Sök:

Sökresultat:

6084 Uppsatser om Egen företagare - Sida 50 av 406

Ett mÄngtydigt plagg - en intervjustudie om slöjans innebörder

Studien undersöker innebörder av den muslimska slöjan med utgÄngspunkt i slöjbÀrares egna förhÄllningssÀtt till plagget. Semistrukturerade intervjuer med sju svenska slöjbÀrande kvinnor bearbetades med hjÀlp av tematisk analys och analyserades med social identitetsteori som teoretisk referensram. De teman som framkom var: att ge uttryck för sin tro och sin identitet, att bestÀmma över sin egen kropp, att tillhöra och att vara utanför, samt att representera islam. UtifrÄn social identitetsteori kunde slöjan ses som ett medel för att konsolidera den egna identiteten, som en symbol för stolthet och uppror, samt som ett tecken pÄ social tillhörighet. Resultaten relateras till tidigare studier samt diskuteras i förhÄllande till den dominerande bilden av slöjan i VÀst..

VÄrdande undervisning

Bakgrund: Vid livslÄng sjukdom stÀlls den sjuke inför kravet att förÀndra sitt levnadssÀtt för att kunna leva ett sÄ bra liv som möjligt med sjukdomen. Patienten mÄste lÀra sig klara av den egenvÄrd som sjukdomen krÀver. För att patienten skall lÀra sig och sköta sin egen behandling helt eller delvis blir undervisning ett viktigt inslag. Vid patientundervisning ska patienten uppnÄ anpassning och handlingskraft, d v s skall lÀra sig nya sÀtt att klara av och anpassa sig till dem Àndrade levnadsförhÄllanden och behöver dÄ fÄ ny kunskap och nya fÀrdigheter. VÄrdarens uppgift Àr att göra det möjligt och underlÀtta lÀrandet samt att hjÀlpa patienten att Äter bli sjÀlvstÀndig.

Ny livsstil : BeteendeförÀndring för en ökad fysiskt aktivitet och förbÀttrad kosthÄllning

Denna fördjupningsuppgift beskriver problemen med livsstilsförÀndringar bland poliser som Àr i farozonen för vÀlfÀrdssjukdomar. MÄlet med arbetet var att belysa olika modeller för beteendeförÀndringar mot en ökad fysisk aktivitet och förbÀttrad kosthÄllning. Information har hÀmtats frÄn litteratur och Internet och sedan har olika modeller jÀmförts mot varandra. Uppsalamodellen har jÀmförts med Behovsteorin och Stages of Changes. Resultatet blev att livsstilsförÀndringar Àr svÄra att genomgÄ pÄ egen hand, men med rÀtt handledning och med smÄ steg i taget Àr det ingen omöjlighet att lyckas.

BĂ€rbara datorer och elevvanor

Det hÀr arbetet handlar om eleverna som utrustades med en egen bÀrbar dator i Äk 7 i samband med Lunds kommuns utbildningssatsning pÄ informations- och kommunikationsteknik (IKT). InitiallÀget för undersökningen var att jag och andra lÀrare sÄg att en del elever sysslar under rasterna mycket aktivt med de nya verktygen pÄ olika sÀtt pÄ rasterna. Införandet av bÀrbara datorer diskuteras i offentligheten och i det privata och anses vara mycket kontroversiellt och det Àr uppenbarligen att vissa stereotypa bilder upprepas i sammanhanget. Det pÄstÄs att eleverna bara sitter i korridorerna under rasterna och ?hÀnger? med sina datorer och Àr inte kapabla att kommunicera ?normalt.? Det vÀckte tanken pÄ att det mÄste undersökas nÀrmare hur eleverna anvÀnder sina datorer under rasterna.

Vad dÄ IKT? : Om lÀrares attityder till att anvÀnda digital teknik inom de tidiga skolÄren.

