har varit grunden till arbetet. Resultatet visar att lÀrarna anser att bokstavsinlÀrningen Àr den viktigaste delen för eleverna att kunna dÄ den Àr grunden för vidare lÀs- och skrivutveckling. Slutsatsen Àr att alla lÀrare anvÀnder sig av olika metoder i sin pedagogiska verksamhet vilket visar att utbudet Àr stort nÀr det gÀller att kunna skapa sin egen undervisningsmodell..

Konsten att sÀtta punkt : Bli fÀrdig med dina musikaliska verk

Denna uppsats handlar om att fÀrdigstÀlla musikaliska verk, om tidsbegrÀnsningar och om att hitta olika arbetssÀtt och metoder för ett effektivare lÄtskapande.Jag har genomfört en litteraturstudie om lÄtskrivning och effektivitet, en enkÀtundersökning till professionella lÄtskrivare och producenter samt skrivit sex lÄtar varav fyra blev fÀrdiga.Jag kom fram till att jag arbetar mer effektivt nÀr jag delar upp arbetet i 45-minuterspass för att sedan ta ett par minuters rast. Mina produktioner blir lidande av alltför snÀva deadlines.Den viktigaste lÀrdomen Àr att jag överskattar min egen kompetens och dÀrmed har svÄr att nöja mig förrÀn min produktioner lÄter som mina förebilders verk..

Jag Àr teknisk : Ett stöd i teknikundervisningen

TeknikÀmnet har, sedan det fick en egen kursplan, Äsidosatts i skolorna. Deltagande observationer och intervjuer med lÀrare verksamma i varierade Äldersgrupper, visade samma resultat gÀllande tankar kring teknikundervisningen som de uppfattningar som litteraturstudien visat. Det framgÄr att mÄnga lÀrare inte uppfattar sin Àmneskompetens som tillrÀcklig och att de inte vet hur de ska förhÄlla sig till Àmnet i undervisningen. Resultaten av dessa studier ligger till grund för ett lÀromedel, bestÄende av en elevbok och en lÀrarhandledning, som utgÄr bÄde frÄn Lpfö 98 och centrala innehÄllet för Är 1-3 och 4-6 ur kursplanen i teknik i Lgr 11..

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->