Denna studie syftar till att undersöka två olika grupper av skidåkare, pist- och offpistskidåkare, och deras riskuppfattning samt riskhantering kring laviner. De frågeställningar som har formulerats belyser syftet genom att de handlar om att undersöka demografiska skillnader så som kön, ålder, civilstånd, om man har barn, bostadsort, utbildningsnivå samt om man har säsongskort mellan två grupper av skidåkare. Dessutom vill vi undersöka om grupperna vidtar åtgärder i olika omfattning, kvantitet. Som fördjupning studeras även hur individens riskuppfattning bland offpiståkare kan förklara variationen i deras benägenhet att vidta förebyggande lavinsäkerhetsåtgärder. Därtill undersöker vi hur en teoretisk modell kan skapas genom resultatet av denna studie.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan grupputveckling och stress, grupputveckling och emotionell utmattning samt stress och emotionell utmattning, bland produktionsgrupper i en svensk tillverkningsindustri. Data insamladesgenom självskattningsformulär vid två mättillfällen, där 112 (1 009gruppmedlemmar) respektive 98 (823 gruppmedlemmar) grupper deltog.Forskare inom ett interventionsprojekt hanterade datainsamlingen. Pearsons r beräknades och resultaten visade negativa samband mellan grupputveckling och stress, negativa samband mellan grupputvecklingoch emotionell utmattning samt positiva samband mellan stress och emotionell utmattning. Slutsatser var att gruppmedlemmar av mer utvecklade grupper upplevde mindre stress respektive emotionell utmattning och mindre stressade gruppmedlemmar upplevde även mindre emotionell utmattning och vice versa. Resultaten överensstämmer med tidigare, liknande studiers resultat..

Bakgrund: Daglig rökning och låg fysisk aktivitet på fritiden är betydligt högre bland individer med psykisk ohälsa. Syfte: Att undersöka dessa samband i ett köns- och socioekonomiskt perspektiv, samt eventuellt finna bakomliggande orsaker. Metod: Använder data från en tvärsnittsstudie (Folkhälsoenkät, Skåne 2000) med en representativ population (n = 11 304) i åldern 18-65. Huvudvariabler är självrapporterad daglig rökning och låg fysisk aktivitet, samt psykisk ohälsa som bedöms via General Health Questionnaire-12. Analyser gjordes med logistisk regression för att få oddskvoter och kontrollera för möjliga confounders. Resultat: Samband finns mellan psykisk ohälsa och daglig rökning, respektive låg fysisk aktivitet bland båda könen, och bland socioekonomiska grupper. Kvinnor har signifikant lägre oddskvoter gällande båda sambanden. Individer med psykisk ohälsa har fler ofördelaktiga levnadsvanor än de med ej psykisk ohälsa, oavsett socioekonomisk status.

Inledningsvis belyses generella faktorer som påverkar ansikts- igenkänning. Därefter läggs fokus på cross- race fenomenet, vilken studien syftar till att undersöka. Uppsatsen grundar sig på två hypoteser som båda berör förmågan till igenkänning av ansikten från den egna samt av annan etnisk grupp. I studien deltog två grupper (N = 63), kineser och svenskar som testades med ett bildspel uppdelat i två delar. I instuderingsfasen visades 21 ansikten, med jämn fördelning av asiatiska, afrikanska och europeiska ansikten.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att ta reda på hur olika unga kvinnliga fotbollsspelare upplever att deras självkansla påverkar deras agerande i grupper.Frågeställningarna var:? Vad upplevs främja/hämma självkänslan hos individerna under idrottsaktiviteterna med laget?? Vilket/vilka beteenden upplever deltagarna visar på bra/dålig självkänsla?? Hur påverkas den prestationsbaserade självkänslan av mot- och medgångar samt konflikter som det egna laget kan hamna i?? Hur ser deltagarna på den egna gruppen i förhållande till SIT (Social Identitets Teori) (Tajfel 1974) där individer har en tendens till att nedvärdera andra grupper och skilja den egna gruppen från andra?MetodFör att undersöka detta genomfördes intervjuer med fyra unga damfotbollsspelare från en förortskommun till Stockholm. Intervjuerna genomfördes individuellt med varje individ på en avskild plats som deltagarna själva fått välja. Svaren i intervjuerna analyserades och kategoriserades för att besvara frågeställningarna.ResultatDet framkom att individerna upplever att interaktion med andra tyder på bra självkänsla och att motsatsen, att dra sig undan, visar pa dålig självkänsla. Deltagarna upplevde att de själva påverkade gruppen och att gruppen påverkade dem.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om de veckoeffekter och veckodagseffekter som observerats såväl internationellt som i Sverige även kan observeras på den svenska valutamarknaden för de tre valutorna; US-dollarn, euron och det brittiska pundet. Uppsatsen utgår ifrån den kvantitativa metoden med en deduktiv ansats. För att uppfylla uppsatsens syfte har den multipla regressionsmodellen med tillhörande dummyvariabler och hypotestester samt en variansanalys använts. Två undersökningar har genomförts, en med veckoindelning och en annan med veckodagsindelning. Uppsatsen utgår huvudsakligen från teorin om den effektiva marknadshypotesen (EMH).

