Bakgrund: Under vår tid på lärarutbildningen och på vår verksamhetsförlagda utbildning har vi sett att den icke-västerländska skönlitteraturens roll i skolan är näst intill obefintlig. Vi menar att om eleverna får ta del av denna icke-västerländska litteratur får de kanske en ny inblick i och förståelse för andra kulturer. Hur skall dessa elever få upplysning om icke-västerländsk litteratur? Denna litteratur skall ingå i gymnasieskolorna enligt läroplanerna. På grund av den tillsynes låga status som den har i skolan, blev vi intresserade av att undersöka detta och hur detta påverkar lärarens undervisning.Syfte: Vårt syfte är att undersöka om och hur svenskläraren i gymnasieskolorna använder sig av icke-västerländsk litteratur, såsom sydamerikansk, afrikansk och österländsk, i undervisningen.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vad som gäller angående rättigheten för särskilt stöd för elever i gymnasieskolan. Målet för denna undersökning är att belysa området omkring alla elever i behov av särskilt stöd med tanke på deras möjligheter att erhålla adekvata stödinsatser. Vi ville oockså lära oss mer om problematiken genom att ta till oss den kunskap och den erfarenhet, som finns i litteratur och forskning inom området. Vi har gjort vår undersökning på två gymnasieskolor i två olika kommuner. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor.

Denna uppsats behandlar hur olika lärare på gymnasiet undervisar i ämnet samhällskunskap. I undersökningen har en komparativ intervjustudie genomförts med lärare på kommunala gymnasieskolor, gymnasiefriskolor och kommunala gymnasiefriskolor. Utifrån dessa lärarintervjuer studeras såväl likheter som variationer i olika undervisningssätt och pedagogiskt synsätt och hur de lägger upp sin undervisning i ämnet samhällskunskap. Har också tolkat de olika synsätt och arbetssätt som framkommer i intervjuerna med hänvisning till relevanta bakomliggande sammanhang, framförallt de olika skolformernas betydelse. Lärarnas könstillhörighet beaktas även i analysen.

Detta är en undersökning angående de faktorer som styr lärarnas val av skönlitteratur på gymnasiet samt hur ett införande av en litterär kanon skulle påverka deras yrkesutövning. Syftet med uppsatsen är att se hur gymnasielärare kopplar sina val av skönlitteratur till styrdokumenten samt hur de resonerar kring ett införande av en litterär kanon. En kvalitativ undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lärare på en gymnasieskola i södra Sverige. Utgångspunkt för uppsatsen är följande frågeställningar: Vad styr lärarnas val av skönlitteratur inom svenskundervisningen på gymnasiet och hur motiverar lärarna sitt val? Finns det likheter eller skillnader beroende på program, lärare och elevunderlag, vilka är de i så fall och hur märks de? Hur anser svensklärarna att ett eventuellt införande av en nationell kanon skulle påverka deras och elevernas förutsättningar?Resultatet visar att styrdokumenten inte är en av lärarnas huvudsakliga motiveringar.

I detta arbete så skapades fyra stycken spelbossar i konceptgrafik som utgår ifrån att testa teorier inom Socialpsykologin och för att undersöka ifall tematiseringen av bossen kan tydliggöra dess svaghet som annars brukar synliggöras genom färgkodning. Slutbossarna har gestaltats i tre olika nivåer där syftet är att via en kvalitativ intervju testa bossarna gradvis, i gråskala, tematisering och till sist färgkodning. Den centrala frågan undersöktes med en kvalitativ intervju som var utformad för att efterlikna de korta sekvenserna som spelbossar presenteras med innan spelaren blir satt i en konfrontation. Undersökningen tog plats på IT-Gymnasiet i Skövde och visade att det överliggande temat som bossen blir utformad efter påverkar uppfattningen av bossen genom av att det lägger till ett ytterligare lager på de stereotyper som bossarna utgick ifrån. Arbetet avslutas med förslag om möjliga fördjupningar inom detta ämne..

