I detta arbete ligger fokus på upplevelseutbildning, mer specifikt de äventyrliga aktiviteter som erbjuds vid företaget ?Naturlig Utveckling? vid Borgen och dess betydelse för deltagarnas sociala identitetsutveckling.Fritiden står idag för ett begrepp som kopplas samman med utveckling. Företag har skapat ett allt större intresse för människors fria tid, då forskning visar att arbete och fritid påverkar varandra och utgör en helhet i människors sociala liv.Syftet med den här undersökningen är att med kvalitativa metoder belysa om ett eventföretag som Borgen med dess aktiviteter bidrar till social identitetsutveckling bland deltagarna. I arbetet utgår vi från begrepp som identitetsutveckling, rolltagande, giltighetsanspråk samt rörelser mellan olika livssfärer. Arbetet är kvalitativt till sin art och bygger på kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer som huvudsakliga analysinstrument.Teoretiker som vi valt att lyfta fram är framförallt George-Herbert Mead (1995), Erving Goffman (2000) och Jürgen Habermas (1996).

Den här uppsatsen behandlar problemen med informationsstruktur samt metaforiskauttryck och ordlekar i en egen skönlitterär översättning från tyska till svenska medlöpande kommentarer. Originalets författare Felicitas Hoppe har ett säreget språkoch använder ofta uttryck som leker med ords mångtydighet, vilket ibland skaparfantastiska och surrealistiska historier. Hennes första verk, novellsamlingen Picknickder Friseure, blev utvalt för översättning och av totalt 20 noveller har åtta översattsom ett sammanlagt sidantal av 16 sidor i målspråksformatet. Därtill har 44 löpandekommentarer gjorts, och uppsatsen fokuserar på de problem som tar upp informationsstrukturoch metaforer.Målet med översättningen var att överföra författarens stil till målspråket. Genomatt förstå metaforerna och ordlekarna utifrån källkulturen har de överförts med semantiskoch formell ekvivalens så långt det varit möjligt.

 Implementering och analysering av existerande tekniker inom generering av höjdkartor (eng. Heightmap). Försök till att komplettera brister i dessa med en egen teknik. Samt jämföra dessa tekniker med verklig data från områden i USA. .

Det sker dagligen konflikter ute i förskolans verksamhet, det är något naturligt som uppstår imötet mellan människor. Av konflikter finns mycket att lära och detta är ett synsätt som oftaeftersöks i förskolan där grunden för lärande och utveckling läggs. Vi anser det viktigt ochintressant för vår framtida yrkesroll att vara medveten om sin egen roll som pedagog i barnskonflikter. Syftet är att undersöka pedagogens roll och inblandning i barns konflikter i förskolan,i relation till barns lärande och utveckling. Studiens utgångspunkt är Vygotskijs synpå det viktiga samspelet mellan barn och vuxna och utgår från en kvalitativ forskningsgrunddär vi har intervjuat tio pedagoger på två olika förskolor, varav alla är utbildade förskollärare.I studien har det framkommit att pedagoger i barns konfliktsituationer ofta tar en roll somantingen medlare eller som en som håller sig i bakgrunden.

Fritänkarrörelsen, som den gestaltade sig under 1800-talets två sista decennier, är i den mån man kan tala om den som en egen rörelse relativt outforskad som sin egen helhet. Förutom några få undantag finns i första hand biografier över några av de ledande personerna inom fritänkarrörelsen, framför allt om de personer som var delaktiga i skapandet av de många stora folkrörelser som såg dagens ljus under denna tid. Folkrörelserna och ideologierna har i sina historieskildringar tagit med fritänkarna som en del av sitt ursprung. Det som kan saknas är en översiktlig genomgång av de gemensamma tankar och idéer som var centrala för dem som kallade sig själva fritänkare. Även om denna uppsats i sig inte i första hand är ett begreppsanalytiskt arbete så består en del av undersökningen av ett utredande av begrepp, översiktlig beskrivning av de olika grupperna inom fritänkeriet och dess idéinnehåll samt presentation av några av de mest tongivande agitatorerna.

