Sökresultat:
6167 Uppsatser om Egen tid till egen läsning - Sida 51 av 412
En kompositionsprocess
Komponera och improvisera fram musik, för Orgel och piano, har jag alltid tyckt varit jÀttekul och inte sÄ svÄrt. Men att behöva tÀnka kring det, bestÀmma karaktÀr, tempo, stil, eller att det mÄste vara fÀrdigt till en viss tidspunkt m.m. har jag alltid vetat om att jag inte Àr bra pÄ, eller tyckt varit sÄ inspirerande att göra. Det har helt enkelt inte varit lika lÀtt av en hel del anledningar. I detta examensarbete kommer jag beskriva min förra kompoistionsprocess och den nya, utifrÄn en ny synvinkel, för min egen del, dÀr jag fÄr utmana och förÀndra mig sjÀlv som kompostiör genom att fundera hur jag gÄr tillvÀga och utvecklar min musik nÀr jag inte fÄr vara ?helt fri? vid instrumentet..
En tolkning av klassiska portrÀttfotografier
Den överlÀgset vanligaste formen av portrÀtt idag Àr portrÀttfotografiet. I
denna studie har jag valt att undersöka tre av tidernas största
portrÀttfotografers bildsprÄk för att pÄ sÄ vis kunna utvinna de röda trÄdar i
deras portrÀttuppbyggnad och sedan applicera dessa pÄ en egen portrÀttserie.
Huvudfokus lades pÄ att ta hÀnsyn till de faktorer och komponenter som pÄverkar
bildens uppbyggnad och hur man sedan kan kombinera dessa. Detta bÄde med hjÀlp
av analysering pÄ nÄgra av dessa fotografers mest berömda portrÀtt samt
kommentarer och forskning pÄ dem. Slutresultatet av denna undersökning blev en
portrÀttserie dÀr jag Àven har skrivit en motivering för varje bilds
uppbyggnad.
Att utveckla sig sjÀlv till en bÀttre lÀrare : Kompetensjournal, ett sÀtt att reflektera över sin egen undervisning
Uppsatsens syfte har varit att utvÀrdera genomförda lektioner med hjÀlp av en s.k. kompetensjournal, dÀr man för anteckningar om sitt arbete och om sig sjÀlv för att utvecklas i yrket. HuvudfrÄgestÀllningen har varit att utvÀrdera om kompetensjournal Àr ett bra verktyg för att utveckla sig sjÀlv som lÀrare. Studien har skett under den sista VFU-perioden pÄ gymnasielÀrarutbildningen. TvÄ gymnasieklasser har varit sjÀlva kontexten som uppsatsskrivaren har befunnit sig i.
Makt: en faktor under kravfÄngst
Detta Àr en uppsats skapad med syftet att öka förstÄelsen för hur systemutvecklare ser sig sjÀlva identifiera och hantera maktförhÄllanden rörande intressenter inom kravfÄngst i systemutvecklingsprojekt, genom kvalitativa intervjuer och med en hermeneutisk stÄndpunkt. MaktförhÄllanden Àr mycket viktiga att övervÀga och ta i beaktande under kravhantering och dessa kan ha vÀldigt lÄngtgÄende effekter för framgÄngen i ett systemutvecklingsprojekt. Systemutvecklare har varierande Äsikter gÀllande i vilken utstrÀckning de skall anvÀnda sin egen maktposition och vissa anvÀnder formella metoder medan andra inte gör det. De senare Àr dock mer sÄrbara inför en situation dÀr maktförhÄllanden som okontrollerade orsakar negativa effekter för projektets framgÄng..
FörskollÀrares betydelse för barns motoriska utveckling
under utomhusvistelsen
Med denna studie vill vi beskriva hur förskollÀrare ser pÄ sin egen betydelse för barnens motoriska utveckling under utomhusvistelsen. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer eftersom studien riktar sig mot hur förskollÀrarna ser och uppfattar sig sjÀlva. Vi intervjuade sju verksamma förskollÀrare i en medelstor kommun i Norrbotten. Resultatet visade att de ser sin betydelse som viktig pÄ olika sÀtt. FörskollÀrarna anser att de ska finnas dÀr för att uppmuntra och utmana barnen i deras utveckling.
Naturvetenskap i förskolan? FörskollÀrare berÀttar om förhÄllningssÀtt och pedagogisk verksamhet
Sammanfattning
Syftet med undersökningen har varit att fÄ en större förstÄelse för hur pedagoger arbetar med naturvetenskap i verksamheten. Jag har valt att anvÀnda mig av en intervjustudie för att förstÄ hur fyra förskolelÀrare vid fyra olika förskolor i Södra Sverige arbetar med naturvetenskap och hur de tolkar den reviderade lÀroplanen. Forskningen pekar pÄ att mÄnga pedagoger finner att naturvetenskap Àr underutvecklat och att mÄnga har negativa erfarenheter frÄn sin egen skolgÄng och att det kan vara en bidragande orsak till att Àmnet inte drivs pÄ ett sÀtt som mÄnga pedagoger hade önskat. Samtliga fyra pedagoger menar att det Àr bara fantasin och kreativiteten som sÀtter stopp för hur ?du? kan göra Àmnet naturvetenskap roligt och lustfyllt..