Syftet med studien var att se om dagens ungdomar kände att de hade bra möjligheter att snabbt komma ut i arbetslivet eller att läsa vidare Efter gymnasiet beroende av ursprung och kön. Det var också att se om det fanns några skillnader i inre självkänsla och yttre självkänsla mellan svenska elever och elever med utländsk bakgrund och mellan tjejer och killar.I studien deltog 51 elever på en gymnasieskola i Malmö, uppdelade på 21 svenska elever och 30 elever med utländsk bakgrund. Könsfördelningen var 34 tjejer och 17 killar. Det gjordes en kvantitativ studie med hjälp av ett formulär där kön, bakgrund och framtidstro efterfrågades. Därefter följde påstående som mätte yttre självkänsla och inre självkänsla.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoängKOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hpHögskolan i Jönköping LärarutbildningenHöstterminen 2007SAMMANFATTNINGSofie Andersson & Sara HellqvistFilm som text?En studie om attityder till och användning av film i svenskundervisningen på gymnasiet__________________________________________________________________________ Antal sidor: 37Syftet med uppsatsen är att bidra till debatten om filmens status i skolan och om vad som ska ingå i svenskämnet. Frågeställningarna vi har arbetat utifrån är: Hur förhåller sig svensklärarna till det vidgade textbegreppet och då framförallt till film i svenskundervisningen? På vilka sätt använder svensklärarna film i sin undervisning och vad vill de uppnå med detta? Vilka möjligheter och hinder ser lärare med att använda film i svenskundervisningen?Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta svensklärare på två gymnasieskolor.Huvudresultatet vi fått fram är att svensklärarna i undersökningen är positiva till film i undervisningen, men tycker att läsning av skönlitteratur är viktigare. På vilket sätt lärarna använder sig av film, vilken attityd de har till denna samt vilka möjligheter och hinder de ser med användningen av film är tätt sammanbundet med synen på vad eleverna bör lära sig och på vad som anses som hög och låg kultur.Sökord: Film i skolan, det vidgade textbegreppet, film i svenskämnetPostadress Gatuadress Telefon FaxHögskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585och kommunikation (HLK)Box 1026551 11 JÖNKÖPING.

Föreliggande undersökning behandlar området bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier i gymnasieskolan och på lärarutbildningen, vad Skolverkets styrdokument säger om detta, hur lärarutbildare på lärarutbildningarna och svensklärare på gymnasiet förstår och anser sig tillämpa begreppet ?bildtolkning?. Syftet har alltså varit att studera hur styrdokumentens intentioner i det här avseendet realiseras i lärarutbildningen och skolpraktiken, enligt några lärarutbildares och svensklärares beskrivningar i intervjuer.Det undersökningen i stort visar är att bildmedier och bildbaserade medier förekommer i undervisningen på gymnasiet, i olika grad. Samma sak gäller bildtolkning, men den förekommer för flera av de intervjuade lärarnas vidkommande inte på samma villkor som texttolkningen, och det verkar bero på att just de här lärarna känner sig osäkra på bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier, och anser sig behöva vidareutbildning för att känna sig säkra i undervisningen på området. De två lärarutbildare som ingår i undersökningen ger i olika grad de lärarstuderande verktyg för att hantera området, men har erfarenheten att de lärarstuderande på sina praktikskolor möter motstånd och därför inte får ta sina kunskaper i bruk.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

Vid kemisk massatillverkning finns behov av mättekniker som möjliggör ytterligare optimering av processen. Möjligheten att analysera svartlut med hjälp av aktiv akustisk spektrometri utreddes genom att ett online instrument konstruerdes och installerdes på ett pappersbruk. Analyser med multivariata metoder utfördes på resultaten. På grund av yttre omständigheter försenades arbetet, och ett tillräckligt dataunderlag för en definitiv slutsats erhölls ej. En rad vidare arbeten föreslås..

Denna undersökning avser att belysa flickor som gjort könsbrytande val till gymnasiet. Antalet flickor som gör könsbrytande gymnasieval har ökat något de senaste åren. Enligt vägledningsteorin Social Cognitive Career Theory, SCCT, gör individer ?karriärval? utifrån sin subjektiva prestationsförmåga, den s.k.?self-efficacy?. Beroende av hur individen uppfattar sin egen förmåga och värderar sig själv, vidgas eller minskas handlingsutrymmet.

Syftet med undersökningen är att se vilka likheter och skillnader som finns i svenskundervisningens arbete med skönlitteratur på högstadiet och på gymnasiet. Uppsatsen bygger på en såväl kvantitativ som kvalitativ undersökning av elever samt en kvalitativ undersökning av lärare. Deltagarna i undersökningen består av fyra lärare, två högstadie- och två gymnasielärare, och 85 av deras elever. Undersökningen visar att elever och lärare växelvis väljer vilken litteratur som ska användas i undervisningen. Det finns en gemensam uppfattning bland alla lärarna att eleverna visar ett motstånd mot den klassiska litteraturen.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

Målet med föreliggande arbete var att undersöka följande två frågor:1. Vilka svårigheter har elever ofta med derivata?2. Vilka teorier är centrala för den matematikdidaktiska forskningen om dessa svårigheter?Metoden som använts kallas "meta-syntes" och är en typ av forskningsöversikt som förutom att sammanställa resultat även transformerar, analyserar och renodlar dem.

Undersökningen fokuserar på hur lärare påverkar elevers motivation. Vi har fördjupat oss i hur medvetna de intervjuade lärarna är när det gäller vikten av att motivera eleverna. Vi vill även ta reda på hur de intervjuade lärarna arbetar med att bygga upp motivation hos elever. Dessutom vill vi undersöka hur viktig roll lärare har när det gäller elevernas motivation. Undersökningen baseras på semistrukturerade intervjuer. Sex stycken yrkesverksamma lärare på tre olika skolor intervjuades till denna studie.