Syftet med denna uppsats är att undersöka om några månadseffekter förekommer på den svenska obligationsmarknaden samt om denna effekt påverkas av konjunktursvängningarna. På så sätt hoppas vi kunna framlägga ytterligare forskning som bidrar till debatten om den sedan länge omdiskuterade effektiva marknadshypotesen. Utgångspunkten i denna uppsats är den kvantitativa metodansatsen, rättare sagt multipel regressionsanalys och dess hypotestester. Utifrån de empiriska resultaten kan vi fastställa att de undersökta statsobligationerna visar högre avkastning i oktober förutsatt att det råder lågkonjunktur. När endast månadseffekten undersöks (utan hänsyn till lågkonjunktur) visar endast de tvååriga statsobligationerna på en signifikant överavkastning i april och juni.

Enligt den effektiva marknadshypotesen (EMH), utvecklad av Fama på 1960-talet, skall priset på en finansiell tillgång reflektera all tillgänglig information på marknaden. Effektiviteten kan delas in i svag, mellansvag och stark form. Syftet med vår uppsats är att analysera huruvida ett antal växelkurser är effektiva i svag form, det vill säga att priset på en växelkurs reflekterar all historisk prisinformation. Vår studie omfattar tio länder, samtliga med rörliga växelkursregimer. Vi använder oss av kointegrationstest samt test för förväntningsriktighet för att kunna verifiera EMH.

Flera tidigare studier har visat att det går att generera överavkastning genom att investera i aktier baserat på olika nyckeltal. Genom relativvärdering ställs företag i relation mot varandra för hitta indikationer på under- eller övervärdering. För att bidra ytterligare till den redan existerande forskningen fokuserar författarna till studien på en specifik bransch, industribranschen. Genom en branschindelning bör jämförbarheten öka mellan nyckeltal.Syftet med studien är att undersöka huruvida det är möjligt att generera överavkastning genom att investera i undervärderade aktier i industribranschen enligt nyckeltalen P/E, DY och P/BV. Resultatet kommer att härledas till och diskuteras utifrån teorier inom Behavioral Finance, för att förstå och förklara resultatet.Undersökningen baseras på en kvantitativ metod där tre nyckeltal har undersökts.

Aktiesparandet blir allt mer utbrett. I och med detta strävas det efter en så hög avkastning som möjligt, placerare vill helst slå index. Huvudantagandet inom finansiell ekonomi är att marknaden är effektiv, vilket speglas i den effektiva marknadshypotesen. Om marknader är effektiva bör det inte vara möjligt att generera överavkastning och anomalier som kan utnyttjas som investeringsstrategier borde inte förekomma. Studiens syfte är att undersöka förekomsten av anomalier, mer precist: P/E-talseffekten, januarieffekten och julieffekten, under perioden 2000-2010. Forskningsprocessen är av deduktiv karaktär, då redan befintliga teoriers riktighet testas med hjälp utav empiriska observationer. Vidare har vi vid studiens genomförande tillämpat ett kvantitativt tillvägagångssätt.Studien visar inte på några statistiskt signifikanta resultat då det gäller förekomsten av P/E-talseffekten.

SAMMANFATTNINGTitel: FöretagsförvärvSeminariedatum: 2009-07-03Ämne/kurs: NEKK01, Kandidatuppsats i nationalekonomi, Makroekonomisk analys, Portföljvalsteori, 15 poäng, 15 ECTSFörfattare: Jesper Bäckmark Filipsson André Henryson Handledare: Bengt KjellgrenFem nyckelord: Budpremie, Tobins q, effektiva marknadshypotesen, onormal avkastning, globaliseringSyfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka variabler som kan påverka budpremien vid ett förvärv. Denna studie ska ses från en investerares sida som vill utnyttja den höga onormala avkastningen som genereras vid ett förvärv.Teori: Vi kommer att använda oss av teorier kring Tobins Q, den effektiva marknadshypotesen, motiv till företagsförvärv, onormal avkastning och teorier om dagens globalisering. Dessa ska hjälpa att förklara och ge stöd åt våra resultat.Metod: I denna studie används en kvantitativ metod där våra hypoteser testas genom dels genom en multipel regressions analys men även enklare statistiska prövningar. Där olika variablers samband med budpremien förklaras. Slutsats: Vid förvärv har vi kommit fram till att målföretagen är de stora vinnarna på kort sikt. De variabler som vi kunde hitta ett samband med bud premien var kumulativ onormal avkastning 30 dagar innan och fram till buddagen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur bioteknikföretag i Sverige bättre kan spegla sitt sanna aktievärde genom att ta reda på huruvida det finns en skillnad mellan ett fallföretags sanna aktievärde och marknadens prissättning på aktien samt lägga fram förslag på hur detta gap kan minskas. Mot bakgrund av de förutsättningar och antaganden som ges visar det sig att det företag vi använde oss av i undersökningen hade ett marknadsvärde som låg under dess sanna aktievärde, det var således lågt värderat. Analysen visar att detta gap främst beror på en informationsasymmetri och att företag i denna situation börsläppa mer information än vad som sker idag..

Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka om avkastningen på den svenska aktiemarknaden påverkas av terroristattacker. Delsyftet är att vid en eventuell påverkan undersöka om reaktionen skiljer sig mot landet där attacken skett samt hur lång tid det tar för de olika aktiemarknaderna att återhämta sig.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om den effektiva marknadshypotesen samt behavioral finance med fokus på flockbeteende.Avgränsningar: I studien undersöks åtta olika terroristattacker och dess påverkan på aktiemarknaden i Sverige och landet där attacken skett.Metod: Studien är kvantitativ och använder ett deduktivt angreppssätt. För att besvara frågeställningarna tillämpas en eventstudie där två eventfönster används. Ett eventfönster på en dag och ett längre på elva dagar samt en estimeringsperiod som omfattar 30 dagar. Insamlad data används för att mäta den avvikande avkastningen som eventuellt uppstår efter att en terroristattack ägt rum vilket säger om attacken haft någon påverkan.Slutsatser: Terroristattacker har en påverkan på den svenska aktiemarknaden och i de flesta fall är påverkan negativ.

Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, 2011Författare:Rasmus Wallgren & Pär Ericson Handledare: Christopher Von Koch Examinator: Sven-Olof Yrjö Collin Titel: En studie i rationalitet Bakgrund och problem: Den senaste finansiella krisen ledde till ökad granskning och kritik mot Efficient Market Hypothesis och tron på rationella förväntningar och effektiva marknader. Behavioral finance uppkom som ett försök att förklara varför de traditionella synsätten inte alltid tycks förklara marknadsaktörers beteende och ifrågasätter synsättet om att marknadens aktörer agerar rationellt. Vår studie bidrar med en jämförelse mellan privatpersoner och fondförvaltare i deras rationalitet. Detta är intressant eftersom många privatpersoner väljer att spara i fonder och ställer därmed sina besparingar till fondförvaltarnas förfogande. Syfte: Att undersöka huruvida det finns skillnader mellan privata aktiesparare och fondförvaltare i deras rationalitet vid beslutsfattande.

Syfte Att undersöka om det går att nå överavkastning gentemot OMXS30 på Stockholmsbörsen genom en högfrekvent contrarianstrategi och vilka faktorer en eventuell överavkastning beror på. Metod I vår studie valde vi att undersöka de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Högfrekvent aktiedata har inhämtats från databasen STORQ. En portfölj skapas varje dag med de fem aktier som presterat sämst från börsens öppning till klockan 12.00. Portföljerna hålls sedan fram till att börsen stänger klockan 18.00.

SammanfattningTitel: Imorgon blir det börsfall! En studie om hur olika börser påverkar varandra i fördröjning.Seminariedatum: 28 maj, 2012Ämne/kurs: FEK 61-90 Kandidatuppsats i Corporate Finance, 15 poäng Författare: Stefan Koch, Malin Molin Handledare: Hans MörnerExaminator: Kent SahlgrenNyckelord: Anomali, anomalier, veckodagseffekt, måndagseffekt, index, korrelation, S&P 500, OMXS 30, effektiva marknadshypotesenSyfte: Att undersöka ifall en eventuell anomali på det svenska OMXS 30 indexet eller det amerikanska S&P 500 ger en effekt på nästföljande dag på det motsatta indexet. Om en veckodagseffekt kan påvisas och den fördröjda korrelationen mellan indexen är tillräckligt stark kan metoden användas för att generera överavkastning.  Metod: Vi använder oss av en kvantitativ ansats för att med hjälp av statistiska metoder svara på vår problemformulering. De metoder vi har använt är hypotestestning av medelvärden med ett z test, beräknat korrelationskoefficienten mellan de två indexen och utfört en multipel regressionsanalys med dummyvariabler.Slutsats: Genom vår analys kom vi fram till att en veckodagseffekt inte kan påvisas på någon av de två undersökta indexen. En korrelation kunde finnas mellan de två indexen, däremot går det att ifrågasätta om korrelationens styrka är tillräckligt stark att handla utifrån. För att generera överavkastning krävs dessutom att den extra avkastning som genereras med hjälp utav vår metod med korta aktieaffärer överstiger den eventuella transaktionskostnaden som uppstår vid aktiehandel, något vi starkt betvivlar att den gör..

