Sök:

Sökresultat:

6075 Uppsatser om Egen prägel - Sida 11 av 405

En studie av tre likabehandlingsplaner

I första delen av denna uppsats gör vi en teoretisk undersökning av likabehandlingsplaner frÄn tre skolor i Lunds kommun. Vi studerar hur dessa likabehandlingsplaner Àr utformade och om skolorna har valt att ta hjÀlp av nÄgot utomstÄende anti-mobbningsprogram. Varför skolorna har valt att fÄ inspiration frÄn ett specifikt anti- mobbningsprogram, och varför skolornas likabehandlingsplan ser ut som den gör, Àr nÄgra frÄgor som vi har studerat. Vi jÀmförde dessa handlingsplaner, studerade vad de har gemensamt och vad skiljer dem Ät. Syftet med detta Àr att anvÀnda den insamlade fakta till att konstruera vÄr egen likabehandlingsplan. Resultatet av vÄr studie visade att likabehandlingsplanerna har en del gemensamma ÄtgÀrder men det finns Àven en del skillnader.

FramgÄngsfaktorer - ur tre olika perspektiv En studie av en grupp elever med dyslexi

Som specialpedagog Àr det viktigt att se det goda, det friska och vad det Àr som skapar framgÄng, med andra ord, att ha ett salutogent perspektiv. Detta har jag försökt att anamma i denna studie. Syftet med följande arbete Àr att hitta framgÄngfaktorer för elever med en dyslexidiagnos. De elever som jag har intervjuat gick pÄ ett individuellt program pÄ gymnasiet och jag har undersökt vilka orsaker eleverna anser har varit de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för att de skulle uppnÄ sina mÄl ? att bli behöriga till ett nationellt program. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats dÄ jag har intervjuat tre elever och deras förÀldrar samt tvÄ pedagoger.

Drömförskolan ? En studie om hur pedagogiskt ledarskap utvecklas genom aktionslÀrande

BAKGRUND: För att utveckla en skapande verkstadsverksamhet dÀr barnet stÄr i centrum, i egenskap av en kompetent individ, mÄste ledarskap och grupprocesser kritiskt granskas. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs problemomrÄden att förÀndra och utveckla. Reggio Emilia-filosofin bidrar med den pedagogiska grunden och synen pÄ barnets rÀtt till sin egen kreativa process.SYFTE: Att ta reda pÄ hur en verkstadsverksamhet för barn, dÀr samma barngrupper sÀllan Äterkommer, kan utvecklas med hjÀlp av pedagogisk dokumentation.METOD: Studien baseras pÄ aktionslÀrande som metod, dÄ uppstart och utveckling av verksamheten Àr i fokus.RESULTAT: Resultatet visar att miljön i vilken barnen vistas antingen kan skapa förutsÀttningar eller hinder för dem. Genom ett kritiskt förhÄllningssÀtt gentemot miljön och genom att vÀlja att förÀndra den har vi Àven möjlighet att förÀndra barnens agerande i miljön. Genom att anvÀnda oss av deltagande observationer i konstverkstaden har vi fÄtt kunskap om vÄr egen verksamhet och vÄrt pedagogiska ledarskap..

Individuellt lÀrande - i en sjundeklass

Jag har under min tid som lÀrare funderat över hur man ska anpassa undervisningen i ett klassrum för alla de individuella behov som ryms dÀr. För att finna ett lÀmpligt svar pÄ ovanstÄende fundering, sÄ beslutade jag mig för att ta reda pÄ vilka olika lÀrstilar som finns. DÀrefter undersökte jag vilken som Àr min egen lÀrstil som pedagog. NÀsta steg var att göra en analys av elevernas stilar i en klass, i det hÀr fallet den som jag Àr handledare för. Slutligen ville jag, med hjÀlp av tidigare forskning och litteratur, undersöka hur kunskaper om min egen samt elevernas olika stilar kunde utnyttjas för att undervisa pÄ ett mer individanpassat sÀtt.

Motivera lÀrande: Hur man som lÀrare pÄ gymnasiet kan arbeta för att motivera sina elever

Syftet med denna studie var att undersöka hur gitarrlÀrare pÄ gymnasiet kan arbeta för att motivera sina elever. För att ta reda pÄ detta genomförde jag en kvalitativ intervjustudie dÀr jag intervjuade sex gitarrlÀrare som tillsammans var verksamma inom tre olika gymnasier, tvÄ i Norrland och ett i VÀsterbotten. Resultatet visade att de intervjuade lÀrarnas egen syn pÄ motivation var att den grundade sig i deras egen vilja, drivkraft och lust. NÀr det gÀller att arbeta för motivation hade lÀrarna lite olika tankegÄngar, flertalet menade att det Àr viktigt att eleven fÄr en förstÄelse för vad de hÄller pÄ med pÄ lektionen och varför. Andra hÀvdade att elevens motivation var direkt kopplad till vilken musikgenre eleven fick spela.

