Sökresultat:
830 Uppsatser om Effektivare byggnadsproduktion - Sida 45 av 56
Manipulator för rundsvets av kranpelare
Projektet/examensarbetet har förutom i utbildningssyfte gått ut på att utveckla en rundsvetsmanipulator för svetsning av kranpelare på Cranab AB i Vindeln. Cranab AB är tillverkare av skogsmaskinskomponenter, i huvudsak kranar. I dagsläget svetsas kranpelarna i en typ av manipulator som vi valde att använda vissa detaljer från, bland annat chuck med lagring. Anledningen till att den befintliga mani-pulatorn inte anses hålla måttet, är dels att den är för liten för dagens kranpelardimensioner, dels att svetspistolen inte går att justera på ett sådant sätt som vore önskvärt. Den konstruktion som vi har utvecklat ser ut som följer: En ram bestående av två längsgående profilrör förbinds i ena änden med en drivenhet med tillhörande chuck.
Hindrande faktorer vid förbättringsarbete inom industrin : En fallstudie på Sandvik
Begreppet lean härstammar från Toyota och består av två grundpelare, den ena är TPS som berör logistik, forskning och utveckling ("continuous improvement") och den andra är THS som berör människorna i organisationen ("respect for people"). Båda är lika viktiga för att lean ska fungera och utifrån dessa har diverse verktyg arbetats fram med syfte att göra företaget så effektivt och lönsamt som möjligt. Det handlar om respekt, öppen kommunikation och tillit mellan medarbetarna samt att alla arbetar mot ett gemensamt tydligt mål för verksamheten. Lean är benämningen på en företagsstyrningsmodell som visat sig vara mycket effektiv inom tillverkningsindustrin såväl som inom tjänstesektorn. Toyota har genom detta blivit ett mycket framgångsrikt företag vilket gjort att företag över hela världen försökt kopiera deras arbetssätt.Fabrik X är en produktionsfabrik inom företaget Sandvik och de problem och förslag på förbättringar som uppstår inom produktionen sätts in i en aktivitetslista och prioriteras.
Outsourcing av IT ? En jämförande studie av motiv och effekter
Dagens hårda konkurrens och den ökande globaliseringen har medfört att företag måste utvärdera sina verksamheter för att kunna bedöma sin konkurrenskraft. Det gäller numera att kunna vara flexibel, vilket har lett till att under de senaste tio åren har företag sett outsourcing som ett bra verktyg för att uppnå konkurrenskraft och bli flexiblare. IT-funktionen är en resursintensiv del av verksamheten där det sker ständiga förändringar inom tekniken och metoderna hur den används. Detta har gjort att många företag har valt att outsourca delar av sin IT-verksamhet för att kunna fokusera på sin kärnverksamhet och därmed bli konkurrenskraftigare.Syftet med vår uppsats är att utifrån en jämförelse mellan svenska företag, oberoende av bransch, identifiera och analysera motiv och effekter av användandet av outsourcing gällande IT-funktioner. Vi vill därmed bidra med relevant information för teoretiker.Studien har avgränsats till att enbart fokusera på totalt fyra stycken medelstora till stora företag som har valt att outsourca IT-aktiviteter.
Tredimensionella effekter vid horisontalstabilisering av
volymbyggda trähus
Idag är det i Sverige tillåtet att bygga höga trähus. Detta arbete behandlar framförallt trähus som byggs som volymelement i fabrik och endast monteras på själva byggplatsen. Trähus är lätta i förhållande till byggnader byggda av andra material, och när trähusen byggs högre blir vindlasten större och problem uppstår med stabiliseringen. På vissa ställen i byggnaden ger vindlasten upphov till koncentrerade lyftkrafter som är större än egenvikten, och dessa delar av byggnaden vill då lyfta. Idag beräknas dessa krafter med en förenklad tvådimensionell metod som tar liten hänsyn till omkringliggande väggar och bjälklag.
Livförsäkringsbolags fastighetsstrategier
Livbolag är stora kapitalplacerare och aktörer på fastighetsmarknaden. Fastighetsstrategierna utgörs, såväl traditionellt som i dagsläget, i huvudsak av direktägande i fastigheter. De främsta skälen är driftnettons bidrag till riskjusterad avkastning, fastigheters inflationsskyddande egenskaper, samt den historiskt anknutna tryggheten direktägda fastigheter är behäftade med. I rådande läge finns därför ingen anledning att anta att bolagen kommer att ändra huvudstrategi inom fastighetsportföljerna.Generellt är livbolagen underviktade mot fastigheter. Kombinationen av effekter av 2000-talets kriser på finansmarknaden och livbolagens begränsade investeringsförhållning till och på den svenska fastighetsmarknaden öppnar upp för vissa alternativa fastighetsinvesteringar.
