Många faktorer och kunskaper förutom de direkta matematikkunskaperna kan påverka betygbedömning i matematik i gymnasiet. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vilka sådana faktorer för bedömningen som är kopplade till eleven, som beteende, attityder, ambition och andra kunskaper. Finns de? I vilken grad? Finns det någon skillnad mellan de olika programmen i gymnasieskolan? Finns det någon skillnad i olika bedömningars syfte?För att kunna identifiera de faktorer som inte är direkt kopplade till matematik studerade jag först vad som definieras som kunskap, vad som definieras som matematikkunskap och kompetens, samt vad, hur och i vilket syfte bedömningen sker. Jag genomförde fyra kvalitativa intervjuer med fyra matematiklärare som är verksamma på gymnasiet i minst ett teoretiskt och ett praktiskt program.

Målen för gymnasieskolans läroplan Lpf 94 handlar om yrkesförberedelse och utveckling av insikter, en något ödmjuk inställning till komplexiteten i uppdraget. I Gy11 är man mer rak på sak, eleven förväntas kunna ett eller flera yrken när de lämnat skolan. Kanske är det införandet av lärlingsutbildningen som givit författarna en större självsäkerhet om skolans förmåga att producera yrkesmänniskor. Kan eleverna på Handelsprogrammet ett eller flera yrken då de avslutar sin treåriga gymnasieutbildning och vad innebär det i så fall att kunna yrket? Båda frågorna är högst relevanta för den som utbildare på ett yrkesprogram. Viktiga delar av vårt uppdrag som lärare handlar om att, efter läroplanens intentioner, utbilda och coacha eleverna mot ett yrke.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur åtta svensklärare ser på sitt ämne samt vilka praktiska följder detta får för deras undervisning. Undersökningen görs med en inriktning mot ett ämnesövergripande arbetssätt.I den teoretiska bakgrunden presenteras olika forskares resultat inom ämnesområdet. Områ-den som behandlas är historik, gällande styrdokument, uppfattningar om svenskämnets inne-håll, lärares fortbildning samt lärandeteorier. Litteraturgenomgången leder fram till problem-preciseringen som blir utgångspunkt för den empiriska delen. Utifrån intervjuer undersöks därefter åtta svensklärares förhållningssätt till svenskämnet.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur religionslärare på gymnasiet uttalar sig om relationen mellan religionsämnet och sex och samlevnad. Undersökningen syftar även till att studera eventuella motsättningar som kan finnas i lärarnas språkliga hantering av sex och samlevnad samt att undersöka hur religionslärare talar om normalt respektive onormalt beträffande detta område. Undersökningen bygger på ett intervjumaterial med nio religionslärare på gymnasiet, där ana-lysen utgörs av diskursanalys. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats där analysen utgår från de analysverktyg som finns inom diskursteorin och diskurspsykologin. I resultatet framträder två diskurser, den politiskt korrekta officiella diskursen vilken innebär att religionslärarna säger det som förväntas av dem, samt en motdiskurs.

Syfte/FrågeställningarSyftet med studien är att ta reda på möjligheterna kring ett ämnesintegrerat samarbete mellan ämnena svenska a, b och idrott och hälsa a på gymnasiet. För att uppnå syftet har två frågeställningar valts att få besvarade: Vilka möjligheter finns det enligt gymnasielärare för att en ämnesintegrerad undervisning skall ske så att kursmålen i båda ämnena uppnås? Hur ser intresset enligt gymnasielärare ut för att en ämnesintegrerad undervisning mellan idrott a och svenska a, b på gymnasiet skall kunna ske?MetodFör att uppnå syftet och få svar på frågeställningarna så har kvalitativa intervjuer med låg grad av standardisering valts som forskningsmetod. Kvalitativa intervjuer valdes som forskningsmetod för att man då kan använda sig av den intervjuades språkbruk och ta frågorna i den ordning de passar under intervjun. Intervjun byggde på öppna frågor.

