Sök:

Sökresultat:

6167 Uppsatser om Egen tid till egen läsning - Sida 3 av 412

Elevers förstÄelse för det matematiska begreppet area

I denna uppsats undersöker vi elevers förstÄelse för begreppet area, samt om de kan koppla sina kunskaper till sin egen vardag. I undersökningen har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och undersökningsgruppen bestod av tio elever i skolÄr 8. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har brister i sin förstÄelse för areabegreppet, eleverna förknippar begreppet area med formeln . De kan berÀkna arean av en rektangel men kan inte med ord beskriva vad en area Àr. Eleverna anser trots detta att de har nytta av sina kunskaper om area i sin egen vardag..

FörskollÀrares tankar om sin egen pÄverkan pÄ barns lÀrande : En kvalitativ studie om fem förskollÀrares attityder och förestÀllningar om barns lÀrande i förskolan

Detta Àr en kvalitativ studie som undersöker om hur förskollÀrarens barnsyn och kunskapssyn pÄverkar barns lÀrande. Syftet med studien Àr att synliggöra hur förskollÀrare tÀnker kring sin egen pÄverkan pÄ barns lÀrande i förskolan, utifrÄn förskollÀrarnas barnsyn och kunskapssyn. Studien fokuserar pÄ vad nÄgra förskollÀrare i Sverige utgÄr frÄn nÀr de planerar för barns lÀrande pÄ förskolan samt hur medvetna de Àr om sin egen pÄverkan pÄ barns lÀrande. För att ta redan pÄ detta har fem intervjuer genomförts frÄn olika förskolor. Studien fokuserar pÄ förskollÀrarens perspektiv och intervju har gjort att jag har kunnat samla empiri som fokuserar pÄ förskollÀrarens uppfattningar och kÀnslor kring Àmnet.

Styrning av formrivningstider

Mikroproduktion innebar att kunden sjalv kan producera och anvanda sin el. I Sverige finnsett okat intresse for att tillverka sin egen el och har under den senaste tiden okat markant.Denna uppsatsen har jag skrivit for att underlatta vid installation av vindkraft respektivesolceller, jag har aven gjort en ekonomisk analys av dessa for att fa en battre bild over detekonomiska av att producera egen el, darfor finner man nagra olika analys aspekter ochkostnadskalkyler i denna uppsats. Genom dessa analyser har jag kunnat dra nagra slutsatserbetraffande de bada och om ifall att det ar ett bra kop pa lang sikt. Det visar sig vara sa atten storre anlaggning ar en battre investering an en mindre da det ar installationen avanlaggningen som ar kostsam..

En soffa

Mitt ma?l har varit att skapa ett koncept fo?r en modulsoffa fo?r offentlig miljo? som i sa? stor utstra?ckning som mo?jligt a?r ekologiskt ha?llbar. Jag har samarbetat med mo?belproducenten Lammhults mo?bel AB. Utifra?n min egen ide? om vad som utma?rker en ekologiskt ha?llbar mo?bel har jag lyssnat in mig pa? producentens o?nskema?l och da?refter fo?rdjupat mig i kravspecifikationen genom att underso?ka olika materialalternativ, funktion och form.

Psykoterapeuters egen psykoterapi

Inledning: Det har funnits mÄnga aspekter av vad som pÄverkat psykoterapeuter i deras yrkesutövning.I forskning har psykoterapeuter uttryckt att den egna psykoterapin har varit en av de viktigas erfarenheterna i den egna utvecklingen som psykoterapeuter.FrÄgestÀllning: Hur har psykoterapeuter upplevt den egna psykoterapins pÄverkan pÄ yrkesutövningen och har olika perioder av terapi haft olika inflytande?Metod: Denna studie har varit kvalitativ, i form av semistrukturerade intervjuer, med sju stycken psykodynamiskt utbildade psykoterapeuter. Förutom intervjuer har ocksÄ tidigare forskning och litteratur i Àmnet redovisats.Bearbetning av resultatet har skett i tematisk analys.Resultat: Psykoterapeuternas egen psykoterapi har pÄverkat dem inom flera omrÄden i deras yrkesutövning. FrÀmsta skÀlet till att de har gÄtt i egen terapi har varit personliga svÄrigheter men ocksÄ utbildningskrav.Diskussion: Psykoterapeuterna har upplevt att den egna psykoterapin har stort inflytande pÄ olika delar av identiteten som psykoterapeut. De har inte varit lika lÀtt att skilja ut olika perioder av terapi och deras pÄverkan.