Syfte: Undersöka om det är möjligt att generera en överavkastning på aktier gentemot marknadsindex på OMXS Industrials enligt Net Current Asset Value strategin.Metod: Studien baseras på en kvantitativ metod för att undersöka historiska aktievärden. Datan som används i undersökningen hämtas från Thomson Reuters Datastream och de statistiska värdena bearbetas i Microsoft Office ExcelTeoretiska utgångspunkter: Studien har sin förklaring med utgångspunkt från teorierna om den effektiva marknadshypotesen och CAPM modellen, samt ett avsnitt som utreder principerna om hur värderingsstrategier bör följas.Resultat: Beroende på längden av innehavsperioden visar studien att det i de samtliga fall är fullt möjligt att överträffa marknadsindex, och att den riskjusterade avkastningen i de flesta fall är högre än marknadsindex..

UppsatsenssyfteärattundersökahuraktiekursenutvecklasiföretagnoteradepåStockholmsbörsensomannonserarnyemissionberoendepåvadmotivetbakomnyemissionenär.Studienärkvantitativochbyggerpåeneventstudieavsammanlagt117nyemissionergenomfördapåstockholmsbörsenunderperioden2004-­?2010.Denstuderadeperioden(eventfönstret)uppgårtill5dagarinnanoch5dagarefterdendagdånyemissionenochdessvillkorannonseradestillmarknaden(eventdagen).Indelninghargjortsefternyemissionensmotiv;lösalån,finansieraförvärvelleranskaffningavrörelsekapital.Denkumulativagenomsnittligaabnormalaavkastningenundereventfönstretuppgårtill-­?6,70procentförsamtliganyemissioner.Uppdelatefternyemissionsmotivetuppgickdenabnormalaavkastningentill-­?12,07procentvidlösenavlånsommotiv,-­?7,18procentförförvärvsamt-­?5,05procentvidrörelsekapital.Sommestfalleraktiekursenmedigenomsnitt9,21procentpåendagochdåavsesdagendånyemissionermedsyfteattlösalånannonseras.Resultatetärsignifikantförsamtliganyemissionermenejnärdeolikagruppernaställsmotvarandra.Lösenavlånärdetmotivsomgenererarmestnegativabnormalavkastning,följtavfinansieringavförvärvochanskaffningavrörelsekapital.Resultatetkanhapåverkatsavrelativtfåobservationerivissagrupper..

Syfte: Att avgöra om det går att påvisa ineffektivitet på OMX Large Cap med ett kortsiktigt tradingfilter, baserat på pris och volym. Ett tradingfilter som genererar överavkastning är ett starkt argument mot en effektiv marknad.Metod: Studien görs på perioden 2002-2006. Pris- och volymfilter kombineras för att försöka skapa överavkastning jämfört med en B&H-portfölj. Det kombinerade filtrets variabler uppdateras varje dag utifrån information från ett antal dagar bakåt i tiden. Antalet dagar bestäms med hjälp av en kalibreringsperiod 1999-2001.Teoretiska Perspektiv: Huvudteorin i studien är Den effektiva marknads-hypotesen i vilken effektivitet hos en marknad definieras.

Syftet med uppsatsen är att genom en eventstudie undersöka vilken påverkan VD- bytenhar haft på aktiekursens upp- och nedgångar beroende på företagsstorlek samt frivillig eller ofrivillig avgång..

Online Behavioral Advertising betyder att man spårar användares beteende över Internet för att kunna skapa skräddarsydda annonser till användare baserat på deras internetaktiviteter. Det är kostnadseffektivt och ger möjlighet för företag att skapa relevanta annonser för internetanvändare. Online Behavioral Advertising möts ofta av motstånd eftersom att företag inkräktar på den personliga integriteten när man samlar in information om människor för att skapa annonser. Samtidigt har användandet av så kallade blockeringstjänster ökat, det vill säga tjänster som gör att internetanvändare kan ta bort annonser från hemsidor. I denna uppsats undersöks hur unga människor i Sverige ställer sig till Online Behavioral Advertising och blockeringstjänster samt vilka samband som finns mellan dem.I denna studie har vi använt oss av både en enkätundersökning och av intervjuer för att se hur människor resonerar kring Online Behavioral Advertising och blockeringstjänster.