I denna uppsats har vi undersökt hur etnicitet framställs och beskrivs isamhällskunskapsläromedel för gymnasiet. Vi har också haft för avsikt att undersöka ometnicitetsbegreppet problematiseras i relation till dess komplexitet. Vi har genomfört enkvalitativ textanalys av tre nyutgivna läromedels beskrivning och diskussion kring etnicitet irelation till två framstående perspektiv inom etnicitetsforskningen, essentialism ochkonstruktivism. Etnicitet kan genom dessa perspektiv antingen ses som biologiskt och statiskt(essentialism) eller som socialt konstruerat och föränderligt (konstruktivism). Detessentialistiska perspektivet anses i dagens forskning vara föråldrat medan detkonstruktivistiska anses vara mer nyanserat och därmed att föredra.

I vårt examensarbete valde vi att belysa stress som är ett fenomen som har brett ut sig till alla samhällskategorier och kommit långt ner i åldrarna. Som gymnasielärare möter man dagligen ungdomar som påstår att de är stressade och uppvisar tecken på psykosomatiska besvär. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det föreligger någon stress bland gymnasieelever idag med utgångspunkt i deras livssituation samt identifiera de orsakande faktorerna till ungdomsstress och de psykosomatiska besvär som är relaterade till den. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av följande tre frågeställningar: Upplever gymnasieelever stress och finns det ett samband mellan upplevd stress och psykosomatiska besvär, vilka faktorer orsakar stress hos gymnasieelever idag, och hur hanteras stress av gymnasieelever? Fokus i vår undersökning ligger på skolan, hemmet och fritiden.

Med anledning av att allt färre elever väljer språk som tillval på gymnasiet så är syftet med detta examensarbete att ta reda på vad som påverkar gymnasieelever att välja, respektive välja bort, språk som tillval. Det jag främst vill undersöka är ifall det finns skillnader i motivation, attityder och nöjdhet/missnöje med undervisningen mellan de som har valt språk och de som har valt bort språk som tillval. Vidare syftar undersökningen till att ta reda på vilka förbättringar både elever och lärare tycker vore nödvändiga. Metoden som användes var både kvalitativ och kvantitativ i form av intervjuer och två olika enkäter. Fyra elever och två lärare intervjuades och enkäterna besvarades av 34 elever med språk som tillval och av 40 elever med andra tillval.

Denna uppsats syfte är att se hur dagens historiesyn kommer till uttryck i läromedel för gymnasiets kurs Historia A. Min utgångspunkt är att historiebegreppet idag har breddats till att innefatta fler perspektiv, som till exempel social-, miljö- och genushistoria. Jag undersökte fyra läroböcker som alla används i undervisning på gymnasiet och tillsammans representerar tre olika förlag. Utöver att titta övergripande på innehållet så fokuserade jag på tre perspektiv. Dessa var genus, etnicitet och historiemedvetande.

Miniräknaren har en stor del i dagens matematikundervisning på gymnasieskolan. Om detta är bra eller dåligtgår åsikterna verkligen isär, men vad tycker gymnasisterna själva om sitt eget användande av miniräknaren?Målet med uppsatsen är att få en bild av just detta.I kursplanerna för gymnasiekurserna i matematik framgår tydligt att eleverna ska behärska räkning både medoch utan miniräknare. Tidigare studier har visat att gymnasister/nyantagna högskolestuderande ofta harproblem med bland annat teckenbyten, bråkräkning samt rot och potensuttryck.Arbetet har bestått i tre delar. Först studerades tidigare forskning i ämnet sedan gjordes en undersökning ochtill sist sammanställdes resultaten och kring dessa drogs slutsatser.