Estetiska uttrycksformer och social kompetens : Ett utvecklingsarbete om hur de estetiska uttrycksformerna kan vara ett hjÀlpmedel för att stÀrka barnens sjÀlvförtroende och tillit till sin egen förmÄga.

I vÄrt utvecklingsarbete valde vi att arbeta med nÄgra av de estetiska uttrycksformerna; dans, drama, musik och bild som ett hjÀlpmedel för att stÀrka barnens sociala kompetens sÄsom sjÀlvförtroende och deras tillit till sin egen förmÄga. Enligt Lgr 11 (2011) ska barnen fÄ möjlighet att uppleva och pröva olika estetiska uttrycksformer, för att fÄ en varierad undervisning, eftersom alla individer har olika inlÀrningssÀtt. Verksamheten ska stÀrka varje barns sjÀlvförtroende och de ska fÄ en tillit till sin egen förmÄga. Vi sammanstÀllde ett kompendium som innehöll estetiska uttrycksformer och verbala övningar som vi sedan genomförde med barnen. Syftet var att utveckla barnens sjÀlvförtroende och tillit .

Döden i vardagen : Yrkeserfarenheters inverkan pÄ livet

I nutidssamhÀllet har mÀnniskors död förpassats till den professionella sfÀren. Studiens syfte var att belysa aspekter av döden med utgÄngspunkt frÄn erfarenheter, som personer vilka yrkesmÀssigt konfronteras med död och döende har. En kvalitativ ansats valdes dÄ förstÄelse för hur man pÄverkades av arbetet söktes. FrÄgestÀllningarna berörde arbetssituationer som aktiverade egna starka kÀnslor, förhÄllningssÀtt inför det dagliga mötet med död och döende samt yrkets inverkan pÄ tankar om egen och anhörigas död. Sju personer inom olika yrkeskategorier som möter mÀnniskors död i form av döende, döda och/eller anhöriga deltog.

Elever med annan tro : bemötas eller bedömas?

Det hĂ€r arbetets huvudfrĂ„gestĂ€llning Ă€r: Hur upplever Jehovas vittnen sin egen samt sina barns skolsituation?Mitt eget antagande var att min egen undersökning kring denna frĂ„gestĂ€llning skulle ge mig ett svar, med andra ord vilka generella regler gĂ€ller nĂ€r jag fĂ„r en elev som har en annan trosuppfattning.Jag stĂ€llde olika delfrĂ„gor som utgĂ„r i det stora hela frĂ„n min huvudfrĂ„ga. Vissa av delfrĂ„gorna presenteras hĂ€r nedan:NĂ€r och hur berĂ€ttade ni i skolan om er tro? Hur blev ni dĂ„ bemötta? Med denna frĂ„ga ville jag fĂ„ reda pĂ„ om ett gemensamt förfaringssĂ€tt frĂ„n förĂ€ldrarnas sida fanns, samt om de hade en förvĂ€ntan pĂ„ bemötandet frĂ„n lĂ€raren.Har det varit/Ă€r det nĂ„gra problem som ni kan relatera till er tro?Fanns det problem som direkt skulle kunna ha förebyggts, redan innan de uppstĂ„tt?Hur var er egen skolgĂ„ng? Är det enklare att vara ett Jehovas vittne idag mot tidigare?Finns det nĂ„gra mönster som gĂ„r igen förĂ€ldrar-barn?Skulle ni kunna tĂ€nka er att komma till klassen och berĂ€tta om er tro samt besvara frĂ„gor som kan dyka upp?Är det en öppen dialog mellan förĂ€ldrar ? barn, hemmet ? skolan eller Ă€r det hĂ€r nĂ„got man inte vill prata om?Under rubrik 4 har jag gjort en jĂ€mförelse mellan Jehovas vittnens egen broschyr om skola och utbildning och vĂ„rt styrdokument Lpo 94. DĂ€r Ă€r syftet att se om de överensstĂ€mmer med varandra eller inte och i sĂ„ fall var skiljer de sig Ă„t.Det hĂ€r arbetet har inte som syfte att ta stĂ€llning för eller mot Jehovas vittnen som grupp utan syftar till att skapa en förstĂ„else för hur det kan vara och hur skolan uppfattar elever och förĂ€ldrar som har en annan tro Ă€n deras egen. .