Vad innebÀr strategiskt HR-arbete?

I följande studie har vi valt att studera vad som menas med strategiskt HR-arbete, bÄde som ideal samt i mer konkreta termer. Begreppet strategiskt HR-arbete Àr vÀl anvÀnt inom dagens organisationer, men den egentliga innebörden av begreppet rent konkret Àr mer diffust. Syftet med studien Àr mer precist att beskriva och konkretisera HR-personers egen uppfattning kring vad det innebÀr att arbeta strategiskt inom HR samt försöka förstÄ vad det innebÀr i praktiken.En enkÀt har skickats ut till 50 personer. 20 personer svarade och svaren analyserades med utgÄngspunkt ifrÄn den teoretiska referensram som vi anvÀnt oss utav.I teorin beskrivs den historiska utvecklingen av HR-arbete, och vi beskriver de betydelsefulla begreppen PA, HR, HRM och SHRM som ofta förekommer inom HR. Teorikapitlet avslutas med vÄr egen modell, vilken vi sammanstÀllt utifrÄn den litteratur vi tagit del av.

Coachning som pedagogiskt verktyg i skolan : En studie om hur lÀrare och elever uppfattar coachning som stöd för lÀrande i en gymnasieskola

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur coachning kan ses som stöd för elevernas lÀrande pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Studien belyser coachning utifrÄn perspektiv pÄ lÀrande ur ett fenomenologiskt inspirerat angreppssÀtt. Insamling av data har gjorts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades Ätta personer varav dessa var 4 lÀrare och 4 elever i Ärskurs 3.Undersökningen visar att coachning kan ses som stöd för elevernas lÀrande dels genom att det medvetandegör elevens egen potential till att utveckla sig och dels att lÀrarna blir medvetna om vilka fungerande strategier eleven anvÀnder sig utav för att optimera bÀsta möjliga lÀrandesituation. ArbetssÀttet innebÀr att elever fÄr stor frihet att vÀlja kunskapsinnehÄll utifrÄn kursplan.

VĂ€rdegrundsarbete i skolan - om etiska situationer i klassrummet

Arbetet omfattar en studie i vÀrdegrundsarbetet i skolan. Vi har tittat pÄ vad lÀrare anser ingÄ i arbetet med vÀrdegrunden och vad de anser om sin egen etikundervisning. Med hjÀlp av frÄgestÀllningar vill vi fÄ reda pÄ huvudsyftet, nÀmligen att ta reda pÄ hur olika lÀrare arbetar och resonerar kring vÀrdegrundsarbetet i Är 4 ? 6, för att kunna kÀnna igen och förstÄ etiska situationer i klassrummet. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Vad anser lÀrare ingÄ i omrÄdet etik och moral? Vilka etiska situationer kan man finna i klassrummet? Vad anser lÀraren om sin egen etikundervisning? Studien Àr byggd pÄ fem lÀrarintervjuer och klassrumsobservationer i grundskolan Är 4- 6.

En undersökning om polisstudenters körvana

Syfte: Att undersöka om polisstudenters körvana Àr tillrÀcklig för polisyrket. Metod: Fakta frÄn rapporten Polisbilen som aldrig kom fram, VÀgverkets krav för B- behörighet och Transportstyrelsens information om Nollvisionen samlades in och sammanstÀlldes. DÀrefter anvÀndes det som grund till bÄde den enkÀt som delades ut till studenterna i termin 3 pÄ polisutbildningen i UmeÄ och till intervjun som genomfördes med momentansvarige för polisbilkörning, Ronny Söderman. Resultat: Svaren frÄn enkÀten visade att nivÄn pÄ körvanan hos studenterna var ojÀmn. FrÄgorna var utformade sÄ att studenterna skulle utvÀrdera sin egen förmÄga att köra bil utifrÄn olika trafiksituationer.