Detta examensarbete skrevs under våren 2009. Examensarbetet tar sin utgångspunkt i att en informatör på Migrationsverket i Malmö undrar hur olika aktörer bemöter nyanlända barns informationsbehov. Han efterlyser en förstudie kring detta, för att sedan eventuellt kunna utarbeta ett informationsmaterial. Anledningen till att han vänder sig till Lärarutbildningen är att han är intresserad av att ta del av ett pedagogiskt perspektiv. Författarna har med utgångspunkt i denna undran kartlagt tre informationsmaterial som på olika sätt berör nyanlända barns situation i Sverige.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur reklamens utbredning i staden ser ut och koppla det till det offentliga rummet och invånarnas rätt till att komma till tals. Genom att studera hur reklam och skyltning förekommer i Göteborg samt hur man från stadens sida ser och reglerar frågan vill jag konkretisera ämnet. Genom att studera litteratur som behandlar utomhusreklam, det offentliga rummet och demokratiaspekter i detsamma försöker jag sätta in mina frågeställningar i en relevant kontext. För at kunna svara mer specifikt på mina frågeställningar har jag studerat policydokumentet, hemsidor och avtal från de olika aktörerna. Det visade sig att Göteborg stad hade slutit ett avtal med en stor aktör som specialiserat sig på att förse städer med olika typer av nyttigheter (gatumöbler i form av offentliga toaletter, väderskydd till busshållplatser mm). Dessa har jag genom kontakt med trafikkontorets markupplåtelse avdelning fått ta del av så att jag i närmare detalj kunnat studera inneborden i samarbetet mellan reklambolag och kommun. Mina frågeställningar har varit; hur reklambolagen och stadens strategier för annonsplatser i det offentliga rummet ser ut, vem som ger tillstånd, vad som är tillåtet, demokratisk hänsynstaganden och vad som kan regleras från stadens sida. Jag har kommit fram till att reklambolagen försöker nå en särställning där de genom att sluta avtal med staden kan förhandla sig till bättre och större exklusivitet kring sina annonsplatser. Ämnet är också beaktat från stadens sida och då framför allt utifrån ett arkitektoniskt kulturmiljöhänseende och att det skall vara ett trivsamt gaturum som allmänheten känner sig välkomnad och trygg i. I fråga om demokratiska yttringar så har det i stadens regi placerats ut anslagstavlor för att tillgodose mindre köpstarka aktörer på en icke kommersiell marknad.

Det mesta som är skrivet om bedömning i utbildningen gäller hur läraren i skolan bedömer elevens kunskaper. Däremot finns det inte så mycket studier om hur handledare bedömer eleven i det arbetsplatsförlagda lärandet. Då vi är blivande yrkeslärare och de elever som vi kommer att undervisa har en del av sin utbildning på arbetsplatsen kändes detta ämne intressant, aktuellt och viktigt för oss att undersöka. Studiens syfte är att undersöka handledarens strategier och grunder för bedömning av eleven i det arbetsplatsförlagda lärandet. Vi har utgått från den socio-kulturella teorin och har som datainsamlingsmetod använt oss av kvalitativa intervjuer.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad som kan hjälpa små barns tidiga språkutveckling samt vilka pedagogiska verktyg som verksamma pedagoger anser kan underlätta barns tidiga språkutveckling. Studien byggde på tidigare forskning inom området, samt enkäter från verksamma pedagoger. Sex pedagoger ingick i studien varav två av dessa även ställde upp på en muntlig intervju. Efter analys valde jag att presentera resultaten i form av olika teman. Dessa teman speglade jag sedan mot den tidigare forskningen.

