Sök:

Sökresultat:

6167 Uppsatser om Egen tid till egen läsning - Sida 48 av 412

Hur uppfattas den egenproducerade trÀningsbroschyren som motiverande av fokusgrupperna?

Idagens samhÀlle Àr det mÄnga som Àr inaktiva och den fysiska aktiviteten minskar fortfarande (StÄhle, 2008). Reflektioner till denna minskning kan vara tidsbrist, ekonomiska faktorer samt brist pÄ kunskap. PÄ grund av denna minskning av den fysiska aktiviteten behövs det nÄgot som motiverar mÀnniskor till en ökad fysisk aktivitet. Efter reflektioner kring detta blev en trÀningsbroschyr svaret. En trÀningsbroschyr som har en text som de flesta mÀnniskor ska förstÄ, med fÀrg som lockar till lÀsning och övningar som ska kunnas utföras med endast kroppsvikt och var du Àn befinner dig.

Förekomst och förebyggande av ergonomiska besvÀr och hudbesvÀr inom frisöryrket i GÀvleborgs lÀn : En webbaserad enkÀtstudie

Bakgrund: Felaktiga arbetsstÀllningar utgör ett dominerande arbetsmiljöproblem inom frisöryrket. Ett stort problem Àr ocksÄ kemiska preparat som orsakar hudirritation och handeksem. Frisörer arbetskadeanmÀler oftare belastningsskador och uppger oftare hudöverkÀnslighet Àn personer i andra branscher.Syfte: Syftet med studien var att beskriva i vilken utstrÀckning som ergonomiska besvÀr och hudbesvÀr förekommer pÄ frisörsalonger i GÀvleborgs lÀn och om förebyggande ÄtgÀrder vidtas för dessa besvÀr.Metod: Detta Àr en retrospektiv tvÀrsnittsstudie med kvantitativ ansats med deskriptiv dataanalys. En webbenkÀt har skickats ut till 87 frisörer i GÀvleborgs lÀn, 50 personer har deltagit.Resultat: Resultatet visade att 36 av 50 personer uppgav att de hade ergonomiska besvÀr, frÀmst frÄn axlar/skuldror och nacke vilket förekom hos 25 personer. PÄ de flesta salonger uppgavs att det fanns hjÀlpmedel för att förebygga besvÀr frÄn nacke, axlar, skuldror, rygg och nedre extremiteter.

Elevinflytande i Historia A - En studie om maktens betydelse för elevinflytandet

Denna uppsats undersöker elever och lÀrares syn pÄ elevinflytande i Historia A, och syftet Àr att se om det finns nÄgra skillnader grupperna emellan och om dessa skillnader kan förklaras ur ett maktperspektiv. En enkÀtundersökning delades ut bland gymnasieelever som lÀser Historia A samtidigt som en gruppintervju gjordes med elevernas lÀrare. Resultatet av dessa undersökningar visade att majoriteten av eleverna i mÄnga fall önskar ett ökat inflytande, medan deras lÀrare Àr mer splittrade i frÄgan. I analysen dras slutsatsen att makt i olika former kan spela en stor betydelse för elevernas inflytande över deras egen utbildning..

Vad tycker ni egentligen om vÄr historia? / What do you really think of our history?

Den hÀr uppsatsen handlar om hur invandrarelever reflekterar sin uppfattning om vÀsterlÀndsk historia i sin egen. Hur de uppfattar att lÀsa om svensk och europeisk historia och hur det pÄ nÄgot sÀtt pÄverkas av den historiska verkligheten i deras ursprungsland. Vidare försöker den hÀr studien urskilja vilken pÄverkan deras arv har för förstÄelsen av vad som lÀrs ut i deras skolor. Denna uppsats tar Àven en nÀrmare titt pÄ hur de vill att undervsningen ska vara för att mer berika deras lÀroprocess. I anslutning till det, försöker uppsatsen att diskutera möjliga hinder för att uppnÄ sÄdana teoretiska ideér i den nuvarande skoldebatten i Sverige 2013..

Vad fÄr organisationen för betydelse för stiftelser?

Syfte: Syftet med denna explorativa studie Àr att jÀmföra tvÄ stiftelseförvaltare i Sverige för att se vilken organisationsstruktur de har, anledningen till varför de vÀljer den formen av struktur, vilka konsekvenser fÄr organisationsstrukturen och hur effektivt fungerar respektive struktur för stiftelseförvaltaren. Metod: Ett flertal intervjuer har genomförts med Göteborg och Stockholms Stad samt LÀnsstyrelsen med hjÀlp av mina intervjufrÄgor. LÀmplig litteratur och vetenskapliga artiklar har valt ut för att kunna fÄ fram relevant referensram. För att kunna analysera referensramen och den insamlade datan har analysen delats upp i fem kategorier 1 organisationsstruktur, 2 samförvaltning, 3 stiftelselagen, 4 allmÀnnyttan, 5 kostnader och effektivitet. Slutsats: AnvÀnds "fel" orgnisationsstruktur i verksamheten leder det till ineffektivitet som ger ökade kostanader.

