Sökresultat:
6167 Uppsatser om Egen tid till egen läsning - Sida 2 av 412
Kan konsulter ersÀtta egen personal? : - Sett ur en personalekonomisk synvinkel
Titel: Kan konsulter ersĂ€tta egen personal? ? Sett ur en personalekonomisk synvinkel.Datum: 2013-05-29LĂ€rosĂ€te: MĂ€lardalens högskola, VĂ€sterĂ„sInstitution: Akademin för ekonomi, samhĂ€lle och teknik (EST)NivĂ„: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpFörfattare: Sofie Lindskog Jenna NiemiHandledare: Ulla PetterssonExaminator: Cecilia ErixonNyckelord: Personalekonomi, bemanningsföretagProblemformulering: Ăr rekrytering en viktig faktor för företagen i valet mellan att anstĂ€lla egen personal eller hyra in konsulter? PĂ„verkar den tredje parten relationen mellan företag och konsult nĂ€r företagen hyr in personal frĂ„n bemanningsföretag? Vad föredrar företagen, anstĂ€lla egen personal eller hyra in konsulter?Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka företagets syn pĂ„ anstĂ€llning av egen personal i stĂ€llet för att hyra in konsulter till företagets ekonomiavdelning.Metod: För att uppnĂ„ syftet med denna studie sĂ„ anvĂ€nde vi oss av en kvalitativ metod för att fĂ„ en djupare förstĂ„else av Ă€mnet. Vi inhĂ€mtade vĂ„rt material till referensramen frĂ„n litteratur, vetenskapliga artiklar och elektroniska kĂ€llor. Material till empirin har hĂ€mtats frĂ„n intervjuer med fyra olika företag.Slutsats: Valet mellan att anstĂ€lla egen personal eller hyra in konsulter Ă€r vĂ€ldigt individuellt. Oftast beror det pĂ„ vilken ekonomisk situation företaget befinner sig i och hur marknadsstrategiska de Ă€r nĂ€r det gĂ€ller rekrytering.
L?sutmaningar efter epilepsidebut. Hur upplever vuxna l?sning efter insjuknande i epilepsi och hur skapar man epilepsiv?nliga texter?
Denna studie unders?ker vilka typer av l?sutmaningar som vuxna personer med epilepsi vanligen upplever, vilka typer av texter de upplever som mest utmanande samt vilka textanpassningar som skulle kunna underl?tta l?sf?rst?else f?r denna grupp.
Studien bygger p? tidigare litteratur och forskning samt en enk?tunders?kning d?r 49 deltagare med epilepsi besvarade b?de flervals- och fritextfr?gor. Resultaten visar majoriteten av deltagarna upplever f?rs?mringar i kognitiva funktioner s?som minne, koncentration och spr?klig bearbetning efter sjukdomsdebuten. Vanliga uttryck f?r dessa sv?righeter ?r l?ngsammare l?sning, behov av att l?sa om texter flera g?nger och sv?righeter att minnas inneh?ll.
KÀnslan av sammanhang och tilltro till sin egen förmÄga hos patienter med stroke och patienter med kronisk njursvikt : En empirisk studie
Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och jÀmföra skattning av kÀnslan av sammanhang och tilltro till sin egen förmÄga hos patienter med stroke respektive kronisk njursvikt.Metod: FrÄgeformulÀren GSE och SOC anvÀndes för att mÀta tilltro till sin egen förmÄga samt kÀnsla av sammanhang hos patienter med stroke (n=63) och patienter med kronisk njursvikt (n=54). Deltagarna valdes ut frÄn diagnosregistret ICD 10 frÄn ett landsting i Mellansverige.Resultat: BÄda patientgrupperna skattade högst pÄ delskalan SOC-begriplighet och lÀgst pÄ delskalan SOC-meningsfullhet. Det fanns signifikanta skillnader mellan yngre och Àldre patienter med stroke gÀllande skattning av delskalan begriplighet. Det fanns dock inga signifikanta skillnader mellan yngre och Àldre patienter med kronisk njursvikt. BÄda patientgrupperna skattade tilltron till sin egen förmÄga ungefÀr lika högt.Slutsats: Resultatet av denna studie visar att Àldre strokepatienter upplever sig ha större begriplighet Àn yngre patientervilket kan bero pÄ livserfarenhet vilket stÀmmer överens med tidigare studier.