Socialt arbete med prostitution : En studie sett ur ett stigmatiserings- och empowerment perspektiv
Syftet med studien Àr att undersöka hur vÀlfÀrdsaktörer i olika organisationer upplever de prostituerades livssituation och hur dessa aktörer bedriver empowerment inspirerat socialt arbete i relation till prostituerade som sjÀlva anser att de av egen fri vilja sÀljer sexuella tjÀnster.De frÄgestÀllningar som anvÀnds i uppsatsen för att besvara studiens syfte Àr: PÄ vilket sÀtt kommer empowerment till uttryck i arbetet med prostitution inom de verksamheter aktörerna företrÀder? Hur upplever vÀlfÀrdsaktörer i olika organisationer de prostituerades position i samhÀllet? PÄ vilket sÀtt skulle empowerment inspirerat arbete kunna anvÀndas i verksamheterna i arbetet med individer som sjÀlva anser att de av egen fri vilja sÀljer sexuella tjÀnster?De teoretiska ansatserna som studien vilar pÄ Àr utifrÄn ett socailkonstruktivistiskt synsÀtt med inrikting mot empowerment och stigmatiserings teori. Teori samt tidigare forskning har inhÀmtats via litteraturstudier och sökning i databaser. Det empiriska materialet har inhÀmtats via halvstrukturerade livssvÀrldsintervjuer samt frÄgeformulÀr grundade pÄ intervjuguiden. Analysen av materialet har gjorts med hjÀlp av meningsanalys dÀr tre huvudteman anvÀnds vid kodningen av materialet; makt, stigmatisering samt empowerment.
Med rÀtt att hÀda : En inblick i den svenska pressens syn pÄ sin uppgift och etik utifrÄn tvÄ debatter
Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om pÄstÄdd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskÄren ser pÄ sig sjÀlv. Syftet Àr att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr vilken medieetik man kan utlÀsa frÄn debatterna. I resultatet av undersökningen framtrÀder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. JournalistkÄren verkar delad i tvÄ generella uppfattningar av ansvar dÀr man vÀrnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frÄgar sig hur mycket man som journalist fÄr provocera i yttrandefrihetens namn..
Ett mÄngtydigt plagg - en intervjustudie om slöjans innebörder
Studien undersöker innebörder av den muslimska slöjan med utgÄngspunkt i slöjbÀrares egna förhÄllningssÀtt till plagget. Semistrukturerade intervjuer med sju svenska slöjbÀrande kvinnor bearbetades med hjÀlp av tematisk analys och analyserades med social identitetsteori som teoretisk referensram. De teman som framkom var: att ge uttryck för sin tro och sin identitet, att bestÀmma över sin egen kropp, att tillhöra och att vara utanför, samt att representera islam. UtifrÄn social identitetsteori kunde slöjan ses som ett medel för att konsolidera den egna identiteten, som en symbol för stolthet och uppror, samt som ett tecken pÄ social tillhörighet. Resultaten relateras till tidigare studier samt diskuteras i förhÄllande till den dominerande bilden av slöjan i VÀst..
VÄrdande undervisning
Bakgrund: Vid livslÄng sjukdom stÀlls den sjuke inför kravet att förÀndra sitt
levnadssÀtt för att kunna leva ett sÄ bra liv som möjligt med sjukdomen.
Patienten mÄste lÀra sig klara av den egenvÄrd som sjukdomen krÀver. För att
patienten skall lÀra sig och sköta sin egen behandling helt eller delvis blir
undervisning ett viktigt inslag. Vid patientundervisning ska patienten uppnÄ
anpassning och handlingskraft, d v s skall lÀra sig nya sÀtt att klara av och
anpassa sig till dem Àndrade levnadsförhÄllanden och behöver dÄ fÄ ny kunskap
och nya fÀrdigheter. VÄrdarens uppgift Àr att göra det möjligt och underlÀtta
lÀrandet samt att hjÀlpa patienten att Äter bli sjÀlvstÀndig.
Ny livsstil : BeteendeförÀndring för en ökad fysiskt aktivitet och förbÀttrad kosthÄllning
Denna fördjupningsuppgift beskriver problemen med livsstilsförÀndringar bland poliser som Àr i farozonen för vÀlfÀrdssjukdomar. MÄlet med arbetet var att belysa olika modeller för beteendeförÀndringar mot en ökad fysisk aktivitet och förbÀttrad kosthÄllning. Information har hÀmtats frÄn litteratur och Internet och sedan har olika modeller jÀmförts mot varandra. Uppsalamodellen har jÀmförts med Behovsteorin och Stages of Changes. Resultatet blev att livsstilsförÀndringar Àr svÄra att genomgÄ pÄ egen hand, men med rÀtt handledning och med smÄ steg i taget Àr det ingen omöjlighet att lyckas.
