Bakgrund och problem: Från och med 2005 ska förvärvad goodwill inte längre skrivas av årligen. Enligt nya regler ska goodwillvärdet prövas årligen för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Standarden redogör inte exakt för hur denna nedskrivningsprövning ska genomföras, det finns därför utrymme för ledningen att göra val mellan olika redovisningsmetoder. På grund av detta utrymme för valmöjlighet kommer företag att påverkas av andra aspekter, såväl externa som interna.Syfte: Att utveckla en modell för att empiriskt identifiera hur agent- och institutionella dimensioner förklarar effekter av regler, konjunktur, externa intressenter, bonussystem samt VD-byte på nedskrivningsprövningen.Avgränsning: Uppsatsen behandlar endast goodwill som uppkommit i samband med företagsförvärv. Negativ goodwill samt egen upparbetat goodwill kommer således inte att behandlas.

Under mina studier till fastighetsmäklare, har jag i allt högre grad blivit medveten om innebörden av att arbeta och verka som fastighetsmäklare. Det är ett flertal olika saker som gjort intryck på mig, då det gäller denna bransch. Det som dock gjort starkast intryck på mig personligen är en bestämd uppfattning från säljare av fastigheter att dessa refererar till arvodet som oskäligt. Utifrån min egen erfarenhet från dels min utbildning men även från mitt tidigare liv, där även jag agerat både säljare och köpare av hus, väckte denna uppfattning ett stort intresse. Tack vara utbildning, genomförd praktik och min egen livserfarenhet, väckte detta förhållande en aning om att ett missförstånd av något slag kanske ligger bakom denna uppfattning.Det har varit min avsikt att genom en undersökning försöka få reda på mer om säljarkundernas uppfattningar kring och kunskap om fastighetsmäklartjänsten.

I denna studie ställs följande frågor; hur resonerar lärare kring valet av terminologi i sin sångundervisning, hur uppfattar elever sina lärares instruktioner samt huruvida styrdokumenten påverkar lärarens val av terminologi? Syftet är att undersöka hur sånglärares terminologi påverkar elevens förståelse för sitt instrument.Totalt intervjuades tre sånglärare som arbetar på musik- och dansskola, två sånglärare som arbetar på musikhögskola och fyra elever som läser sångkurser på gymnasiet. Vi kan efter genomförandet av de kvalitativa intervjuerna konstatera att lärarna i stor utsträckning anpassar ordval efter elevens behov och ålder. Lärarens egen bakgrund utifrån hur deras egen utbildning sett ut och vilken genretradition de kommer ifrån spelar också in i hur de använder termerna. Alla lärare är eniga om att ju äldre eleverna blir och ju längre de kommer i sin utbildning desto mer fysiskt språk används i undervisningen.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Denna studie genomfördes i samarbete med Nacka Kommun i Stockholms län. Den svenska arbetsmiljölagstiftningen kräver att alla arbetsgivare ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete vilket i korthet innebär att arbetsgivaren systematiskt ska undersöka, genomföra och följa upp arbetet med arbetsmiljöfrågor. Tidigare forskning tyder på att det är den psykosociala arbetsmiljön som av arbetsgivarna anses som svårast att arbeta med samtidigt som den ses som en av de viktigare frågorna inför framtiden. Den psykosociala arbetsmiljön ses som svåråtkomlig och ogripbar. Arbetsmiljölagstiftningen kräver även att arbetsgivaren anlitar företagshälsovård i de fall organisationens egen kompetens inte räcker till.

Syfte med detta arbete var attbelysa den aktuella situationen i läkemedelsanvändningen på fyra äldreboende i mellersta Sverige. Studien utvisade, med hjälp av en enkät innehållande 27 frågor, skillnader i åtta sjuksköterskors kunskaper om läkemedel och prioritering av läkemedelsgenomgångar på arbetsplatserna. Granskningen visade även hur många läkemedel som användes genomsnittligt per boendeenhet, hur många fallolyckor som inträffade samt hur ofta och länge sjukhusvård behövdes under den sexmånader långa undersökningsperioden. Dessutom undersöktes om antalet läkemedel och antalet fallolyckor var relaterade till den omvårdnadsansvariga sjuksköterskans kunskaper om läkemedel. Antalet förskrivna läkemedel fanns tillgängliga med hjälp av Apotekens e-dos system.

Denna uppsats analyserar och prövar den ledningsteori som är framlagd av Martin vanCreveld i boken ?Ledning i krig?. Prövningen tar sin utgångspunkt i Poppers metod omteoriprövning. Van Crevelds slutsatser testas först internt och sen överses teoribilningenslogiska form. Slutligen jämförs slutsatserna med andra teorier om ledning ochorganisation.

Studiens syfte var att undersöka vad sjuksköterskorna på Hospice hade för uppfattningar om sin egen och patienternas död, samt om deras syn på döden förändrats genom yrkesgången. Undersökningen är en kvalitativ empirisk studie med inspiration av den fenomenografiska ansatsen som analysmodell. Fem semistrukturerade djupintervjuer har gjorts, som därefter transkriberats ordagrant. Utfallsrummet utgjorde åtta beskrivningskategorier. Studiens resultat visar att sjuksköterskornas uppfattningar om döden mest relateras till livet, hur de lärt sig att uppskatta sitt liv och hur de klarar av att arbeta med något så ångestladdat som döden..