Effektivisering av ma?ltidsprocessen inom sjukva?rden
Syfte ? Syftet med denna studie a?r att identifiera utmaningar som kan uppkomma inom ma?ltidsprocessen pa? ett sjukhus, fo?r att sedan utveckla tillva?gaga?ngssa?tt fo?r hantera dessa. Fo?r att uppfylla syftet har fo?ljande fra?gesta?llningar formulerats:Vilka utmaningar finns inom ma?ltidsprocessen pa? ett sjukhus?Hur kan utmaningar inom ma?ltidsprocessen pa? ett sjukhus hanteras?Metod och genomfo?rande ? Ett initialt teoretiskt ramverk uppra?ttades som har mo?nsteranpassats med empirin under arbetets ga?ng. En fallstudiemetodik antogs fo?r att underso?ka ma?ltidsprocessen och dess utmaningar pa? La?nssjukhuset Ryhov i Jo?nko?ping.
Svensk skogsindustris framtida konkurrensfördelar : ett medarbetarperspektiv
De senaste 20 åren har många nya marknads- och managementdicipliner dykt upp och alla har förebådat en ny era av effektivare ledning. Employer branding är en av dem och det finns goda skäl som talar för att den har kommit för att stanna. Fler och fler företag börjar inse att anställda, precis som kunder, gör medvetna val av arbetsgivare. Det går inte längre ta de anställdas engagemang och lojalitet för givet utan det krävs ett mer fokuserat och sammanhängande förhållningssätt för att attrahera rätt sorts människor.Svensk skogsindustri står inför en rad problem och utmaningar som, beroende på hur de tacklas, kommer att bli avgörande för industrins fortsatta utveckling. Till skillnad från vad många tror har svensk skogsindustri ingen uttalad kompetensfördel trots en del branschspecifika utbildningar.Syftet med examensarbetet är att definiera skogsindustrins framtida konkurrensfördelar ur ett medarbetarperspektiv genom att beskriva skogsindustrins employer value proposition (EVP).
Tids- och kostnadsvinster i planprocessen
Detta examensarbete undersöker tidsåtgången av två skilda planprocesser. Det ena projektet beläget i Sverige och det andra i Tyskland. Anledningen till att jämförelsen gjordes med Tyskland är på grund av deras paragraf 34. Paragrafen innebär att nybyggnation kan ske utanför ett detaljplanerat område inom tätort och har på senare tid varit omtalad i svensk media. Byggbolagen i Sverige anser idag att det är en omständlig process från projektidé till byggstart och begär en förändring i planprocessen för att kunna påskynda byggandet.Befolkningen växer i framför allt storstäderna och det byggs för få bostäder för att kunna tillgodose efterfrågan.
Konstruktion för tillverkning av strukturdelar i komposit : En DFM-strategi för SAAB Aerostructures
På SAAB Aerostructures i Linköping utvecklas och tillverkas delsystem, så som dörrar och skevroder, till kommersiella flygplan åt framförallt Boeing och Airbus. Inom flygindustrin går utvecklingen mot en större användning av kompositmaterial i denna typ av strukturer. För att befästa sin position på marknaden och bygga kunskap kring konstruktion i och tillverkning av kompositmaterial har SAAB startat ett forskningsprojekt kallat GF Demo. Projektet syftar till att ta fram nästa generations kompositstrukturer för civilflygplan, samt att utveckla effektiva produktionsprocesser för detta. En utmaning med konstruktioner i kompositmaterial är den dyra och komplexa tillverkningsprocessen.
Förekomst av smärta hos patienter som genomgår undertrycksbehandling
SAMMANFATTNINGUndertrycksbehandling eller den internationella benämningen NPWT (Negative pressure wound therapy) har under de senaste åren snabb ökat i användande då den har visat sig vara effektiv som behandlingsmetod vid svårläkta sår. Då det saknas kunskaper och erfarenheter kring patientens smärtupplevelse och undertrycksbehandling har syftet med denna studie varit att undersöka förekomsten av smärta hos dessa patienter. Utgångspunkten var fyra frågeställningar: patientens egna upplevelser av smärta, patientens smärtupplevelser utifrån vårdpersonalens perspektiv, vid vilka moment i sårbehandlingsprocessen upplever patienten smärta och hur smärtan påverkar livskvalitén och den psykiska hälsan.Som metod i den här studien har använts litteraturöversikt där datainsamlingen gjorts på ett systematiskt vis utifrån genomtänkta sökord med hjälp av PICO modellen. Femton artiklar valdes ut och analyserades för att samla in ett resultat som svarar på syftet. Dataanalysen genomfördes i sex olika steg.
Kommunikation mellan tandtekniskt laboratorium och tandläkarklinik
Det finns idag ett antal kommunikationskanaler för tandläkare och tandtekniker att använda sig av i deras dagliga arbete med varandra. Förutsättningarna är stora för att kommunikationen skall fungera effektivt mellan tandläkare och tandtekniker. En tydlig och effektiv kommunikation är ett måste om tandteknikern skall kunna tillverka ersättningar av god kvalitet. Många tandtekniker är ofta missnöjda med den information som arbetsordern tillhandahåller. Även om kommunikationen mellan tandläkare och tandtekniker har blivit bättre och att tandteknikern har fått en mer jämbördig status med tandläkaren så kvarstår fortfarande brister i kommunikationen.