Make not waste: rethink, recycle & redesign
I den hÀr uppsatsen kommer jag berÀtta om min process att skapa nÄgot nytt och unikt av sÄdant som i vanliga fall anses ha gjort sitt. Syftet med den hÀr processen har varit att vidga mina vyer nÀr det gÀller material och deras anvÀndningsomrÄden. Att utveckla min egen stil samt inspirera andra att se möjligheter med att ÄteranvÀnda och ta tillvara pÄ sÄdant som redan finns i vÄr omgivning. Att kunna se pÄ föremÄl med nya ögon och placera in dem i nya sammanhang, Àr nÄgot vi alla behöver lÀra oss mer av. BÄde för vÄr egen skull och för vÄr omgivnings bÀsta..
LÀrarens tydliga mÄl : För vems skull genomför elever uppgifter i skolan?
SammandragDen hÀr uppsatsen bygger pÄ en enkÀtundersökning och intervjuer för att försöka ta reda pÄ vad elever har för mÄl nÀr de genomför uppgifter i skolan. För vems skull genomför de uppgifter, för sin egen eller för att behaga lÀraren? Det jag kom fram till Àr att det varierar vÀldigt mycket. MÄnga elever jagar betyg och dÄ framför allt för sin egen skull, medan andra jobbar enligt parollen minsta möjliga jobb för att behaga lÀraren och eventuellt fÄ ett godkÀnt betyg med minimal arbetsinsats. VÀldigt mÄnga elever har ocksÄ ganska smÄ förvÀntningar inför en uppgift i skolan.
Tre chefers hÀlsa utifrÄn deras egen chefsnivÄ
HÀlsa Àr ett begrepp som har förÀndrats över tid. Chefers hÀlsa har diskuterats en hel del men dÀremot har inte chefsnivÄns betydelse för den egna upplevda hÀlsan diskuterats. Syftet med denna studie var att beskriva tre chefers upplevelser av egen hÀlsa frÄn deras egen chefsnivÄ. Metod: Den empiriska studien genomfördes genom tre kvalitativa intervjuer i form av en halv (semi) strukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med hjÀlp av en manifest innehÄllsanalys vilket resulterade i tre huvudkategorier; krav och kontroll, stödets betydelse samt chef och ledarroll.
Att skapa sin egen matematikundervisning : En studie kring hur lÀrarstudenter utvecklas som matematiklÀrare under VFU
Syftet med studien Àr att undersöka lÀrarstudenters matematiklÀrarutveckling under VFU. Studenternas egen uppfattning om vilka faktorer som Àr avgörande för deras utveckling stÄr i fokus. Metoden för studien Àr kvalitativa intervjuer. SÄdana genomfördes med 4 lÀrarstudentgrupper. Den teoretiska delen av studien lyfter fram lÀrares socialisation in i yrket och lÀrares kunskap.
Barns tankar om musikundervisning
Syftet med detta arbete Àr att undersöka barnens egna syn pÄ skolans musikundervisning i förhÄllande till sin egen musiksmak? Vi har intervjuat barn i Ärskurs tre och fyra om deras musiklektioner samt deras personliga musiksmak. Den huvudsakliga frÄgestÀllning vi har utgÄtt frÄn Àr "Hur ser barn pÄ musikundervisningen i förhÄllande till sin egen musiksmak?". Vi har kommit fram till att nÀstan alla barnen som ingÄtt i vÄr undersökning Àr nöjda med musikundervisningen men att de samtidigt vill att den ska innehÄlla mer populÀrmusik.
WP-Edit
Det hÀr Àr till för att skapa ett system dÀr andra webbutvecklare kunde skapa sina hemsidor online. Det webbutvecklaren inte behöver tÀnka pÄ Àr att ha en egen webbserver, vilket kan vara ett problem för mÄnga om dom sitter vid datorer med begrÀnsade rÀttigheter sÄ att dom inte kan ladda ner och installera en webbserver. En annan bra fördel Àr att webbutvecklaren kan logga in vart som helst, nÀr som helst och redigera koden till en hemsida. Skulle webbutvecklaren vilja ha sitt projekt pÄ en egen webbserver, gÄr det enkelt att ladda ner projektet..
