Att genom rent gÄvobistÄnd skapa en fördelaktig, lÄngsiktig effekt förblir en öppen frÄga och det Àr en grov förenkling att samla nationer, kulturer och religioner och anta att alla mÀnniskor som Àr i behov av hjÀlp har identiska ansprÄk, vilka kan besvaras endast med hjÀlp av bistÄndet. BistÄndsorganisationer spenderar mycket resurser pÄ att finna en enskild optimal lösning dÀr bistÄndet ska lansera starten till en sjÀlvförsörjande tillvÀxt. Det finns ingen sÄdan lösning. IstÀllet mÄste hjÀlpen anpassas till mottagaren för att pÄ sikt göra mest nytta.LÀnderna befinner sig i olika delar av ett behovsspektrum dÀr vissa nationer inte Àr tillrÀckligt fattiga för att prioriteras för rent gÄvobistÄnd, men inte heller Àr starka nog för att ha en möjlighet att konkurrera pÄ marknadsmÀssiga villkor, i dessa lÀnder kan man hantera problemen och arbeta för förbÀttringar med hjÀlp av garantiverksamheten inom bistÄndsorganisationerna.Behovet av garantier grundar sig dels i diskussionen om att uppnÄ ett mer effektivt hjÀlparbete men Àven i förekomsten av höga risker, vilka utgör hinder för att finansiÀrer skall motiveras till att göra investeringar i utvecklingslÀnderna. Företag vÄgar inte satsa sitt kapital pÄ marknader dÀr osÀkerheten Àr alltför stor vilket gör att risken att fÄ uppleva förlust fungerar som en avrÄdan till investeringar som Àr vÀsentligt avgörande för utvecklingslandets fortsatta utveckling.

Metod:Vi genomför en eventstudie dÀr publicerad ryktens effekt studeras under en specifik hÀndelseperiod. DÀrmed ges möjlighet att kunna pÄvisa om det förekommer överavkastning pÄ grund av rykten. Den eventuella överavkastningen berÀknas med hjÀlp av marknadsmodellen. Empiri:Undersökningen baseras pÄ 186 positiva rykten ur AffÀrsvÀrldens ryktesspalt Börsgolvet under tidsperioden 2004-2007. Slutsatser: Undersökningen fann att positiva rykten genererar en positiv överavkastning pÄ kort sikt, om Àn i blygsam skala.

In this paper the rate of convergence, speed of execution and symplectic properties of the time-integrators Leap-Frog (LF2), fourth order Runge-Kutta(RK4) and Crank-Nicholson (CN2) have been studied. This was done by solving the one-dimensional model for a particle in a box (Dirichlet-conditions). The results show that RK4 is the fastest in achieving higher tolerances, while CN2 is the fastest in achieving lower tolerances. Fourth order corrections of LF (LF4)and CN (CN4) were also studied, though these showed no improvements overLF2 and CN2. All methods were shown to exhibit symplectic behavior..

I denna uppsats har vi undersökt möjligheten till övervinster i samband med utdelningar för svenska företag pÄ OMX Stockholm Large Cap och Small Cap mellan Ären 2006 och 2010. Genom en statistisk jÀmförelse mellan aktiekursens förÀndring i samband med utdelningen undersöker vi marknadens effektivitet. Resultaten tyder pÄ att Large Cap Àr en effektiv marknad i samband med utdelningar, medan Small Cap visar tecken pÄ ineffektivitet. Resultaten stödjer delvis tidigare studier, som sÀger att marknaden Àr effektiv. VÄr studie skiljer oss frÄn tidigare forskning eftersom vi undersöker Large Cap och Small Cap som separata marknader istÀllet för hela börsen.

Internationalisering a?r na?got som ma?nga fo?retag ser som ett strategiskt framga?ngsrikt beslut, som efter att den pa?bo?rjats vanligtvis expanderar och kommer att omfatta fler la?nder. Trots detta finns idag fo?retag som va?ljer att inte ga? vidare efter att ha inlett en internationalisering. Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka fenomenen avbruten internationalisering och deinternationalisering samt de faktorer som ligger bakom ett fo?retags beslut att avbryta, begra?nsa eller dra tillbaka en pa?ga?ende internationaliseringsprocess.

