Sök:

Sökresultat:

1315 Uppsatser om Effektiva bostäder - Sida 65 av 88

Kulturell inverkan pa uppfattning av auktoritet : en jamforelse mellan studenter pa Karlstads och Alicantes universitet

Denna studie Àmnar undersöka vilka egenskaper chefer besitter som bÀst kommer motiverar nÀstagenerations anstÀllda att följa chefers order och beslut och hur detta pÄverkas av kulturellafaktorer. För att uppnÄ detta syfte har en enkÀtundersökning utförts bland studenter pÄ ettuniversitet i Sverige och ett i Spanien, mer specifikt Karlstads och Alicantes universitet.EnkÀtundersökningen visar hur studenter rangordnar fem faktorer som enligt French och Raven(1959) definierar makt. Respondenterna till enkÀtundersökningen ombads rangordna dessa PowerBases (PB:s) efter hur mycket auktoritet varje PB ansÄgs ge upphov till i en anstÀllds synvinkel.Stickprovsresultatet frÄn Karlstads universitet anses vara representativt för helastudentpopulationen vid Karlstads universitet. Detta antagande grundas pÄ att stickprovet varslumpvist utvalt, samt att stickprovet Àr tillrÀckligt stort med tanke pÄ populationensstandardavvikelse och storlek. Stickprovet frÄn Alicantes universitet uppfyller inte ovanstÄendekriterier och kan ej anvÀndas i generaliserade syfte.

Revisorers arbetsuppgifter : En kvantitativ studie om revisorers arbetsuppgifters förvÀntade utveckling efter avskaffandet av revisionsplikten med paralleller dragna till Tyskland

Titel: Revisorers arbetsuppgifter ? En kvantitativ studie om revisorers arbetsuppgifters förvÀntade utveckling efter avskaffandet av revisionsplikten med paralleller dragna till Tyskland Författare: Bohman, Kaisa (MÀlardalens högskola) Gunstad, Anna-Karin (MÀlardalens högskola) Handledare: Riitta Lehtisalo Seminariedatum: 2010-06-04 Institution: Akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Examinator: Cecilia Lindh Nyckelord: Revisionsplikt, revisor, revision, arbetsuppgifter, Tyskland Bakgrund: Den 1 november 2010 trÀder en ny lag i kraft som avser avskaffandet av revisionsplikten i Sverige för smÄ aktiebolag. NÀr ramverket runt revisorerna förÀndras mÄste de anpassa sig för att bli sÄ effektiva och verksamma som möjligt. Tyskland har i dagslÀget ett system dÀr mindre aktiebolag inte behöver revidera sina rÀkenskaper. Sverige och Tyskland har sina rötter i kontinental redovisningstradition vilket bidrar till att Tyskland kan anses vara ett föregÄngsland till Sverige.

Kostnadskalkylering som stöd för Lean-produktion En fallstudie pÄ Isaberg Rapid AB

Allt eftersom vÀrlden blir mer globaliserad ökar konkurrensen pÄ marknaden. Detta sÀtterpress pÄ företag vilket leder till stora behov av effektivisering. Företaget Toyota har verkatframgÄngsrikt pÄ marknaden, detta har medfört att deras verksamhetsstrategi fÄtt storuppmÀrksamhet. PÄ grund av dess resurssnÄla och effektiva tillvÀgagÄngssÀtt kom dennaverksamhetsstrategi att kallas Lean. Lean berör alla delar i en verksamhet, en del företagbörjar endast tillÀmpa Lean-produktion.

Ekonomisk kris i Damallsvenskan : en studie om en ideell förening i kris

MÄnga idrottsföreningar befinner sig idag i ekonomisk kris och detta problem uppstÄr pÄ grund av mÄnga olika faktorer. Vi har studerat en specifik klubb i Damallsvenskan som i nulÀget befinner sig i en ekonomisk kris och lÀget Àr allvarligt. DÀrför har vi valt att studera vilka bakomliggande faktorer som pÄverkat den ideella föreningens situation och vad de kan göra för att inte hamna i liknande situationen igen. Vi har Àven valt att studera ledningens agerande av problemet dÄ deras inverkan har stor betydelse. För att fÄ fram vÄr slutsats har vi gjort personliga intervjuer med personer som Àr insatta i föreningens verksamhet och dÀrmed fÄtt ett kvalitativt resultat.