En jÀmförelse av olika typer av fastighetsförvaltningsbolag

Synen pÄ förvaltningen har Àndrats ganska kraftigt under 1900-talet och med uppkomsten av externa förvaltningsbolag började vi fundera kring vad det kunde ha för betydelse för förvaltningsprocessen. DÀrför blev vÄr problemformulering; Finns det nÄgra organisatoriska och strategiska skillnader mellan förvaltning i egen regi kontra outsourcing som kan fÄ effekter för förvaltningen? Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur fastighetsförvaltningen pÄverkas av de organisatoriska och strategiska skillnader som finns mellan olika typer av fastighetsförvaltningsbolag. Vi har arbetat med ett uppdragsförvaltande bolag, ett bolag med fastighetsförvaltning i egen regi samt ett företag som stÄr för hela processen frÄn mark och byggande till förvaltning. Information har samlats in frÄn relevant teori och via intervjuer med berörda företag.

Kreativitet-en del av dig sjÀlv

Kreativitet-en del av dig sjÀlv handlar om skillnaden mellan flickor och pojkars kreativa tÀnkande i förskolan. Resultatet visar att barn hÀmtar inspiration till sin kreativitet frÄn sin egen erfarenhetsvÀrld..

Uppfattningar om Arbetsförmedlingen

Syftet med denna studie Àr att undersöka och analysera arbetslösas uppfattningar av Arbetsförmedlingen. I denna studie undersöker vi de arbetslösas uppfattningar av Arbetsförmedlingen utifrÄn deras egen upplevelse av Arbetsförmedlingen. Vi undersöker Àven vilka andra faktorer, utanför Arbetsförmedlingen, som kan tÀnkas ha betydelse för uppfattningen av Arbetsförmedlingen. Detta undersöks genom sex kvalitativa intervjuer med lÄngtidsarbetslösa. Resultatet visar vilka faktorer som förklarar uppfattningen av Arbetsförmedlingen.

Den upplevda motivationens paradox

Den hÀr uppsatsen bygger pÄ vÄr hypotes som vi har utformat utifrÄn olika motivationsteoretiker som inriktar sig pÄ mÀnskliga behov. VÄr hypotes Àr att genom tillfredsstÀllelse av trygghetsbehovet, gemenskapsbehovet, prestationsbehovet och behovet av balans mellan arbetstid och fritid upplevs motivation. Detta resulterar i vÄr egen behovsmodell om vilka behov, anpassat till dagens arbetsliv, som vi anser behöver bli uppfyllda för att uppleva motivation. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att genom en enkÀtundersökning ta reda pÄ hur de mÀnskliga behoven tillfredsstÀlls pÄ ett specifikt bemanningsföretag. Resultaten frÄn denna visar sig vara motsÀgelsefulla och Àr dÀrför svÄra att tyda.

Subjektiv stress och nöjdhet i samband med arbetsmÄltiden i relation till psykisk, social och fysisk mÄltidsmiljö

I dagens samhÀlle spenderar de flesta mÄnga timmar av dygnet pÄ arbetet. Det innebÀr att mÀnniskor troligen Àter en betydande del av sina mÄltider pÄ arbetet. MÄltidens betydelse har uppmÀrksammats de senaste Ären och har dÄ syftat till lunchen, matens kvalité, tidpunkten och platsen. MÄltidens kontext innefattar innehÄll, tid, social och fysisk mÄltidsmiljö. Eftersom mÀnniskor Àter pÄ arbetet Àr mÄltiden pÄ arbetsplatsen viktig nÀr det kommer till anstÀlldas hÀlsa, arbetstrivsel och prestation.

Den stÀndiga rekryteringsprocessen -En undersökning av fem sÀsongsverksamheter

I följande studie har vi valt att studera vad som menas med strategiskt HR-arbete, bÄde som ideal samt i mer konkreta termer. Begreppet strategiskt HR-arbete Àr vÀl anvÀnt inom dagens organisationer, men den egentliga innebörden av begreppet rent konkret Àr mer diffust. Syftet med studien Àr mer precist att beskriva och konkretisera HR-personers egen uppfattning kring vad det innebÀr att arbeta strategiskt inom HR samt försöka förstÄ vad det innebÀr i praktiken.En enkÀt har skickats ut till 50 personer. 20 personer svarade och svaren analyserades med utgÄngspunkt ifrÄn den teoretiska referensram som vi anvÀnt oss utav.I teorin beskrivs den historiska utvecklingen av HR-arbete, och vi beskriver de betydelsefulla begreppen PA, HR, HRM och SHRM som ofta förekommer inom HR. Teorikapitlet avslutas med vÄr egen modell, vilken vi sammanstÀllt utifrÄn den litteratur vi tagit del av.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->