Forskning har visat att intensivvårdspatienter upplever en mängd problem efter sin vårdtid på intensivvårdsavdelningen. Dessa problem, som ökad stress, sömnsvårigheter, delirium och post traumatiskt stressyndrom kan ge en försämrad livskvalitet efter vårdtiden. Syftet är att utifrån aktuella forskningsresultat beskriva olika sätt för uppföljning av intensivvårdspatienter för att utforma en handlingsplan för uppföljning som syftar till att om möjligt minska lidandet för intensivvårdspatienterna efter utskrivning från IVA. Författarna fann ett flertal olika sätt att bedriva uppföljning efter vård på intensivvårdsavdelning som till exempel att föra dagbok, mottagning, telefonuppföljning och inrättande av tjänst som sambandssjuksköterska samt uppföljningsenhet. De olika uppföljningsenheterna var uppbyggda och fungerade på olika sätt.

Bakgrund: Bröstcancer utgör en tredjedel av all cancer som kvinnor insjuknar i. Det finns flera olika behandlingar och mastektomi är en utav dem. Både sjukdomen och behandling medför så väl fysiska som psykiska förändringar hos kvinnor. Syfte: Var att belysa kvinnors upplevelser av sin livsvärld efter en mastektomi. Metod: En litteraturstudie av kvalitativa studier har utförts.

Skidskytteträning bedrivs med varierande utrustning på och under fötterna beroende på säsong och typ av träningspass. Syftet med studien var att i skidskyttets stående skjutmoment undersöka joggingskor (JOGG), skatepjäxor på skidor (SKID) och på rullskidor (RULL) vid vila samt efter fysisk ansträngning med avseende på förändringar i tryck och dess area under fötterna samt skjutprestation. Åtta aktiva skidskyttejuniorer testades i skyttehall där tre sko- och skidkombinationer, JOGG, SKID och RULL, undersöktes i vila samt efter fysiskt arbete. I vila sköts 10 skott med respektive utrustning i randomiserad följd därefter arm- och bencyklade försökspersonen 6x4min på 90% av maximal hjärtfrekvens och sköt fem skott i varje intervallpaus och efter två serier byttes sko- och skidutrustning. Tryckfördelningsarean minskade efter fysisk ansträngning jämfört med i vila för samtliga undersökta skotyper däremot fanns inga skillnader i tryck.

Hjärtinfarkt är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Nästan 37 000 personer insjuknade i akut hjärtinfarkt år 2006. Livet efter en hjärtinfarkt kan innebära stora förändringar för den drabbade. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter efter en genomgången hjärtinfarkt upplever att relationen och vardagen med partnern förändras. Litteraturstudien har en kvalitativ ansats.

 Den här studien utreder om en successiv marknadsanpassning har påbörjats efter reformeringen av hyressättningen på bostadshyresmarknaden 2011. Med hjälp av data från Hyresgästföreningen testas två hypoteser med hjälp av regressionsmetoden difference-in-difference. För det första om det har skett en inflationsjusterad ökning av hyrorna efter reformen som är större än i perioden före. För det andra om hyrorna har ökat mer i attraktiva kommuner än i mindre attraktiva kommuner. Slutligen undersöks om hyresmarknadens parter har ändrat sina attityder efter reformen.

Patienter vet att det är viktigt att vara fysiskt aktiv trots det vet få varför, vilket leder till brist på motivation. Patienter saknar kunskap angående livsstilsförändringar och vilka effekter som sekundärpreventiva åtgärder har efter hjärtinfarkt. Sjuksköterskan har en skyldighet att ge information och rådgivning efter en hjärtinfarkt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekten av fysisk aktivitet som sekundärprevention efter hjärtinfarkt. I studien ingick 17 vetenskapligt granskade artiklar.

Det är allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar så att medarbetare får flytta fysiskt, det innebär även en mental förändring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien låg fokus på hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. Påverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien är kvalitativ med en fenomenologisk utgångspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.

?Bröstcancer och mastektomi kan leda till sexuella svårigheter för kvinnor. Sexualitet och intimitet är av betydelse för livskvaliteten, och vårdpersonalen behandlar inte eller är obekväma med att vårda patienter med sexuella problem.  Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan påverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet efter en mastektomi. Arton vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visar att förändringar av kroppens utseende, sociodemografiska skillnader och den psykiska och fysiska hälsan är faktorer som påverkar sexualiteten efter en mastektomi. Kvinnor som genomgår bröstbevarande kirurgi upplever en bättre sexuell hälsa än de som genomgår mastektomi.