Vinstintressets effekter pÄ vÀlfÀrdstjÀnsterna Àr komplicerade att mÀta, och om det Àr positivt eller negativt att vinstdrivande företag tillÄts pÄ vÀlfÀrdsmarknaden Àr svÄrt att avgöra. Uppsatsen Àr en teoretisk analys som med nationalekonomiska teorier strÀvar efter att undersöka vad som talar för respektive mot vinstdrivande privata vÀlfÀrdsbolag, dels genom en generell analys och dels med en applicering pÄ skolan. Vinstdrivande företag Àr ofta effektiva och innovativa, men det Àr svÄrt att specificera vÀlfÀrdstjÀnster i kontrakt och företagen ges incitament att sÀnka kvaliteten för att maximera vinsten. Om företagen har möjligheten att pÄverka vilka som konsumerar deras tjÀnst finns risk för cream-skimming och segregation..

MÄlet med denna uppsats Àr att ge en översikt av realtidswebb och dess möjligheter frÄn ett tekniskt perspektiv. Nya metoder har tillkommit de senaste Ären för att förbÀttra webbplatsers interaktivitet men sÀllan kan nÄgot nytt introduceras utan att problem uppstÄr. Vi gÄr igenom vad nya metoder har för anvÀndningsomrÄde, vilka problem de löser men Àven deras brister. Som undersökningsmetod skapade vi en webbapplikation med Meteor, ett JavaScript-ramverk som anvÀnder nya webbtekniker för att utveckla realtidsbaserade webbapplikationer. Undersökningen visade att moderna tekniker Àr effektiva för att utveckla realtidsbaserade webbplatser.

Bygget av en industrizon utanför Dawei i sydöstra Burma riskerar att fördrivatiotusentals mÀnniskor frÄn deras hem. Det hÀr reportaget skildrar situationen för de fiskare och smÄbrukare som bor i vÀgen för Dawei Deep Sea Port and Industrial Estate Development Project, som projektet heter. Det Àr en berÀttelse om mÀnniskor som fÄtt sin mark konfiskerad och sina odlingar skövlade, utan kompensation och utan möjligheter att hÀvda sin rÀtt. Deras öden Àrtypexempel pÄ hur lÀttvindigt den enskilda mÀnniskans rÀttigheter krÀnks till förmÄn för starka stats- och affÀrsintressen.NÀr Burma nu öppnar sig mot omvÀrlden och vÀstvÀrlden slÀppt pÄ sina sanktioner mot landet flockas utlÀndska investerare och företag kring dess relativt outnyttjade marknader. Detta leder till en kraftigt ökad efterfrÄgan pÄ mark.

Vi har i denna uppsats studerat vilka faktorer som pÄverkar de rörliga bolÄnerÀntorna pÄ den svenska marknaden. Detta har vi gjort genom att intervjua fem svenska banker, en tillsynsmyndighet samt ta del av information frÄn Riksbanken. Vi har Àven undersökt sambandet mellan Riksbankens reporÀnta och de utvalda svenska bankernas rörliga (3 mÄnader) bolÄnerÀntor över en tioÄrsperiod. Sambandet har visat sig starkt men det har försvagats sedan finanskrisen 2008. VÄr undersökning visar att de viktigaste faktorerna som pÄverkar rörliga bolÄnerÀntor Àr: bankernas upplÄning, regleringsstandarder, klimatet pÄ finansiella marknader, bankernas strategier, produktkostnader, riskpremier, konkurrenter, bankernas marknadsförutsÀttningar samt lÄntagarens förutsÀttningar.

Sammanfattning. Studiens syfte var att undersöka vad chefer och handledare uppfattar vara de verksamma processerna i chefshandledning. Ytterligare ett syfte var att ge en deskriptiv bild av chefshandledning och dess upplevda effekter. I studien deltog 70 chefer och 13 handledare i privat eller offentlig sektor. Studien var en tvÀrsnittsstudie med data insamlat via tvÄ enkÀter.

Bakgrund: En del forskning utförd pÄ, bland annat, den stora amerikanskaaktiemarknaden, antyder att det inte finns nÄgon mening med att följaaktieanalyser, varken fundamentala- eller tekniska analyser. Anledningen Àrden stora mÀngd information som finns att hÀmta om bolagen. Dennainformation gör att marknaden redan prisat in det i aktiekursen. BörsveckanÀr en aktietidning som gör analyser pÄ börsnoterade bolag i Sverige ochövriga nordiska lÀnder. Den avkastning som redovisas i Börsveckan Àralltid mycket imponerande i jÀmförelse med OMXSPI.Syfte: Studien syftar till att se hur stor överavkastning som Àr möjlig ominvesterare vÀljer att följa Börsveckan.