BĂ€rbara datorer och elevvanor
Det hÀr arbetet handlar om eleverna som utrustades med en egen bÀrbar dator i Äk 7 i samband med Lunds kommuns utbildningssatsning pÄ informations- och kommunikationsteknik (IKT). InitiallÀget för undersökningen var att jag och andra lÀrare sÄg att en del elever sysslar under rasterna mycket aktivt med de nya verktygen pÄ olika sÀtt pÄ rasterna. Införandet av bÀrbara datorer diskuteras i offentligheten och i det privata och anses vara mycket kontroversiellt och det Àr uppenbarligen att vissa stereotypa bilder upprepas i sammanhanget. Det pÄstÄs att eleverna bara sitter i korridorerna under rasterna och ?hÀnger? med sina datorer och Àr inte kapabla att kommunicera ?normalt.?
Det vÀckte tanken pÄ att det mÄste undersökas nÀrmare hur eleverna anvÀnder sina datorer under rasterna.
Vad dÄ IKT? : Om lÀrares attityder till att anvÀnda digital teknik inom de tidiga skolÄren.
Denna uppsats bestÄr av en intervjustudie som behandlar vilken bild av begreppet IKT, informations- och kommunikationsteknik, lÀrare verksamma inom de tidiga Ären pÄ grundskolan har samt deras instÀllning till att anvÀnda IKT-verktyg, som exempelvis dator och internet, i sin undervisning. Halvstrukturerade intervjusamtal utfördes enskilt med sex lÀrare verksamma pÄ samma skola, men inom olika enheter, tre som undervisar för Ärskurs 1 och tre som undervisar för Ärskurs 3. FrÄgorna berörde deras egen definition av IKT-begreppet, hur de förhÄller sig till de digitala verktygen, deras instÀllning till IKT i undervisningen samt deras tankar om vad som pÄverkat deras attityder.I det insamlade materialet redovisas bland annat att de intervjuade lÀrarna beskriver sig sjÀlva som positiva till att lyfta in tekniska verktyg i undervisningen. DÀremot presenterar de skilda uppfattningar om hur viktigt IKT Àr i deras undervisning samt vilken funktion den fyller och vad IKT-begreppet innefattar. Framförallt lÀrarnas attityder till IKT granskas vidare i analysavsnittet, bÄde i skenet av tidigare forskning samt utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ hur lÀrarnas attityder skapas.
HÄllbara livsstilar i svensk samhÀllsplanering : En underso?kning av forskning och ha?llbarhetsprogram
Problemen med fuktskador i byggnader Ă€r mĂ„nga och kostnaderna för att Ă„tgĂ€rda problemen Ă€r stora. ByggaF Ă€r en metod som riktar sig till hela byggprocessen och den dokumenterar, kommunicerar samt sĂ€kerstĂ€ller fuktsĂ€kerheten genom hela den processen. NCC anvĂ€nder sig idag av en egen metod för att sĂ€kerstĂ€lla fuktsĂ€kerheten och den metoden jĂ€mförs i detta arbete mot ByggaF. Arbetet inriktar sig mot produktionsskedet av byggprocessen vilket innebĂ€r att fuktsĂ€kerhetsarbetet Ă€r granskat i det skedet.Syftet med detta examensarbete Ă€r att NCC i UmeĂ„ ska fĂ„ en bĂ€ttre kĂ€nnedom om vad ByggaF Ă€r och hur den metoden kan anvĂ€ndas inom byggproduktion. Ytterligare syfte Ă€r att visa hur arbetet kan ske för att förebygga fuktskaderisken genom att anvĂ€nda metoden ByggaF, en metod för fuktsĂ€kert byggande.Arbetet Ă€r utfört pĂ„ NCCs byggnation pĂ„ Ăbacka strand etapp 4 och det bygget har fungerat som referens för NCCs fuktarbete.
Pedagogers syn pÄ barns bildskapande i förskolan
I denna studie belyser vi hur pedagoger ser pÄ bildskapandet i förskolor. Vi har intervjuat fem olika pedagoger som alla Àr utbildade förskollÀrare varav en av dem Àr utbildad ateljérista. För att undersöka omrÄdet nÀrmare har vi anvÀnt oss av öppna kvalitativa intervjuer, vilket innebÀr att deltagande pedagoger fick möjligheten att samtala fritt och öppet pÄ de frÄgor som stÀlldes. Pedagogernas svar har dÀrefter jÀmförts mot tidigare forskningsresultat. Resultaten visar skillnader pÄ bland annat pedagogernas egen medverkan under barnens bildprocesser samt hur anvÀndningen av bildÀmnet sker i verksamheterna. Studien belyser Àven hur den skapande miljön ser ut pÄ förskolorna samt materialets tillgÀnglighet..