Examensarbetet har utförts på uppdrag av Banverket Norra banregionen. Syftet med examensarbetet var att ta fram en modell för inventeringen av förorenade områden inom Banverkets fastigheter i Norra banregionen. Som grund för studien har en inventering av förorenade områden längs Malmbanan utförts. Inventering och riskklassning har utförts enligt MIFO (Metodik för inventering av förorenade fastigheter), vilken är framtagen av Naturvårdsverket. Förutom inventering och riskklassning enligt MIFO har även bangårdarna har indelats i grupper, vilket kan vara en hjälp inför den fortsatta inventeringen.

Bakgrund: Att arbeta i projekt skiljer sig till stor del gentemot den ?normala? organisationsformen. Projekt är temporära och kommer att upplösas efter projektets genomförande. Det finns en uppsjö av litteratur som tar upp projekt som arbetsform, däremot tas sällan teamet upp som en del av projektet. Det är därför viktigt att se på faktorer inom teamet som kan påverka teamets effektivitet och därmed även projektets effektivitet.

Korrigeringseffekter och stereotyper hänger ihop, för att studera detta användes bilder av ansikten med olika etnicitet och självrapporteringstest skapade av Nosek, Sidanius och Pratto och Dunton och Fazio.Svenska studenter vid Lunds universitet deltog i undersökningen där de delades in två grupper med olika instruktioner, dels falsk information om undersökningens syfte och dels information att vi studerade stereotyper. Detta gjordes för att kunna studera deras korrigeringseffekter. Följaktligen var studien av en experimentell design.Vi fann att korrigeringseffekter fanns hos de båda grupperna vad gällde alla etniska grupper utom vita män, vilka inte hade korrigerats av den grupp som fått felaktig information. Detta visar att korrigering sker för alla minoritetsgrupper till följd av en önskan att inte verka fördomsfull oavsett kontext..

Idag används databaser allt mer och mängden data som lagras växer, därför ställs idag stora krav på att databassystem skall vara snabba och effektiva. För att säkerställa effektiviteten hos databaser kan matchningsalgoritmer användas för att undvika redundans och avvikelser i lagrad data. Dessa matchningsalgoritmer behöver vara effektiva för att uppnå resultat inom rimlig tid.Denna studie undersöker genom empiri om det är möjligt att skapa en algoritm som effektivt kan matcha en stor mängd elmätare utifrån en mängd regler. Detta för att finna dubbletter och nya elmätare i en relationsdatabas. Studien fokuserar på ett fall där en sådan algoritm redan existerar, dock är den implementerad som en lagrad procedur.Eftersom den lagrad procedur inte uppnådde den mängd felkontroll eller feedback som var önskvärd i detta fall var målet att byta ut den mot en databasapplikation som kan utföra samma arbete och utöka existerande funktionalitet samt stödjer möjligheten att finjustera regler men bibehåller snarlik effektivitet.Studien visar att detta är möjligt med hjälp av binärsökning och hashning genom att jämföra den lagrade proceduren med studiens algoritm för att finna skillnader i minneskonsumtion och körningstid.