FörvÀntningsgap och socialisering : - En studie om studenters och revisorsassistenters kunskaper och fo?rva?ntningar om revisionens ga?llande regler och praxis
Bakgrund och problemdiskussion: A?nda sedan Liggio (1974) myntade uttrycket the audit expectation gap, fo?rva?ntningsgapet, har detta fenomen underso?kts av flertalet forskare som kommit fram till att det a?r ett utbrett problem runt om i va?rlden. Felaktiga fo?rva?ntningar pa? revisorn och dennes arbete kan vara till stor skada da? det fo?rsa?mrar fo?rtroendet fo?r revisorsprofessionen och leder till mer kritik mot branschen. Som lo?sning fo?resla?s ofta utbildning fo?r ba?de revisorer och deras intressenter, men na?got som inte studerats lika utbrett a?r hur utbildningen ser ut fo?r de blivande revisorerna, d.v.s.
?Sk?rmar och p?rmar?. En etnografiskt inspirerad studie om digitala verktyg och sociala samspel f?r barns spr?kutveckling i f?rskolan.
Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.
Drivkrafter till den lokala maten : nÀtverket pÄ Bondens egen Marknad i Uppsala
I en tid dÀr allt fler smÄ lantbruk lÀggs ner till fördel för storskaliga gÄrdar har motreaktioner som Bondens egen Marknad vuxit fram. Den hÀr kandidatuppsatsen Àr en samhÀllsvetenskaplig studie utförd genom kvalitativa metoder. Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt som Bondens egen Marknad i Uppsala hjÀlper smÄskaliga producenter.
Producenterna fÄr ta del av en mÀngd fördelar genom sin försÀljning pÄ marknaden. PÄ marknadsplatsen fÄr de direkt kundkontakt med kunden, vilket öppnar upp för nya försÀljningskanaler och ger producenten chansen att fÄ feedback pÄ sina produkter. Att vara en del av marknaden ger deras produkter en ?kvalitetsstÀmpel?.
LEK I LANDSKAP
Rummen i förskolan skapar en vandring uppför sluttningen bÄde ovanpÄ och inuti byggnaden dÀr varje Äldersgrupp har sin egen del med direkt förankring ut i naturen. Förskolan Àr barnens vÀrld. Den skall utmana, stimulera och ge utrymme för barnens egen fantasi. Ett diagonalt linjespel, hur byggnaden ligger i landskapet, flödet genom byggnaden och de subtila sinnesintrycken har varit viktiga aspekter. Vi tror att rummen vi föreslÄr kommer uppmuntra till rörelse, nyfikenhet och kreativitet pÄ förskolan. .
LÀrares egen syn pÄ pedagogiskt ledarskap
Studien syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, ta reda pÄ hur lÀrare ser pÄ sin egen roll som ledare, om och hur de skulle vilja förÀndra sitt ledarskap i det pedagogiska rummet. Studien visar att lÀrarna anser att ledarskapet inte bara bestÄr av Àmneskompetens utan Àven av en mjukare kompetens som kan liknas vid karisma. Flera av lÀrarna menar att de har Àmneskompetens men att de saknar karisma och detta verkar bero pÄ att de frÀmst ser sig sjÀlva som pedagoger och inte som ledare. I princip alla lÀrare i studien Àr intresserade av att utveckla sin egen kompetens och hitta nya vÀgar i sin undervisning och flera menar att detta kommer av sig sjÀlv med lÀngre erfarenhet. De Àr inte sÄ beredda pÄ att inkludera eleverna i utvecklingen och utformningen av sin undervisning.
En egen vÀrld vid Än
Vi hade en skissuppgift i bo?rjan av kandidatprojektet, da?r vi skulle fundera o?ver va?r passion till arkitekturen. Min passion kan vara minnet av en byggnad, ett rum, da?r jag ka?nt ett sug i magen. Jag inspireras av film, teater, foto och konst.