Effekten av verbal feedback pÄ maximal isometrisk armbÄgsflexion

Under idrottsliga aktiviteter, Ă€r det kutym bland deltagare och Ă„skĂ„dare att ge verbal feedback till andra eller till sig sjĂ€lv med syfte att förbĂ€ttra prestationen. Vissa anvĂ€nder verbal feedback, andra inte. Vad ger dĂ„ detta för effekt? Är dessa tvĂ„ fenomen, verbal feedback och prestation, pĂ„ nĂ„got sĂ€tt relaterade till varandra? Resultat frĂ„n en sĂ„dan studie, skulle vara fördelaktig för idrottare pĂ„ alla nivĂ„er, sĂ„vĂ€l som för idrotts- och rehabiliteringsforskning som baserar sina fynd och metoder pĂ„ empiriska resultat erhĂ„llna frĂ„n mĂ€tningar av individers förmĂ„ga att utveckla kraft under olika förhĂ„llanden. Huvudsyftet med denna studie Ă€r att undersöka effekten av verbal feedback pĂ„ en maximal isometrisk armbĂ„gsflexion.

Luft och artikulation : Teknik och analys i GrĂžndahls trombonkonsert

Detta arbete handlar om luft och artikulation anvÀnds i trombonspelet. Först skriver jag om luft och artikulation i mera generella drag. Hur tungan rör sig och hur luften ska anvÀndas för att fÄ ut sÄ mycket som möjligt i varje andetag. Efter att jag skrivit om luft och artikulation mer generellt sÄ reflekterar jag sen över min egen luftanvÀndning och min egen artikulation. Vad jag gör som Àr bra och vad som kan förbÀttras.

FYSISK AKTIVITET, HÄLSA OCH TILLTRO TILL

Sammanfattning: Alltfler mĂ€nniskor blir alltmer fysiskt inaktiva och riskerar dĂ€rmed att drabbas av vĂ€llevnadssjukdomar. Personer med reumatoid artrit (RA) Ă€rmer fysiskt inaktiva Ă€n befolkningen i stort. Trots den medicinska utvecklingen fĂ„r personer med RA nedsatt ledrörlighet, muskelfunktion och balans. Att öka deras fysiska aktivitetsnivĂ„ skulle kunna förbĂ€ttra dessa parametrar samt minska deras risk att drabbas avvĂ€llevnadssjukdomar i framtiden.Syfte: Syftet var dels att kartlĂ€gga nivĂ„n av sjĂ€lvskattad fysisk aktivitet, hĂ€lsa och tilltro till egen förmĂ„gahos personer med nydebuterad RA dels att undersöka samband fysisk aktivitetsnivĂ„ och hĂ€lsa respektive tilltro till egen förmĂ„ga.Metod: I en tvĂ€rsnittsstudie skickades enkĂ€ter ut till 88 personer med nydebuterad RA. Samtliga hade insjuknat mellan 2003 och 2005 och deltog i tidig artrit mottagningen pĂ„ Reumatologiska kliniken pĂ„ Universitetssjukhuseti Örebro.

Mentorskap - professionsutveckling i förskolan

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Att skriva sig till lÀsning : En intervjustudie om la?rares resonemang kring en la?s- och skrivinla?rningsmetod (ASL)

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Är du nyfiken pĂ„ eller rĂ€dd för hypnos? : En kvantitativ undersökning om attityder till hypnos och variabler som kan ha betydelse för attityden

Syftet med denna uppsats och enkÀtundersökning var att undersöka vilka attityder som rÄder till hypnos bland ett brett urval av mÀnniskor. De variabler som förvÀntades kunna predicera attityden var: egen erfarenhet av hypnos, motivation att göra en förÀndring, kÀnnedom om alternativa behandlingsmetoder, personlighetsdimensionen Openness, andlighet/transcendens, och dÀr kön togs med som kontrollvariabel. Regressionsanalysen visade pÄ en signifikant modell som förklarade variansen med ca 30%. TvÄ variabler var signifikanta: egen erfarenhet av hypnos och kÀnnedom om alternativa metoder. Motivation visade pÄ en trend till signifikans.

Historiebruk i demokratins tjÀnst : En studie av undervisande gymnasielÀrares syn pÄ historiebruk i kursen historia 1a1

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->