Inledning: MÀnniskans utslÀpp av vÀxthusgaser pÄverkar klimatet kraftigt, internationellt samarbete Àr avgörande för att minska det globala utslÀppet. EU:s utslÀppshandel inleddes i januari 2005 och omfattar ca 1300 anlÀggningar inom industri och energi produktion. Terminer pÄ utslÀppsrÀtter introducerades i april 2005 och i samband med det öppnades European Climate Exchange som idag Àr den ledande och mest likvida marknadsplatsen för handel med utslÀppsrÀtter i Europa och internationellt. I enlighet med hur aktiepriser pÄverkas av utomstÄende faktorer generellt pÄ aktiemarknader vill författarna undersöka om priserna pÄ utslÀppsrÀtter pÄverkas av en utomstÄende faktor.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur priset pÄ utslÀppsrÀtter pÄ ECX spotmarknad reagerar pÄ klimatmötet i Köpenhamn samt om marknaden för utslÀppsrÀtter Àr effektiv.Metod: Genom att anvÀnda finansiella marknadsdata kan en eventstudie mÀta vilka följder ett specifikt event har pÄ det undersökta objektet. För att kunna vÀrdera hur eventet pÄverkar priset pÄ utslÀppsrÀtter tillÀmpas en utrÀkning av den abnorma avkastningen, vilket Àr den verkliga avkastningen minus den normala avkastningen under eventfönstret.Teoretisk referensram: Det teoretiska angreppssÀttet kommer att utgöras av den effektiva marknadshypotesen.

I denna uppsats studeras en utvidgad Balassa-Samuelsson-modell för att analysera den lÄngsiktiga effekten av inhemsk och utlÀndsk BNP-tillvÀxt samt oljeprisets utveckling pÄ den reala effektiva vÀxelkursen för 16 OECD-lÀnder. Uppsatsen har genomförts med Johansens kointegrationsanalys samt dynamisk OLS för lÀnder som uppvisar kointegration. För de lÀnder dÀr kointegration inte föreligger anvÀnds impulsresponsfunktioner för att analysera variablernas lÄngsiktiga effekt. Studien ger visst stöd för hypotesen att de nÀmnda variablerna pÄverkar den lÄngsiktiga dynamiken för respektive vÀxelkurs..

En ökad konvergering av vÀrldens ekonomiska marknader har skapat ett behov av internationellt standardiserade redovisningsregler. Sedan 1973 har ett organiserat arbete med att ta fram och implementera ett sÄdant regelsystem utförts av International Reporting Standards Committe (IASC) och sedan 2001 av International Reporting Standards Committee (IASB). Detta arbete har intensifierats i takt med en ökad globaliseringsprocess.Den första januari 2005 infördes detta regelsystem i EU, och dÀrmed Àven i Sverige. För företag i Sverige förÀndrades i och med detta bland annat de regler vilka behandlar vÀrdering och redovisning av goodwill.Standardens hanteringen av goodwill har kritiserats frÄn flera hÄll. Dessutom har IASBs arbete med att utveckla och implementera dessa standarder rörande goodwill kritiserats.

Bakgrund och problem: Huruvida aktiemarknader Àr informationseffektiva eller inte, och om det i förlÀngningen gÄr att konsistent identifiera under- och övervÀrderade aktier, har lÀnge debatterats inom den finansekonomiska diskursen. Ett fenomen som uppmÀrksammat som en möjlig avvikelse frÄn en effektiv prissÀttning Àr den sÄ kallade vÀrdepremien, dÀr vÀrdeaktier genererar en högre riskjusterad avkastning Àn tillvÀxtaktier.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka informationseffektiviteten pÄ den svenska aktiemarknaden utifrÄn vÀrdepremien samt hur vÀrdepremien pÄverkades av finanskrisen2008Metod: Studien baseras pÄ en kvantitativ forskningsmetodik och innefattar samtliga publika aktiebolag pÄ Stockholmsbörsen (NASDAQ OMX) mellan perioden 1992-2012. Fyra relativvÀrderingsmÄtt anvÀnds för att identifiera vÀrde- och tillvÀxtaktier (P/E, P/BV,EV/EBITDA and DY), vilket resulterar i att fyra vÀrdeportföljer och fyra tillvÀxtportföljer skapas. Avkastningen frÄn portföljerna berÀknas och statistiska regressioner utförs för att utvÀrdera vÀrdepremien och huruvida den svenska aktiemarknaden har varit informationseffektiv eller inte, det vill sÀga om det varit möjligt att generera en abnorm avkastning.Slutsatser: Studien finner att det existerat en vÀrdepremie pÄ den svenska aktiemarknaden nÀr tvÄ relativvÀrderingsmultiplar anvÀnds (P/BV och EV/EBITDA). NÀr CAPM anvÀnds för att justera för risken genererar samtliga vÀrdeportföljer en abnorm avkastning, men ingen av tillvÀxtportföljerna, vilket kontrasterar den effektiva marknadshypotesen.