Behandlingsresultat av smÀrtrehabilitering: ett patientperspektiv

InformationssĂ€kerhet Ă€r ett omrĂ„de som kommit att sĂ€ttas alltmer i fokus hos organisationer. Tidigare har frĂ€mst tekniska lösningar för att skydda viktig information fĂ„tt uppmĂ€rksamhet, det Ă€r först pĂ„ senare tid som informationssĂ€kerhet har börjat uppfattas som ett komplext omrĂ„de som innefattar sĂ„vĂ€l tekniska, som organisatoriska och mĂ€nskliga faktorer. För att efterstrĂ€va en god informationssĂ€kerhet inom organisationen bör ett grundligt arbete lĂ€ggas pĂ„ att utveckla informationssĂ€kerhetspolicys och sĂ€kerhetsansvariga mĂ„ste kontinuerligt utbilda och skapa medvetenhet hos anstĂ€llda kring vilka hot som finns mot organisationen ifall informationssĂ€kerhetsbestĂ€mmelser inte efterlevs.Huvudsyftet i föreliggande studie har varit att undersöka vilka faktorer som styr anstĂ€lldas efterlevnad av informationssĂ€kerhetspolicys. Ytterligare delsyfte har varit att undersöka hur den faktiska efterlevnaden av informationssĂ€kerhetsbestĂ€mmelser avspeglar sig inom tvĂ„ vĂ„rdverksamheter i Landstinget i Östergötland. För att uppfylla studiens syfte har fallstudier genomförts dĂ€r sĂ„vĂ€l observationer som intervjuer med personal legat till grund för datainsamlingen.Resultatet visar att sĂ€kerhetsmedvetandet och efterlevnaden av sĂ€kerhetsbestĂ€mmelser inom de undersökta organisationerna Ă€r tĂ€mligen god, men det finns skillnader i graden av efterlevnad.

Skomakarens barn : En fallstudie av Landstinget i VÀrmlands interna kommunikation om dess företagshÀlsovÄrd

Sammanfattning Denna uppsats handlar om informationens resa frÄn ledning ner till anstÀllda i de yttersta leden inom en stor offentlig och byrÄkratisk organisation. Studiens syfte Àr att undersöka kommunikationsprocessen dÀr informationen gÄr vertikalt genom flera olika led samt att se om det finns nÄgra eventuella hinder lÀngs vÀgen. Studien har genom tre frÄgestÀllningar lagt vikt pÄ de eventuella hindren, vilka kanaler som Àr mest effektiva samt var ansvaret för informationen hamnar under resans gÄng. Som exempel pÄ en offentlig byrÄkratisk organisation har vi valt att undersöka Landstinget i VÀrmland som fallstudie. Den specifika information som har undersökts handlar om organisationens företagshÀlsovÄrd, LandstingshÀlsan, med motiveringen att det Àr information som vÀnder sig till alla verksamheter och anstÀllda inom organisationen. Som metod har en triangulering valts med tvÄ professionsintervjuer en postenkÀt och en telefonenkÀt. PÄ det viset har vi nÄtt alla led i informationsflödet i form av LandstingshÀlsan, informationsstaben, chefer och anstÀllda i de yttersta leden.

Gröna planeringsverktyg : en komparativ studie av Grönytefaktorn och BREEAM utifrÄn ett svenskt landskapsarkitekturperspektiv

En mer miljömedveten och energismart byggbransch behövs för sÀkerstÀllandet av hÄllbara stÀder bÄde idag och för kommande generationer. DÀrför introducerar fler och fler exploatörer miljöklassificeringssystem, Àven kallade miljöcertifieringssystem, som arbetsmetod. Miljöklassning innebÀr en bedömning av den miljöpÄverkan som byggnation av en ny fastighet medför. Oklart Àr hur och om dessa system Àr tillÀmpningsbara frÄn ett landskapsarkitekturperspektiv och i följande arbete Àmnar jag att besvara följande frÄgestÀllning: Vad skiljer de allt mer frekvent anvÀnda miljöcertifieringssystemen BREEAM och Grönytefaktorn ur ett svenskt landskapsarkitekturperspektiv? TvÄ av de största systemen pÄ den svenska marknaden, BREEAM Europe Commercial och Grönytefaktorn, analyseras och jÀmförs med stöd i tvÄ aktuella exploateringsomrÄden: Masthusen och Norra DjurgÄrdsstaden.

