Examensarbetet har kommit till eftersom det finns frågor om hur beställarna uppfattar att entreprenörernas kvalitetssystem fungerar i praktiken. Blir det en fylld pärm i bokhyllan som ingen orkar ta del av, eller är det ett väl använt hjälpmedel? Övrig industri har ett försprång i jämförelse mot byggbranschen som genom sin speciella produktion skiljer sig från den traditionella tillverkningsindustrin. Ofta producerar man en specifik byggnad för att i nästa projekt bygga något helt annat. Detta gör att ett kvalitetssystem bör anpassas så det passar de förhållanden som råder vid ett byggföretag.

Det finns stora besparingsmöjligheter i byggbranschen genom effektivare kommunikation och planering. Examensarbetet har genomförts på tre av Q-gruppens byggarbetsplatser i Stockholmsområdet. En ombyggnation/ nyproduktion av lägenheter och lokaler i Saltsjöbaden, en nyproduktion av lägenheter och förskola på Södermalm samt en ombyggnation av lokaler i Folksamhuset på Södermalm. Kvalitativa intervjuer, deltagande observationer och en omarbetning av en befintlig Gantt tidplan till en LoB (Line of Balance) tidplan visar hur situationen med kommunikation och planering i byggbranschen upplevs av platsledning och yrkesarbetare samt hur det kan förbättras.Examensarbetet omfattar två delar där kommunikation mellan platsledning och yrkesarbetare på byggarbetsplatsen är den ena och användning av LoB planering är den andra.Examensarbetet visar att de som arbetar i produktionen gärna ser en kombination av planeringsmetoderna Gantt och LoB. Samtliga intervjuade är överens om att en väl fungerande kommunikation och planering är väsentligt för att projekt ska fortlöpa smidigt.

I studien behandlas värdeinvesteringsstrategier på den svenska aktiemarknaden med utgångspunkt i Greenblatts (2006) Magic Formula Investing. Syftet med studien är att se om det är möjligt att effektivisera Magic Formula Investing med hjälp av fundamentala signaler som kan hjälpa till att prognostisera bolags framtida vinster och aktieavkastning och därmed nå en högre onormal avkastning. Från Piotroskis (2000) vetenskapligt beprövade investeringsmodell F_SCORE används nyckeltal för att se om en effektivisering av Magic Formula Investing är möjlig. Studiens resultat visar att en utvecklad Magic Formula Investing med Piotroskis (2000) B/M och ACCRUAL kan hjälpa investerare att nå en ökad onormal avkastning med i genomsnitt 10 % per år. Resultatet uppnår statistisk signifikans och därmed dras slutsatsen att en effektivisering av Magic Formula Investing på den svenska marknaden är möjlig.

Varje år anmäls det uppskattningsvis 80 000 vattenskador i fastigheter till en kostnad på nära fem miljarder kronor för de svenska försäkringbolagen. Folksam som är ett av de största försäkringsbolagen i Sverige står för cirka 26 % av de svenska villaförsäkringarna och beställer byggreparationer för uppskattningsvis 800 miljoner kronor årligen till dessa fastigheter. Som beställare av arbeten på 800 miljoner kronor finns det möjligheter att ställa krav på byggbranschen, vilket även görs.Det är inte bara Folksam som ställer krav, försäkringsbolagen sammarbetar ofta för att hjälpa till att effektivisera byggbranschen. I nuläget fokuserar försäkringsbolagen på hållbarhet, de sammarbetar med olika branschorganisationer för att möjliggöra delreparationer i våtutrymmen. Detta är något som tidigare inte varit möjligt då det inte funnits anvisningar till hur detta ska genomgöras och materialtillverkare har inte haft monteringsanvisningar för detta, delreparationer kan därför inte utföras på ett fack-mannamässigt sätt.

Under de senaste årtiondena har det skett en mängd förändringar vad gäller den offentliga sektorns organisationsstruktur. Huvudanledningen definieras i 70- och 80- talets ekonomiska kris som drabbade USA och en hel del stater i Europa. NPM (New Public Management) framkom som en adekvat styrform vilken skulle förbättra och ta bort allt misslyckande som den offentliga sektorn gick igenom. Sverige precis som merpaten av Västvärldens stater samt USA, inledde olika organisatoriska förändringar i sina respektive offentliga sektorer med bland annat effektivitet och effektivisering som ändamål. Ett mycket viktigt redskap i NPM:s modell handlar om den s.k.