Arbetet har sin utgångspunkt i en beskrivning och analys av den befintliga situationen. Med hjälp av den historiska bakgrunden har analysen fördjupats. Arbetsområdets avgränsning har gjorts med hänsyn till infarternas sträckning och utformning. Förslagsarbetet har varit inriktat på att ge de tre infarterna en egen identitet samtidigt som det ska finnas ett gemensamt tema som är specifikt för Ronneby. Utformningen av förslagen ska förstärka vissa attraktiva faktorer medan annat som inte är lika attraktivt tonas ner.

De avancerade tekniska enheterna blir ständigt fler och människan blir allt mera beroende av att ha med dem överallt för att utföra olika ärenden. I de flesta fall rör det sig om så kallade smarta telefoner och surfplattor. Nu när vi privat har tillgång till de senaste och mest avancerade enheterna börjar användandet av dem för arbetsrelaterade uppgifter få fart och begreppet Bring Your Own Device (BYOD) växer fram. Verksamheter ser efterfrågan ifrån sina anställda som vill arbeta från sin egen enhet och försöker möta behovet. Dock ökar säkerhetsriskerna när företagsdata laddas ner till den anställdes privata enhet och vandrar med dem ut ifrån kontoret.

Vår uppsats har haft två huvudsyften, dels att jämföra den information om kundnöjdhet som SL presenterar på sin hemsida gällande våren 2010 mot vår egen kundnöjdhetsundersökning, samt även att beskriva säkerhetsarbetet som har ägt rum inom trygghetsavdelningarna på SL och MTR. Som kompletterande syfte och mot bakgrund att SL hävdar att kundnöjdheten bland resenärer ständigt ökar vill vi inom uppsatsgruppen med hjälp av egna frågor säkerställa om resenärer som nyttjar tunnelbanan upplevt att det har blivit positiva förändringar inom säkerheten, renheten och tidshållningen. Författarna har använt sig utav ett antal olika modeller om tjänstekvalitet såsom kund-leverantör-modellen samt teorin om lärande organisationer av Lewitt och Marsch och ytterligare en teori av Walsch och Ungson vilken behandlar organisationsminnen. För att försäkra sig om att vi har valt samma tillvägagångsätt har den intervjuande gruppen använt sig utav samma enkätunderlag som SL överlämnar ute bland resenärer i Stockholms Tunnelbana. Intervjuerna har varit av kvalitativ karaktär och själva enkätundersökningen bar spår av kvantitativt inslag.

Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga långtidssjukskrivnas hälsa före och efter avslutad intervention samt studera vilka faktorer som hindrat alternativt främjat återgång i arbete hos individer med tidsbegränsad sjukersättning.Metod: Studien baseras på data från EU-projektet ?SAMKLANG? som är en longitudinell interventionsstudie. Data har samlats in på 59 långtidssjukskrivna deltagare via enkäter både före projektstart och ett år efter och dels har data samlats in kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med 13 deltagare efter det att projektet avslutats. Intervjudeltagarna var indelade i två grupper (de som hade återgått i arbete/studier och de som fortfarande var sjukskrivna). Interventionen bygger på både behandling och samverkan mellan organisationer som är involverade i rehabilitering av personer som har ett år kvar av sin tid i sjukersättning.

Intresset fo?r a?mnet till denna uppsats va?cktes vid undervisning fo?r vuxenstuderande da?r flertalet verkade ha haft en mer negativ attityd till matematik a?n vad de hade nu. Syftet med denna uppsats var att ta reda pa? om denna uppta?ckt gick att styrka med en underso?kning. Genom en enka?tunderso?kning bland 71 elever i a?rskurs nio underso?ktes deras nuvarande attityder till matematik samt att de fick spekulera om och hur de trodde att deras attityder till matematik skulle fo?ra?ndras i framtiden.

Bakgrund: Kreativa aktiviteter har funnits inom arbetsterapin genom yrkets hela historia. Att vara aktiv är ett grundläggande behov hos människan. Aktivitet används både som mål och medel inom arbetsterapi för att främja personers hälsa och välbefinnande. Syfte: Att beskriva betydelsen av deltagande i kreativa aktiviteter, inom arbetsterapi eller på egen hand, för äldre personers hälsa och välbefinnande. Metod: Uppsatsen är genomförd som en systematisk litteraturstudie.

Syftet med studien är att få en förståelse för förskollärares syn på inkludering, normalitet och avvikelse, samt barn i behov av särskilt stöd. Vi vill också få ökade kunskaper om vilka förutsättningar som krävs, och vad förskollärarna själva anser att deras egen roll har för betydelse i arbetet med att skapa en inkluderande barngrupp. I studien används kvalitativa intervjuer som metod. Fem utbildade förskollärare från olika förskolor intervjuas.Resultatet visar att förskollärarnas syn på inkludering präglas av demokratiska värderingar. De ser till alla barns lika värde och att alla har rätt till delaktighet i verksamheten.