Med hÀsten som pedagog, mentor och kamrat : En studie av hÀstar inom den djurassisterade pedagogiken samt deras betydelse för skolungdomars personliga utveckling

Djurassisterad pedagogik har flera tÀnkbara tillÀmpningsomrÄden i skolan. Djur har visat sig inverka positivt pÄ den sociala miljön i skolan. Djur har en positiv effekt pÄ elevernas koncentrationsförmÄga, motivation och problemlösningsförmÄga. Det har ocksÄ visat sig att inlÀrningen gynnas, barn som fÄr lÀra sig att lÀsa för en hund lÀr sig snabbare. Djur Àr ocksÄ effektiva hjÀlpmedel dÄ barn utvecklar sin empati, sÀrskilt för pojkars empatiutveckling.

Fonders avgiftsnivÄ relativt dess avkastning : Hur har du satsat dina pengar?

Denna studie syftar till att undersöka vilken effekt fondavgiften har för fondens avkastning samt för den riskjusterade prestationen. Dessutom tas hÀnsyn till om fonden Àr en aktiefond eller rÀntefond, samt ifall det har nÄgon betydelse ifall fondens placeringsinriktning Àr i Sverige eller i utlandet. Genom statistisk dataanalys med sÄvÀl korrelations- som regressionsanalys studeras dÀrmed sambandet mellan fondens avgiftsnivÄ och den genomsnittliga avkastningen under en 3-Ärig och 10-Ärig period.  Den teoretiska grunden utgörs av portföljvalsteori samt den effektiva marknadshypotesen. Avgiften anges av TER och Sharpekvoten mÀter den riskjusterade prestationen i uppsatsen.Studien uppvisar blandade resultat som bÄde talar för samt emot den tidigare forskningen inom omrÄdet. PÄ kort sikt Äterfinns ett negativt samband mellan avgiften och avkastningen vilket Àr i enlighet med litteraturen inom omrÄdet.

Överviktskirurgi Sleeve Gastrectomy : Patienters kostvanor sex mĂ„nader postoperativt

IntroduktionFetma Ă€r ett globalt problem som drabbar fler och fler mĂ€nniskor och lĂ€nder. BĂ„de samhĂ€llen och enskilda individer söker lösningar för att komma till bukt med problemet som fetma Ă€r. Överviktskirurgi Ă€r idag den mest effektiva behandlingen mot fetma och sleeve gastrectomy Àr en av överviktskirurgins tekniker som enligt experter kan ha en klar fördel jĂ€mfört med andra tekniker. Det behövs idag fler studier gjorda pĂ„ sleeve gastrectomy och Ă€ven pĂ„ dess pĂ„verkan pĂ„ patienternas kosthĂ„llning innan metoden kan accepteras i vardagligt kliniskt bruk i Sverige.SyfteSyftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga överviktspatienters kostvanor sex mĂ„nader efter det kirurgiska ingreppet sleeve gastrectomy.Metod och Material217 överviktspatienter som genomgĂ„tt sleeve gastrectomy har sex mĂ„nader efter operationen besvarat en enkĂ€t gĂ€llande deras mĂ„ltidsmönster, livsmedelsval och sensoriska förĂ€ndringar av matupplevelsen. Svaren bearbetades och utmynnade i deskriptiv statistik.ResultatResultaten visar att en patient som genomgĂ„tt sleeve gastrectomy i genomsnitt Ă€ter fem av sex rekommenderade mĂ„ltider per dag sex mĂ„nader postoperativt. Den mĂ„ltid som flest patienter Àter dagligen Ă€r frukost tĂ€tt följt av middag och lunch.

Taylor i kebabfabriken

Efter millenniumskiftet uppfattas det som nĂ€rmast ?rĂ€tt? att moderna framtidsinriktade verksamheter, stora som smĂ„, bör arbeta med kvalitetsstyrning[1].  ÅtgĂ€rder inom kvalitetsstyrning innebĂ€r att moderera och justera tillverkningsprocessen sĂ„ att de producerade enheterna hĂ„ller sig till en standard[2]. Företag stĂ€lls stĂ€ndigt inför flera olika alternativ om hur de kan förĂ€ndra sitt arbetssĂ€tt, och öppna sig för att ta till sig olika kvalitetshöjande koncept. Dessa ska leda till att organisationen och dess processer blir mer effektiva och produktiva, för att i sin tur sĂ€nka kostnader, maximera vinsten, bemöta kundernas efterfrĂ„ga, och kunna leverera billigare produkter av högre kvalitet pĂ„ ett snabbare och enklare sĂ€tt.