Vatten och fuktskador har varit ett stort problem i bostäder, därför har vi valt att lägga ner mer fokus på våtrum, rör och tvättstugor, vilket är de mest vattenbelastat utrymmena.  Med statistisk undersökning tagen från Vattenskadecentrum och skaderapporter från If försäkringsbolag samt undersökning av vattendrabbade områden med hjälp av Etalong AB fick vi en helhetssyn hur vatten skadar bostäder. Även komma fram till anledningar och åtgärder för dessa skador. Rapporten visar standardkrav som ska följas, vissa lösningsmetoder i ett förebyggande syfte samt underhållning som förhindrar framtida skador. Dessutom för att komma i bukt med fuktpåverkan på materialet och vad fukt kan leda till. Den innehåller grundlig information om fukttransport, material reaktion och nedbrytnings reaktion av fukt. Det framgås att det finns brister inom byggbranschen med förebyggande konstruktioner mot vatten och fuktskador.

Som ett sätt att effektivisera produktionen har Lean blivit ett populärt tankesätt inom byggbranschen. Lean har sin grund i bilindustrin och Toyota Production System men har anpassats till förutsättningarna inom byggindustrin. Tanken med Lean är att öka effektiviteten i produktionen genom att eliminera värdeförluster som förbrukar resurser och inte tillför kunden något värde. Dessa värdeförluster definieras ofta som slöseri i form av materialspill, tidsförluster, omarbete, överarbete, transporter och lager. Slöseriet i byggprojekt kan motsvara upp till 30-35% av projektets totala produktionskostnad.

Detta är ett examensarbete utfört på Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) i Norrköping som är en del av Linköpings Universitet i samarbete med Peab som intressent.Historiskt sett har byggbranschens intresse för logistik varit svalt vilket har lett till att logistiken inom denna bransch har halkat efter i förhållande till övriga branscher. Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett logistiskt synsätt tillhandahålla anpassningsförslag till SCOR-processerna ?Make? och ?Return? så att dessa stämmer bättre överens med byggbranschen i allmänhet samt finna förbättringsförslag kopplade till byggprocessen och returflöden av material hos Peab utifrån ett logistiskt hänsynstagande.För att kunna göra detta kommer examensarbetet avhandla hur byggbranschen passar in i SCOR-modellen i dagsläget med avseende på Make och Return. Därefter kommer exjobbet att komma med olika anpassningsförslag som framkommit längs med arbetets gång. Ett sådant förslag är att införa en nivå 4 i SCOR för Produce and Test (sM3.4) som ska gå in lite djupare i detalj på hur de olika byggnationsmomenten går till och vad som ingår i dessa.

Inom området egenregiutvecklade projekt i byggbranschen är många aktörer inblandade, ofta är de anlitade i form av konsulter, vilka involveras i omgångar i ett tidigt projekteringsskede. Arbetsgången inom den projektgrupp som bildas styrs av beställaren vilken innehar rollen som samordnare för den data dess medlemmar kommunicerar mellan varandra. Då de olika disciplinerna arbetar i olika tekniska nivåer förloras information i kommunikationen inom projektgruppen då 3D-modeller exporteras som pdf-filer. Syftet med examensarbetet är att reducera tidsåtgången, och omarbetningar i förprojekteringsskedet, vilka ökar då kommunikationen brister mellan aktörerna i projektgruppen med resultatet ökade projektkostnader. Ambitionen är även att skapa ett intresse och förståelse för vilka fördelar och vinster som kan erhållas vid användningen av BIM genom att skapa en 3D- modell med viss information införd, som presenteras för projektgruppen.

Produktiviteten i byggbranschen har inte utvecklats lika snabbt som i andra industrier t.ex. tillverkningsindustrin men det finns alla möjligheter för den svenska byggbranschen att förbättra sin produktivitet. Syftet och målet med detta examensarbete är definiera begreppet produktivitet samt undersöka om och hur produktivitet mäts i byggbranschen. Vidare studeras en produktionsfilosofi som vunnit kraft inom tillverkningsindustrin, lean production, vilken undersökts i syfte att se om denna kan utnyttjas för ökad produktivitet i den svenska byggbranschen. Dessa begrepp studeras genom en litteraturöversikt av lean thinking och produktivitet, intervjuer med entreprenörer inom byggbranschen samt en fallstudie av en hallbyggnad.