Denna uppsats bestÄr av en intervjustudie som behandlar vilken bild av begreppet IKT, informations- och kommunikationsteknik, lÀrare verksamma inom de tidiga Ären pÄ grundskolan har samt deras instÀllning till att anvÀnda IKT-verktyg, som exempelvis dator och internet, i sin undervisning. Halvstrukturerade intervjusamtal utfördes enskilt med sex lÀrare verksamma pÄ samma skola, men inom olika enheter, tre som undervisar för Ärskurs 1 och tre som undervisar för Ärskurs 3. FrÄgorna berörde deras egen definition av IKT-begreppet, hur de förhÄller sig till de digitala verktygen, deras instÀllning till IKT i undervisningen samt deras tankar om vad som pÄverkat deras attityder.I det insamlade materialet redovisas bland annat att de intervjuade lÀrarna beskriver sig sjÀlva som positiva till att lyfta in tekniska verktyg i undervisningen. DÀremot presenterar de skilda uppfattningar om hur viktigt IKT Àr i deras undervisning samt vilken funktion den fyller och vad IKT-begreppet innefattar. Framförallt lÀrarnas attityder till IKT granskas vidare i analysavsnittet, bÄde i skenet av tidigare forskning samt utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ hur lÀrarnas attityder skapas.

HÄllbara livsstilar i svensk samhÀllsplanering : En underso?kning av forskning och ha?llbarhetsprogram

Problemen med fuktskador i byggnader Ă€r mĂ„nga och kostnaderna för att Ă„tgĂ€rda problemen Ă€r stora. ByggaF Ă€r en metod som riktar sig till hela byggprocessen och den dokumenterar, kommunicerar samt sĂ€kerstĂ€ller fuktsĂ€kerheten genom hela den processen. NCC anvĂ€nder sig idag av en egen metod för att sĂ€kerstĂ€lla fuktsĂ€kerheten och den metoden jĂ€mförs i detta arbete mot ByggaF. Arbetet inriktar sig mot produktionsskedet av byggprocessen vilket innebĂ€r att fuktsĂ€kerhetsarbetet Ă€r granskat i det skedet.Syftet med detta examensarbete Ă€r att NCC i UmeĂ„ ska fĂ„ en bĂ€ttre kĂ€nnedom om vad ByggaF Ă€r och hur den metoden kan anvĂ€ndas inom byggproduktion. Ytterligare syfte Ă€r att visa hur arbetet kan ske för att förebygga fuktskaderisken genom att anvĂ€nda metoden ByggaF, en metod för fuktsĂ€kert byggande.Arbetet Ă€r utfört pĂ„ NCCs byggnation pĂ„ Öbacka strand etapp 4 och det bygget har fungerat som referens för NCCs fuktarbete.

Pedagogers syn pÄ barns bildskapande i förskolan

I denna studie belyser vi hur pedagoger ser pÄ bildskapandet i förskolor. Vi har intervjuat fem olika pedagoger som alla Àr utbildade förskollÀrare varav en av dem Àr utbildad ateljérista. För att undersöka omrÄdet nÀrmare har vi anvÀnt oss av öppna kvalitativa intervjuer, vilket innebÀr att deltagande pedagoger fick möjligheten att samtala fritt och öppet pÄ de frÄgor som stÀlldes. Pedagogernas svar har dÀrefter jÀmförts mot tidigare forskningsresultat. Resultaten visar skillnader pÄ bland annat pedagogernas egen medverkan under barnens bildprocesser samt hur anvÀndningen av bildÀmnet sker i verksamheterna. Studien belyser Àven hur den skapande miljön ser ut pÄ förskolorna samt materialets tillgÀnglighet..

Massage : En studie om hur lÀrare kan introducera massage i skolan.

Denna uppsats handlar om hur man som lÀrare kan arbeta med massage i klassrummet. FrÄgor som behandlas i arbetet: Hur kan man introducera massage i skolan?, Vad visar studier pÄ för nackdelar och fördelar?, Hur pÄverkas kroppen av massage? Arbetet bygger pÄ litteraturstudier, en empirisk undersökning i form av intervjuer samt egna erfarenheter efter att introducerat massage pÄ slutpraktiken. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med tvÄ lÀrare som hÄller pÄ med massage i skolan och tio elever samt hur vi genomförde vÄr egen massageintroduktion. Genom detta arbete har vi kommit fram till massage och beröring Àr mycket viktig för barns vÀlbefinnande och att man med enkla medel kan introducera kompismassagen i skolan..

Ledarstil - motivation - lÀrande

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka hur lÀrare kan öka motivationen hos elever genom att ta upp aktuella hÀndelser i undervisningen. UtifrÄn detta syfte har vi lÀst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att analysera vad som ökar motivationen hos oss mÀnniskor. För att utreda om det Àr nÄgon skillnad pÄ elevers motivation ifall lÀraren tar upp aktuella hÀndelser eller inte, gjordes en undersökning. Undersökningen utfördes i Är nio pÄ grundskolan och i Är tre pÄ gymnasiet i LuleÄ kommun. Denna undersökning bestod av observationer, enkÀter och intervjuer.