Kvinnligt och manligt sprÄk - finns det? : En kvalitativ analys av texter

SprÄket Àr onekligen vÄrt mest effektiva kommunikationsmedel och med hjÀlp av det kan vi uttrycka vÄra kÀnslor, skapa kontakt med vÄr omvÀrld, förmedla information och sÄ vidare. NÀr vi talar och kommunicerar med andra vÀljer vi medvetet eller omedvetet vilka ord vi anvÀnder och hur mycket vi uttrycker dem och genom dessa val bidrar vÄrt sprÄk till att skapa vÄra identiteter. Inom den sprÄkvetenskapliga inriktningen sprÄksociologi studeras hur olika faktorer, sÄsom hur vi vill uppfattas, den aktuella situationen och vem vi kommunicerar med, pÄverkar de sprÄkliga val vi gör. I sprÄksociologiska studier tas Àven hÀnsyn till hur andra variabler, sÄsom geografiskt ursprung, samhÀllsklass, Älder och kön, samspelar med varandra och hur de pÄverkar vÄrt sprÄkliga beteende.I denna uppsats stÄr relationen mellan sprÄk och kön i fokus. Det bottnar i mitt personliga intresse för hur sprÄket speglar samhÀllet vi lever i och de olika roller vi tilldelar oss sjÀlva och andra.

Lean Thinking : kan administration bli lean

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka:Lean filosofins pÄverkan pÄ Banken X administrativa processer. Samt huruvida Lean Kan vara ett verktyg/process för att förbÀttra de administrativa Processerna.   Dessutom Àr vÄra frÄgestÀllningar dessa:Hur pÄverkar Lean de administrativa processerna i Banken X?Kan administration bli Lean?Hur kan Banken X arbeta för att implementera Lean pÄ det mest effektiva sÀttet? Metod: Denna studie har den kvalitativa metoden som ansats. Teorin för denna studie har hÀmtats frÄn relevanta vetenskapliga teorier inom aktuellt Àmne. Vidare genomfördes denna insamling av information i syfte för att underlÀtta förstÄelsen samt skapa en insikt i Àmnet.

Aktivitetsbehov och arbetsterapeutiska interventioner inom palliativ vÄrd

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och ge en översikt av upplevda aktivitetsbehov samt arbetsterapeutiska interventioner och dess betydelse inom palliativ vÄrd.Metod: Datainsamlingen genomfördes via systematisk litteratursökning i databaser vid LuleÄ tekniska universitet dÀr Àven manuella sökningar genomfördes. Tio vetenskapliga artiklar, vilka var kvalitativa och kvantitativa, kvalitetsgranskades och analyserades utifrÄn likheter och skillnader i relation till syftet.Resultat: Resultatet visade pÄ vilka aktivitetsbehov palliativa klienter har men Àven vilka behov som inte blir tillgodosedda. Vidare beskrivs vilka arbetsterapeutiska interventioner som genomförs och dess betydelse för klienter, anhöriga och vÄrdare. HÀr visade Àven resultatet pÄvikten av att inkludera anhöriga och vÄrdare till den palliativa klienten i bedömning och genomförandet av interventioner. Det framkom att olika interventioner hade olika betydelser för klienterna.

Konflikter och konflikthantering pÄ institution ? en kvalitativ studie om personal och ungdomars erfarenheter

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personalens konflikthantering ser ut pÄ tvÄ behandlingsinstitutioner för ungdomar i VÀstra Götalands lÀn. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur hanterar personalen konflikter pÄ institutionerna?Hur upplever ungdomarna pÄ institutionerna personalens konflikthantering?Hur upplever ungdomar och personal de konflikter som uppstÄr pÄ institutionerna?Studien belyser vilka erfarenheter personal och ungdomar har kring konflikthantering och konflikter som uppstÄr vid institutionerna. Undersökningen bygger pÄ Ätta stycken kvalitativa intervjuer, fyra stycken med personal och fyra stycken med ungdomar. För att tolka det insamlade materialet har detta analyserats med hjÀlp av inlÀrningsteori.

<- FöregÄende sida 65 NÀsta sida ->