Uppsatsen handlar om litteraturundervisningen i ämnet svenska på film- och ledarskaps-programmen på gymnasiet i norra Sverige. Syftet är att undersöka skönlitteraturens roll och funktion i svenskundervisningen, men även försöka finna mönster och jämföra åsikter och kunskapsutveckling mellan Åk 1 och Åk 3. Det är en kvalitativ och kvantitativ studie och som material och metod används ett flertal klassrumsobservationer, en lärar- och ett antal elevintervjuer samt elevenkäter. Undersökningen visar att informanterna sammantaget anser att den skönlitterära undervisningen ger positiva effekter. I vår undersökning framgår elevernas framsteg enligt läraren och eleverna genom färre ordföljdsfel, bättre stavning och meningsbyggnad och detta bekräftar både eleverna och läraren i resultatavsnittet.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att studera hälso- och kroppsideal som framställs i fem läromedel riktade till högstadiet och gymnasiet för ämnet idrott och hälsa samt studera om idealen skiljer sig mellan könen.Vilka kroppsideal finns i läromedlen?Vilka hälsosamma kroppsideal och ohälsosamma kroppar framställs i läromedlen?Skiljer sig idealen beroende på kön?MetodFem läroböcker riktade till högstadiet och gymnasiet i idrott och hälsa har använts för att analysera förekomsten av kropps- och hälsoideal. Text- och bildanalys har använts för att studera materialet och genom en variant av innehållsanalys har materialet studerats och analyserats där text och bild som kunnat kopplas till kroppsideal och hälsoideal delats in i sex kategorier. Kategorierna var hälsosam kvinnlig kropp, ohälsosam kvinnlig kropp, hälsosam manlig kropp, ohälsosam manlig kropp, hälsosam kropp obestämt kön och ohälsosam kropp obestämt kön. Efter en sammanställning av samtliga bilder och textavsnitt har en sammanvägning gjorts som visar mönster i läroböckerna kring hälso- och kroppsideal för respektive kön men också gemensamma drag mellan könen.ResultatStudien visar att kvinnliga ideala hälsosamma kroppar gestaltas på bilderna som smala, vältränade och unga.

I denna uppsats undersöker jag recensionen som genre och skoluppgift. Uppnår eleverna målet att kunna uttrycka åsikter, erfarenheter och iakttagelser i skrift i enighet med kursplanen för svenska A? Min hypotes har varit att om eleven har med dessa tre dimensioner i sina recensioner har eleven fått ett högre betyg på sin skrivna uppgift. Det jag har kommit fram till efter undersökningen är att 7 av 28 recensioner saknade dimensionen erfarenheter. Ingen av dessa recensioner har fått betyget MVG.

Detta examensarbetes undersökning har genomförts efter samtal med spansklärare och skolledarepå en gymnasieskola där det upplevs problem med spanska steg 3. Undersökningens syfte är attstudera anledningen till avhopp och till låga betyg i spanska steg 3. Efter att analysera dettaproblem syftar undersökningen till att diskutera möjliga lösningar för att kunna förbättraspanskundervisningen och verksamheten.Frågeställningar examensarbete försöker hitta svar på är tre: Hur svagt är resultatet i spanska steg3 på denna gymnasieskola? Vilka anledningar kan man hitta till det svaga resultatet? Vad kanverksamheten göra för att stödja eleverna i steg 3? Metoden som valts för att hitta svar är attundersöka elevers resultat på olika prov under kursen samt att fokusera på deras innehåll. Detsistnämnda för att kunna hitta möjliga anledningar tillsammans med skolledares och spanskläraresuppfattningar om problemet som inhämtades genom intervjuer på två olika gymnasieskolor.Resultatet visar att flera elever väljer bort kursen och att de som fortsätter sänker sina tidigarebetyg.

Studiens syfte är att beskriva och analysera omständigheter som inverkar på flickor och pojkars könsöverskridande val till gymnasiet. Vidare är syftet att få kunskap om dessa elevers upplevelser i samband med det könsöverskridande valet och under utbildningsperioden. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer. Detta sätt ansågs mest lämpligt då det var individers erfarenheter, upplevelser och tankar vi ville studera. Genomförandet skedde på intervjupersonernas skola, på en studie- och yrkesvägledares kontor, och tog mellan 15 och 45 minuter.