I mitten på 2000-talet startades utbildningar som förenar ingenjörskonst och teknik med arkitektur och formgivning. Universitetens tanke med undervisningen är att erbjuda en bredare kompetens där studenterna lär sig kommunicera och samarbeta med andra aktörer samt förstå människors, verksamheters och samhällets behov. Studenterna utvecklar ett helhetsgrepp över byggprocessen och kan även fungera som brobyggare mellan ingenjörs- och arkitektkulturerna. I detta arbete benämns denna nya yrkesroll för teknisk arkitekt.En del av studenterna som utbildar sig till tekniska arkitekter upplever dock osäkerhet över vad utbildningen ska ge och vad den kan leda till. Syftet med examensarbetet är att nå en ökad förståelse för vilka förutsättningar som finns för tekniska arkitekter i den svenska byggbranschen.

SammanfattningTitel: Motivation och belöningssystem ? Veckopendlare inom den svenska byggbranschenFörfattare: Robin Hillström, Olle Johansson, Peter LarssonProgram: Civilekonomprogrammets controllerfördjupningExaminator: Karin JonnergårdHandledare: Anders JerrelingInstitution: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö Bakgrund och problem: Antalet långvariga veckopendlare har mer än fördubblats mellan åren 1975 och 2005, deras beteende att veckopendla kan påverkas av flertalet faktorer och behöver kompenseras finansiellt eller av en inre belöning. Belöningssystem är ett styrverktyg och har ökat i betydelse och det råder motstridigheter kring belöningssystemets olika funktioner. Det råder även motstridigheter av vad som kan förklara mänskligt beteende.Syfte: Syftet är att besvara frågeställningen genom att beskriva och förklara vilka faktorer som motiverar anställda som veckopendlar inom byggbranschen i Sverige. Vi vill även belysa hur arbetsgivare motiverar sina anställda genom att identifiera hur de befintliga belöningssystemen ser ut.Metod: Vi har valt en empiridriven, kvalitativ forskningsstrategi.

Uppsatsen behandlar stora byggföretags förutsättningar att överleva den ökade konkurrensen från europeiska byggföretag.

Dagens allt högre krav på Effektivisering inom byggbranschen har lett till att företagens maskinparker måste moderniseras för att ligga i framkant. Moderniseringen kan vara av olika karaktär däribland införandet av dubbla satellitmottagare på grävmaskiner som NCC Construction vill ha undersökt.Ett införande av grävsystem med satellitbaserad maskinstyrning, GNSSstyrning, påstås bidra till bland annat effektiviseringen samt en högre noggrannhet. Denna rapport är en jämförelse av det relativt nya systemet som använder två mottagare med det i dagsläget ofta förekommande systemet med enbart en mottagare.Jämförelsen har gjorts genom fältmätningar, beräkningar baserade på teoretiska modeller samt intervjuer med, inom området, kunnig personal. Rapporten tar även upp ekonomiska aspekter, där beräkningarna är förenklade, för att kunna få en överskådlig bild av kostnaderna och möjliga besparingar för en eventuell framtida investering.Att uppgradera till grävsystem med dubbla GNSS-mottagare visade inte någon större förbättring vid positionering av skopan. Detta trots att en teoretisk analys visar att positioneringen bör förbättras avsevärt.

Bakgrunden till examensarbetet är att det ställs alltmer krav på byggindustrin när det gäller kortare projekttider och minskade omkostnader för att nå projektframgång. Byggandet är ett nödvändigt villkor för bland annat samhällsutveckling och tillväxt. Byggindustrin får dock många gånger kritik för bland annat brister gällande kundtillfredsställelse, kvalitet, effektivitet och utvecklingsförmåga.Ett sätt att nå projektframgång är effektivisering av hela försörjningskedjan i en byggprocess genom ökad samverkan. En bättre samverkan mellan aktörer i en byggprocess leder i sin tur till en effektivare byggprocess och även en indirekt bättre fungerande bransch. Detta leder i sin tur till nya möjligheter, högre delaktighet mellan aktörerna, reducerade kostnader och besparningar när det gäller tid.