Att gå åter till arbete efter en period av mammaledighet kan för många kvinnor upplevas negativt. Tidigare forskning har visat att en kvinna kan känna känslor som ångest, rädsla och stress för att gå åter till arbete, men även att pensionen kan sjunka drastiskt för en kvinna som har varit mammaledig en längre period. Det är därför värdefullt att undersöka om mammaledighet har några effekter på arbetsmotivationen. Detta examensarbetes syfte är att undersöka arbetsmotivationen efter mammaledighet med frågeställningarna om det finns förändringar i arbetsmotivationen efter mammaledighet och om mammaledigheten kan påverka arbetsmotivationen på något sätt. Resultatet av intervjuer med 10 kvinnor visar att arbetsmotivationen var relativt hög efter en period av mammaledighet, men att andra faktorer för arbetsmotivationen hade blivit alltmer viktiga.

Syfte: Att med hjälp av videoanalys och programvaran Dartfish, undersöka eventuella skillnader i stödfasen på vinkeln mellan calcaneus och underlaget, hos personer med Pes planus och pes cavus, både efter en- och 45 minuters löpning på löpband.  Studiedesign: En experimentell studie. Metod: Trettiofyra personer vars fot/fötter uppmättes till pes cavus och pes planus enligt kriterierna för Medial Longitudinale Arch -angle, inkluderades i studien. Mätningarna gjordes på en stillbild med digital goniometer i programvaran Dartfish. Därefter mättes calcaneus vertikala mittlinje i förhållande till underlaget i stödfasen både efter 1 minut och 45 minuter, när försökspersonerna sprang barfota på ett löpband.

Undersökningen handlar om hur de enskilda musiklärarna kan anpassa undervisningen efter det enskilda elverna, eftersom pedagogerna inom den enskilda undervisingen träffar och undervisar sina elever individuellt en gång i veckan. Pedagogern har ett stort inflytande på hur de kan anpassa undervisingen efter elevens förutsättningar och behov. Pedagogerna kan använda sig av ett anpassa material, se om eleven har svårigheter att lära in vissa moment i musiken. Pedagogerna kan även se till elevernas olika inlärningsstilar och väla en undervisningsmetod som passar till elevens inlärningsstil..

SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och undersköterskors dokumentation och uppfattning om dokumentation av vätskebalans vid postoperativ vård på en ortopedisk vårdavdelning före och efter ett undervisningstillfälle.Metod: Studien som genomfördes var en kvantitativ interventionsstudie med en enkätundersökning och journalgranskning. Interventionen bestod av undervisning i ämnet vätskebalans. Enkätundersökningen genomfördes före och efter utbildningen med 11 respektive 8 deltagare. Före och efter utbildningen granskades 60 patientjournaler (n=120).Resultat: Enkätundersökningen visade att sjusköterskorna och undersköterskorna ansåg att arbetet med vätskebalans var viktigt för patienten, men en förändring i avdelningens rutiner var önskvärd. Ingen förändring i uppfattningen om arbetet med vätskebalans kunde ses hos sjuksköterskorna och undersköterskorna efter utbildningen.

 Syftet med denna studie har varit att få en bild av vilken kunskap några pedagoger har omkring språkstörning. Jag har också velat öka pedagogernas kunskaper i ämnet. Totalt har jag träffat 58 pedagogerna på deras arbetsplatser på förskolor eller skolor. De fick fylla i en enkät med bl a frågor om hur de uppskattade sin kunskap omkring språkstörning. Efter det höll jag en informationsföreläsning omkring språkstörning.

Syfte: Att utreda om nordiska aktiers volatilitet förändrats i samband med att de noterat sig på London Stock Exchange, New York Stock Exchange eller NASDAQ Stock Market. Vidare är syftet att se om aktiens korrelation med hemmamarknadens totalindex samt deras respektive branschindex har förändrats efter noteringen utomlands. Metod: Vi har i vår uppsats använt oss av en ?event study? där vi har beräknat korrelations- och volatilitetsförändringar vid nordiska bolags utlandsnotering ett år före och ett år efter noteringen med en avgränsning till efter 1990. Vid analysen har vi använt oss av en korralationsberäkningar och statistiska metoder som F-test för att mäta volatilitetsförändringar.

Arbetet är den romantext/projektarbete som jag arbetat med under Kreativt skrivande IV. Projektarbetet är en ungdomsroman, en dystopi i ett framtida samhälle där nästan alla kvinnor blivit infertila efter en pandemi. Därför måste alla 14-åriga flickor genomgå en undersökning för att se om de kan bli Barnaföderskor. Till själva projektarbetet hör även en essä där jag diskuterar dystopins natur..