Syftet med denna litteraturstudie var att problematisera det faktum att unga män söker till landets ungdomsmottagningar (UM) i mycket mindre utsträckning än unga kvinnor. Genom att analysera 12 vetenskapliga artiklar på området unga män och sexualitet söktes det svar på hur de unga männen själva ser på sin egen betydelse för att minska STI och oönskade graviditeter. Det undersöktes också om det finns stora könsskillnader eller skillnader mellan olika grupper när det gäller inställning till preventivmedel, samt hur man som barnmorska på UM kan tydliggöra sitt arbete med unga män utifrån deras behov. Det som framkom var dels att preventivmedelsanvändningen är ett komplext område och att hormonella preventivmedel kan se som ett hinder för killar att använda kondom, att kunskaperna om STI är varierande och ofta bristfälliga, att riskbeteende var större i vissa grupper och att ungdomsmottagningen är en viktig arena för ungas reproduktiva och sexuella hälsa och att det krävs kunskap och engagemang av personalen för att nå killarna. Titeln på arbetet ? Lev fort och dö ung ? syftar till den undergrupp av unga killar som inte bara utsätter sig för stora risker vad gäller den sexuella hälsan utan som också uppvisar ett återkomande riskbeteende vad gäller trafik, alkohol, tobak och droger.

Syftet med uppsatsen är att söka kunskap om självhjälpsgrupper samt öka förståelsen för den process som sker i dessa grupper. För att försöka uppfylla detta syfte har undersökningen följande frågeställningar: Vad är en självhjälpsgrupp? Vad händer i en självhjälpsgrupp? Vad skiljer självhjälpsgrupper från andra grupper?Undersökningen utgår från en kvalitativ metod där jag intervjuar sex gruppdeltagare från självhjälpsgrupper. Intervjumaterialet analyseras genom fenomenologiskt angreppssätt där jag försöker se deltagandet i självhjälpsgruppen ur de medverkandes synvinkel. Jag vill via min uppsats bjuda in till eftertanke och reflektion och på så sätt få dela informanternas erfarenhet.

Uppsatsen handlar om huruvida gällande rätt i Sverige rörande anmälningsskyldigheten i 14 kap. 1 § SoL motsvarar de krav vilka uppställs i Barnkonventionen. De artiklar i Barnkonventionen som uppsatsen främst rör är artikel 3 och 19. I dessa artiklar framkommer att barnets bästa alltid skall sättas i främsta rummet och tillvaratas, samt att Sverige måste ha tillräckliga och effektiva skyddsåtgärder så att barn skyddas.

Bakgrund: Andelen personer som lever med demenssjukdom har ?kat de senaste ?ren. De drabbas ofta av beteendem?ssiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD). Symptomen p?verkar individen negativt och kan f?rs?mra livskvalit?n. L?kemedelsbehandling ?r en vanlig strategi f?r hantering av dessa symptom men detta bidrar ofta till biverkningar. Rekommendationerna f?r omv?rdnad vid demenssjukdom ?r i f?rsta hand icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet ?r att identifiera icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder som kan lindra de beteendem?ssiga symptomen hos personer med demenssjukdom. Metod: Denna litteratur?versikt baserades p? s?kningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

Syftet med arbetet var att undersöka hur och till vad eleverna egentligen använder datorn i skolan. Eftersom jag inte alltid tyckte att deras arbete var effektivt och att de var dåliga på att söka fakta och information på Internet ville jag undersöka hur det förhöll sig lite närmare.För att få svar på mina frågor har jag gjort en enkätundersökning som dels är kvalitativ, men den är också kvantitativ eftersom en del frågor handlar om mängden tid, antal dagar etc. som eleverna spenderar vid datorn. Enkätundersökningen gjordes på två olika skolor, en med högre datortäthet och en med lägre för att utforska om det fanns någon skillnad mellan skolor med olika förutsättningar. Litteraturen som jag har använt mig av och kopplat till arbetet ger en tillbakablick över användning av datorer och IT i skolan och berör tidigare forskning kring ämnet.Resultatet visar att datorer och Internet används flitigt i skolan men har inte tagit över andra läromedelsformer.