Move your ass and your mind will follow : samtidskonstens pedagogiska potential genom en undersökande metod

Konsten har genomgÄtt en rad dramatiska förÀndringar de senaste decennierna och frÄgan Àr om konstpedagogiken har hÀngt med. I mitt arbete undersöker jag den pedagogiska potential och tvÀrvetenskapliga natur som samtidskonsten har. Min frÄgestÀllning lyder: Hur kan en pedagogisk metod utvecklas, dÀr kroppsligt agerande och den erfarenhet som görs skapar ingÄngar till och förstÄelse för samtidskonst? Mitt nyckelbegrepp Àr ?mellanrum? och undersökningen handlar om vad som hÀnder nÀr mellanrum aktiveras. Jag anvÀnder mig av och integrerar tvÄ olika sorters verktyg i min undersökning.

VÄrdande undervisning

Bakgrund: Vid livslÄng sjukdom stÀlls den sjuke inför kravet att förÀndra sitt levnadssÀtt för att kunna leva ett sÄ bra liv som möjligt med sjukdomen. Patienten mÄste lÀra sig klara av den egenvÄrd som sjukdomen krÀver. För att patienten skall lÀra sig och sköta sin egen behandling helt eller delvis blir undervisning ett viktigt inslag. Vid patientundervisning ska patienten uppnÄ anpassning och handlingskraft, d v s skall lÀra sig nya sÀtt att klara av och anpassa sig till dem Àndrade levnadsförhÄllanden och behöver dÄ fÄ ny kunskap och nya fÀrdigheter. VÄrdarens uppgift Àr att göra det möjligt och underlÀtta lÀrandet samt att hjÀlpa patienten att Äter bli sjÀlvstÀndig.

Det hÀnder nÄgot vid tröskeln! : En studie om pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik och vilka effekter den har pÄ elevers beteende

Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika uppfattningar pedagoger har vad gÀller hur utomhuspedagogiken pÄverkar elevers beteende. Den viktigaste slutsatsen jag drar av studien Àr att pedagogerna uppfattar att det hÀnder nÄgot i elevernas beteende nÀr de passerar tröskeln in och ut. Utomhus fÄr elevernas egen fantasi och kreativitet anvÀndas och dÀrmed blir beteendet hos eleverna förÀndrat och uppfattas av pedagogerna som tillÄtande och konstruktivt. Vid tröskeln ut dÀmpas och i vissa fall försvinner den etikett som en del elever har i inomhusmiljön. .

ADHD i grundskolan Fem klienters berÀttelse om sin skoltid

Sammanfattning Fridvall, Maria (2010) ADHD i grundskolan Fem klienters berÀttelser om sin skoltid Denna studier handlar om fem klienters upplevelser av sin egen tid i grundskolan. Gemensamt för intervjupersonerna Àr att de har fÄtt diagnosen ADHD och att de, under intervjutillfÀllet, befanns sig inom KriminalvÄrdens regi, de var placerade pÄ en anstalt. Studient undersök hur skolgÄngen har upplevts av nÄgra unga mÀn med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar som de har upplevt som positiva respektive negativa. Syftet med denna undersökning Àr, att utifrÄn nÄgra klienters egna berÀttelser om sin skolgÄng, försöka finna gemensamma drag, gemensamma mönster som vi pedagoger kan lÀra oss av och utveckla i vÄr egen undervisning och vÄrt eget bemötande av vÄra elever med diagnosen ADHD. Den första delen av uppsatsen bestÄr av en kunskapsgenomgÄng om diagnosen ADHD samt en metoddel. I den andra delen av uppsatsen redovisas resultat/analysen samt sammanfattning/diskussion. Metoden jag valt att arbeta efter Àr en delad förstÄelse-modell, med inriktning mot den narrativa intervjumetoden. Jag har valt att undersöka hur skolgÄngen har upplevts av unga mÀn med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar inom skolan som upplevts som positivt/negativt.

?TRO, HOPP & KÄRLEK? ? En kvalitativ studie om familjehemsförĂ€ldrar

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka hur familjehemsförÀldrar ser pÄ barns anknytning och familjehemsförÀldrarnas egen roll gÀllande att frÀmja familjehemsbarnens anknytning. Vidare undersöktes vilka olika faktorer som pÄverkar familjehemsförÀldrarna och vilka erfarenheter dem har av att vara ett familjehem.VÄra frÄgestÀllningar var:? Hur ser familjehemsförÀldrarna pÄ barns anknytning i allmÀnhet och pÄ familjehemsplacerade barns anknytning i synnerhet?? Vad Àr viktigt för familjehemsförÀldrarna för att kunna frÀmja barnets/barnens anknytning?? Vilka olika faktorer pÄverkar och vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrarna gÀllande att ta hand om ett placerat barn?Vi har gjort intervjuer med familjehemsförÀldrar, dessa har arbetat som familjehem under olika lÄng tid och har Àven haft varierande antal barn placerade hos sig.Uppsatsen innehÄller aspekter gÀllande motiv och drivkraft som familjehemsförÀlder, barnens anknytning, familjehemsförÀldrarnas egen roll samt laglig rÀtt/vÄrdnadshavare. Dessa teman Àr centrala genom hela uppsatsen.Resultaten visade att barn Àr en del i mÄnga mÀnniskors livsplan och att motiven till att bli familjehemsförÀlder skiljde sig Ät men har gemensamt att de alla har mycket kÀrlek att ge. En central del Àr att alla familjehemsförÀldrar i studien vill förmedla och erbjuda trygghet till barnen.