Några av frågorna som uppstår är:
Vad kan man göra för att få tandvårdsteamet att förstå, att effektivare arbetsrutiner leder till avsevärt förbättrad kommunikation?
Kan man standardisera arbetsordern på något sätt, och att detta tillsammans med en bra undervisning på tandvårdshögskolorna, leder till förbättrad kommunikation?
Syftet med studien är att ta reda på hur kommunikationen mellan tandläkare och tandtekniker är, från tandteknikers synvinkel med fokus på arbetsordern.
?Målet en effektivare organisation : kommunikationens betydelse för organisationsförändring i en kommunal verksamhet?
Organisationsförändringar blir allt vanligare fenomen i såväl privata som offentliga organisationer. Förändringar i omgivningen förutsätter att organisationer kan anpassa sin verksamhet. Organisationsförändringar anses ibland vara nödvändiga för att möta förändringar som sker internt och externt i organisationer, trots detta visar studier att endast 30 % av de större organisationsförändringar som genomförs når ett lyckat slutresultat (Kotter, 2007, s.96; Washington and Hacker, 2005; Kitchen & Daly, 2002). Forskning visa att det inte finns något bästa sätt att genomföra en organisationsförändring dock tyder studier på att kommunikationen mellan ledare av organisationsförändringen och medarbetare i den organisation där organisationsförändringen implementeras, är viktigt för att nå ett lyckat slutresultat. Studien baseras på ett fall där en kommun genomför den största organisationsförändringen på cirka 40 år. Syftet med denna uppsats är att analysera hur kommunikationen mellan förändringsledningen och medarbetarna påverkar en organisationsförändring i en kommunal verksamhet.
Analys och utvecklingsförslag över Väster industriområde i Landskrona
Sammanfattning
Landskrona kommun och stad växer.
Inflyttningstakten har ökat stadigt och befolkningen i kommunen beräknas öka
med cirka 3300
invånare till 2015. Det har under en tid byggts många nya enfamiljshus utanför
Landskrona stad.
I direkt anslutning till Landskrona har det börjat bli en brist på tillgänglig
mark för nyexploateringar.
När den nya järnvägsstationen anlades,
lokaliserades den till den östra stadsgränsen och det är utifrån denna station
som nya stadsbyggnads-
planer har utgått. Detta kan fungera bra men innebär ett stort avstånd till
Landskronas befintliga centrum.
Ett område som fortfarande är intressant för
nybyggnation är Väster industriområde. Detta är ett stort verksamhetsområde
beläget direkt söder om Landskrona centrum. Med en effektivare
funktionsindelning och omorganisation bör det vara möjligt att bebygga området
med mellan 1000-2000 nya bostäder.
Balanserat styrkort på Kronoparkens vårdcentral
Landstingen är organisationer i utveckling. Till följd av ökat krav från samhället på bland annat effektivare vård har förändringar skett inom sjukvården den senaste tiden. Syftet med nya reformer inom vårdsektorn och tillika landstingen har varit decentralisering, ett stärkt ledarskap samt målstyrning. Ett populärt verktyg för detta ändamål är idag det balanserade styrkortet som lanserades i början av 1990-talet av två amerikaner, Kaplan och Norton. Värmlands landsting har, liksom många andra landsting i Sverige, beaktat fördelarna med managementmodellen och målsättningen med att implementera verktyget i alla sina enheter kommer att äga rum under de närmaste verksamhetsåren.Sista kvartalet 2005 påbörjades implementeringen av det balanserade styrkortet på den enhet av Värmlands landsting som vi baserar vår uppsats på, Kronoparkens vårdcentral i Karlstad.
Attitydundersökning av Arconas arbete med bygglogistik
Kostnaden för att bygga hus stiger mer än kostnaden för vanliga konsumtionsprodukter vilket leder till allt dyrare hus. En anledning till detta är att byggprocessen inte hänger med i utvecklingen och att äldre metoder fortfarande används. För att få ett effektivare byggande behöver metoderna därför utvecklas eller nya metoder behöver träda fram, ett exempel på en ny metod är tredjepartslogistik som fler och fler byggföretag använder sig av.I denna rapport får du läsa om företaget Arcona AB (Arcona) som samarbetar med logistikföretaget Servistik och som vill undersöka hur arbetarnas attityd är till logistikkonceptet som Arcona använder sig av. Ett projekt, Bryggmästaren, är undersökt i det här arbetet och det är en ombyggnation från kontor till hotell i Stockholm city.Anledningen till att Arcona hade intresse av en attitydundersökning av deras koncept var för att de vill få fram information till möjliga förbättringar, för att se om företaget är på rätt spår med konceptet och för att se hur redan gjorda förändringar har påverkat arbetet på byggarbetsplatsen.Logistikkonceptet kan sammanfattas enligt följande. Lagbasarna på byggarbetsplatsen beställer material från olika grossister.