Att vara hÀr och nu - Mindfulness som metod för att minska stress och utmattningssyndrom hos sjuksköterskor och annan hÀlso- och sjukvÄrdspersonal.

Stress och otillrÀcklighet upplevs av allt fler yrkesverksamma inom vÄrd och omsorg idag. LÄng tids stress ökar risken för en rad olika besvÀr och sjukdomstillstÄnd och dÀrmed ocksÄ risken för lÄngvariga sjukskrivningar. Sjuksköterskeyrket som profession innebÀr mÄnga olika potentiella stressfaktorer pÄ arbetsplatsen dÄ det Àr ett yrke som efterfrÄgar hög kompetens, samarbete i mÄnga olika situationer, stÀndig tillgÀnglighet och emotionellt engagemang. I ICN:s etiska kod anges att ?Sjuksköterskan sköter sin hÀlsa sÄ att förmÄgan att ge vÄrd inte Àventyras?.

"Det a?r farligt att drunkna" : En studie om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa

Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.

Hur ser elever pÄ sin kunskap före och efter APU?

Sammanfattning Syftet med undersökningen Àr att kunna anpassa utbildningen tiden efter en APU period om det visar sig att eleven snabbare utvecklas i sin kunskap under praktik perioden. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr hur elever som gÄr en yrkesutbildning ser pÄ sin kunskap före och efter en APU period. Skiljer elevens synsÀtt pÄ sin egen kunskap markant efter en APU period? Metoden som anvÀnds Àr en enkÀtstudie som analyseras kvantitativt med hjÀlp av SPSS. Respondenter har varit 59 elever som gÄr praktiska yrkesinriktade program pÄ tvÄ gymnasieskolor i Halland.

En vÀg till hÄllbara naturstigar : utveckling av en gestaltningsmetod med Utö som exempel

Forskning visar att allt fler har dÄlig kunskap om naturen idag och att mÄnga kÀnner sig osÀkra att vistas i den. För att vÀnda trenden och hjÀlpa mÀnniskor tillbaka till naturen har verksamheten naturvÀgledning uppstÄtt. Den syftar till att förmedla kÀnsla för och kunskap om naturen eftersom allt fÀrre tillgodogör sig detta pÄ egen hand. En av flera naturvÀgledande metoder Àr naturstigar. De Àr sjÀlvguidande och hjÀlper besökaren att tolka naturen i sin egen takt.

SJ's vÀrdekedja : En kvalitativ studie om hur en organisations vÀrdekedja pÄverkas av en vertikal integration

 Avregleringen av Sveriges jÀrnvÀg ledde till att Statens JÀrnvÀgar delades upp i olika företag, SJ AB bildades som har i uppgift att bedriva lönsam persontrafik. Avregleringen har haft en stor pÄverkan pÄ hur SJ bedriver sin verksamhet idag samt lett till att komplicerade ÀgarförhÄllanden har uppstÄtt i Hagalund. Hagalund Àr SJ?s största depÄanlÀggning för underhÄll av fordon.I samrÄd med SJ?s Division Fordon och Divisionen för Planering och Trafikledning har vi fÄtt i uppdrag att undersöka hur SJ pÄverkas om de införskaffar en depÄ i egen regi. Vi har valt att undersöka SJ ur ett vÀrdekedjeperspektiv.

Vad ska jag göra för att fÄ dig att "gilla" mig? : En uppsats om hur företag skapar och stÀrker relationer genom sociala medier

Studien visar att strategiskt arbete med musik för att bygga varumÀrkeskapital kan anvÀndas pÄ mÄnga olika sÀtt för att stÀrka varumÀrket. Alla organisationer Àr olika och musik kan hjÀlpa varumÀrken att differentiera sig mot konkurrenterna. Att koppla varumÀrket till musik genererar ett starkare varumÀrkeskapital oberoende av hur stark kopplingen Àr till musiken, förutsatt att organisationen Àr medveten om att musik pÄverkar hur varumÀrket uppfattas. Att stegvis förbÀttra och utveckla anvÀndningen av musik i kommunikationen anser vi Àr av vikt dÄ bÄde den egna marknaden och musikindustrin kontinuerligt utvecklas. Att varumÀrket innehar en egen strategisk musikplattform som uppfattas trovÀrdig av marknaden, anser vi Àr det mest effektiva..

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->