PÄverkas den psykiska hÀlsan av vÀnners riskbeteende? : En flernivÄanalys av ungdomar i Ärskurs nio och andra Äret pÄ gymnasiet i Stockholm

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om det finns en koppling mellan kompisars riskbeteende (rökning, berusningsdrickande och anvÀndande av narkotika) och ungdomars psykosomatiska hÀlsa samt om det finns en koppling mellan klasskamraternas riskbeteende och ungdomarnas psykosomatiska hÀlsa. I mÄnga undersökningar har man kommit fram till att man pÄverkas av sina vÀnners beteende samt personer som finns i ens omgivning. De resultat som framkom för niondeklassarna i denna undersökning visar att det finns en koppling mellan kompisars rökning, alkoholkonsumtion och narkotikaanvÀndande och ungdomarnas psykosomatiska hÀlsa. Ingen motsvarande koppling till klasskamraters riskbeteende kunde dock faststÀllas. Detta kan bero pÄ att klasserna i grundskolan Àr mer heterogena med flera olika ?klickar? inom klassen som inte integrerar med varandra och dÄ blir inte klassens beteende sÄ viktigt för individens psykiska hÀlsa.

FrÄn sjuksköterska till chef. En empirisk studie

Syftet med studien var att undersöka vilka handlingar som leder till att sjuksköterskor blir avdelningschefer och vilka konsekvenser det kan fÄ för sjuksköterskor att vara chefer, vilka faktorer de uppfattar har pÄverkat valet och hur de upplever och ser pÄ sin egen roll. Metoden som anvÀndes Àr grundad teori och studien baseras pÄ djupintervjuer med sex avdelningschefer som i sin grundprofession Àr sjuksköterskor. Resultatet utmynnade i en processmodell bestÄende av fyra faser dÀr kategorin vÀndpunkt identifierades som kÀrnkategorin. Resultatet analyserades sedan utifrÄn det teoretiska perspektivet i symbolisk interaktionism..

Feminismen som tillgÄng pÄ arbetsmarknaden : RÀttigheter och framgÄng för högutbildade utlandsfödda kvinnor

I forskningsprojektet undersöktes hur fem högutbildade utlandsfödda kvinnor har kommit in pÄ arbetsmarknaden och fÄtt ett arbete utifrÄn sin kompetens. I studien presenteras resultat om hur dessa utlandsfödda kvinnor i egenskap av bland annat ett feministiskt synsÀtt och utifrÄn sin egen förmÄga har kommit in pÄ arbetsmarknaden. Hinder och framgÄng som kvinnorna upplever i sin yrkesverksamhet beskrivs i studien. Denna kvalitativa studie genomfördes med e-metodologi, en sammankoppling av den fysiska och den elektroniska vÀrlden.  .

Studenters tro pÄ sin datoranvÀndningsförmÄga

Tron pÄ egen datoranvÀndningsförmÄga (CSE) hos studenter vid högskolan Dalarna undersöktes. Resultaten av denna undersökning jÀmförs med tidigare forskningsresultat dÀr forskare anvÀnt samma CSE skala (Cassidy and Eachus, 2002). Studenterna Àr antagna till olika program vid Högskolan Dalarna (ekonomi, lÀrare och mediekommunikation) och jÀmförs med varandra och med en kontrollgrupp. Effekterna m.a.p. dataerfarenhet och kön pÄ CSE undersöktes ocksÄ.

PoÀngen med en-till-en? : Sex lÀrares uppfattningar av den personliga datorns roll i lÀrprocessen

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i JönköpingD-uppsatsVĂ„rterminen 2011SAMMANFATTNINGLars JohannessonPoĂ€ngen med en-till-en?Sex lĂ€rares uppfattningar av den personliga datorns roll i lĂ€rprocessen.Antal sidor: 40En trend i skolans teknikutveckling Ă€ren-till-en, vilket innebĂ€r att varje elev fĂ„r en egen bĂ€rbar dator att dis-ponera för skolarbete. MĂ„nga skolor har eller planerar en-till-en-satsningar och det finns stora förvĂ€ntningar pĂ„ resultaten. Nya förhĂ„llanden i en verksamhet innebĂ€r förĂ€ndringar och dessa Ă€r viktiga att undersöka och beskriva. Det behövs ökad kunskap om hur en-till-en pĂ„verkar elevernas lĂ€rande, lĂ€rarnas undervisning och de effekter som en-till-en för med sig.

<- FöregÄende sida 48 NÀsta sida ->