En studie har gjorts av fem bildredaktörer på läromedelsförlag. Genom att genomföra intervjuer som kretsar kring deras egen syn på sin yrkeskunskap, förhållandet till andra pedagoger samt visuell läskunnighet, har utmärkande resonemang hos informanterna uppmärksammats och analyserats. Det resonemang de själva fört kring sin yrkesuppgift har varit stommen i studien.   Studien visar att bildredaktörer är en yrkesgrupp som tydligt betonar, först och främst, sin erfarenhet men även sin intuition som de viktigaste komponenterna när man väljer bilder till skolelever, då ingen specifik utbildning konstituerar professionen. Utifrån deras resonemang har framhållits synen på bland annat visuell läskunnighets betydelse i främst läromedlen men även utifrån skolans undervisningssammanhang. Att bildredaktörens yrke, i likhet med läraryrket, har en pedagogisk utgångspunkt ser bildredaktörerna som självklart men har inte enbart positiv inställning till hur samarbetet med lärare och läromedelsförfattare kan vara.

Bakgrund: Diabetes typ två är en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförändringar. Det är ett aktuellt ämne då diabetes typ två blir allt vanligare i Sverige och världen. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ två. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ två med inriktning mot livsstilsförändringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingår i studien.

V?rt syfte med detta examensarbete ?r att unders?ka l?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet. Skolverket betonar betydelsen av alla barns r?tt till samma m?jlighet till utveckling och l?rande. Eftersom Maria Montessoris metod uppkom efter att hon studerat just barn som var i behov av st?d blev detta extra intressant att unders?ka. V?r studie ?r kvalitativ och den utg?r fr?n en hermeneutisk ansats.

Sjuklighet bland sjukvårdsanställda upplevdes som ett stort problem av försäkringskassan då långtidssjukskrivningarna och förtidspensioneringarna ökade kraftigt i slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Ökningen var tydligast när det gällde diagnoser tydande på psykisk ohälsa. I början av 90-talet utgjorde de 14% av all sjukfrånvaro över 60 dagar. Denna siffra hade stigit till 23% år 2000.Syftet i detta projekt var att undersöka hur vanligt stressrelaterad prestationsnedsättning var bland sjukvårdsanställda inom VGR. Vidare att studera om det finns ett samband med ålder och symptom.En enkät,?Folkhälsan i Västra Götaland 2002? besvarades av ca 5000 invånare inom VGR .Resultaten i denna rapport koncentreras på sjuksköterskor,undersköterskor samt sjukvårdsbiträden totalt 477 st .I enkäten fick man svara på 31 kryss frågor gällande ex ålder kön och hur man upplevde sitt hälsotillstånd samt en fråga om man upplevt stress mer än 7 sammanhängande dagar den senaste 12 månadersperioden(ELO-stress)..Svaren delades in i 2 grupper beroende på om man svarat ja eller nej och sedan jämfördes sjukskrivnings frekvens.Personer som svarat Ja på frågan om stressymptom(7d/12mån) var i högre grad sjukskrivna än den grupp som ej angett dessa besvär.De yngre sjuksköterskorna samt de äldre undersköterskorna var de som upplevde mest symptom som påverkade deras arbetsinsats.

Vårt mål med uppsatsen är att besvara frågan konstruerar representationen av människor, kulturer och sociala system i När & Fjärrans resereportage av tredjevärlden ett ?vi? och ett ?dem?? I så fall, reproduceras då normer eller maktförhållanden gentemot Tredje Världen? Anledningen till att vi valt just form resereportage i TV är att formen är en av de få som behandlar Tredje världen utanför ramarna av nyhetsmediet. Men just resereportage har fått en fast förankrad position bland populära program i TV-tablån, och är frekvent förekommande. Dessutom är detta en form som forskningen av media lämnat relativt orört vad vi i våra efterforskningar kunnat avgöra. Vi hade uppfattningen vid uppsatsens början att just formen resereportage skulle ge en objektiv och ny syn på Tredje Världen.

Förändring sker! Med en snabbt växande informationsspridning och teknikutveckling kommer vi möjligtvis behöva ändra vår syn på marknadsföring. Eller?Med detta arbete är syftet att undersöka hur marknadsföring går till idag och vilka marknadsföringskanaler som används. I arbetet läggs fokus på att tydliggöra en djupare uppfattning om marknadsförings-ämnet hos fyra informanter. Undersökningen genomförs med en teoribakgrund om viktiga delar inom marknadsföring, så som sociala medier och varumärkets roll i sammanhanget.