I denna studie har jag undersökt vilka kommunikationshinder som finns inom offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjälp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt.Den medicinska utvecklingen har gått fort fram och som en respondent i denna studie berättade har utvecklingen gått från en smärtstillande spruta och väntan vid en hjärtattack till ballongsprängningar och andra avancerade  behandlingar. Dessa behandlingar är väldigt dyra men priset för vår vård när vi besöker sjukhus har inte ökat nämnvärt, inte heller har skatteintäkterna ökat nämnvärt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa värde både inom och utom sin organisation i andra former än pengar.I litteraturen som jag läst är det största fokuset på hur organisationer, både offentliga och privata, kan generera värde i form av att ha en Effektiv kommunikation med sina externa intressenter till exempel investerare. Väldigt få studier har fokus på de interna intressenterna, bland annat anställda, som är med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mål. Studierna tar däremot upp förtroende som väldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha många positiva effekter.Min studie fokuserar på hur ledningen inom en offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende.

Ideella föreningar har varken ett syfte eller mål att generera vinst. Trots detta ska de redovisa på samma sätt som vinstdrivande företag, vilket kan göra det svårt att bedöma föreningens måluppfyllelse utifrån redovisningen. Vi har intervjuat tre ideella föreningar för att se hur dessa mäter måluppfyllelsen samt hur mätningen av måluppfyllelsen kan göras mer effektiv. Vår slutsats är att en kombination av finansiella mål, som kan mätas med nyckeltal, och icke-finansiella mål, som visar på kvalitén hos aktiviteterna, är hur föreningarna mäter måluppfyllelse samt att den kan göras mer effektiv med hjälp av ett balanserat styrkort..

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva föräldrars erfarenheter av kommunikation med skolsköterskor. Skolsköterskor arbetar med hälsofrämjande och förebyggande omvårdnad och möter barn i deras vardagsmiljö i skolan flera gånger under barnens skolgång. Den hälsofrämjande omvårdnaden är som mest effektiv om det finns ett samarbete mellan skolsköterskor och föräldrar och det är viktigt att kommunikationen dem emellan fungerar väl. Intervjuer genomfördes med en grupp föräldrar för att få kunskap om hur de erfor kommunikationen med skolsköterskor. Genom en innebördsanalys av innehållet i intervjuerna framkom fyra innebördsteman: Skolsköterskors förmåga att förmedla engagemang och omtanke, Skolsköterskors tillgänglighet för skolbarn och föräldrar, Oklarheter kring skolsköterskeprofessionen kan påverka kommunikationen samt Informativ kommunikation- positiva och negativa erfarenheter.

Kommunikation är en betydande del av det vardagliga arbetet i skolan för både lärare och elever. I Lpf 94 (Utbildningsdepartementet, 2006) betonas vikten av att elevernas kommunikativa kunskaper ska utvecklas i skolan. Det medför att den kommunikativa miljön mellan lärare och elever får en betydande roll. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur läraren i idrott och hälsa kommunicerar verbalt i undervisningssammanhang inom ramen för gymnasiekursen idrott och hälsa A. Studien ämnar även belysa ett mindre delområde, om det sker några eventuella förändringar i idrottslärarens verbala kommunikation beroende på hur idrottsläraren uppfattar elevgruppen.I studien observerades och intervjuades fem lärare som undervisar på gymnasienivå i ämnet idrott och hälsa A.

Effektiv kommunikation är oftast inte en av de starka sidorna hos veterinärer. 4 av 5 klagomålhos ansvarsnämnden handlar om missförstånd eller bristande engagemang.Syftet med den här studien är att undersöka hur skickligt veterinären kommunicerar sinrådgivning till mjölkföretagaren.Fem konkreta rådgivningssituationer med fem veterinärer utvärderades. Samtliga hadegenomgått Svensk Mjölks kurs ?Hälsopaket Mjölk?. Samtalen spelades in och analyseradesmed avseende på struktur, LSF (lyssna, summera, fortsätta ställa frågor), mål enligt SMART,öppna eller slutna frågor och balans i samtalet.Veterinärerna i undersökningen vet vad de i teorin bör göra för att använda effektivkommunikation, men de praktiserar inte detta i den grad de kunde göra.

Kompetenta ledare är en förutsättning för framgångsrikt företagande och ledarutveckling i organisationer bidrar på så sätt till utveckling av individer för organisationers bästa. Därmed kan ledarutveckling betraktas som ett viktigt strategiskt verktyg för att organisationer ska kunna utnyttja sina ledare på bästa möjliga sätt. Vårt syfte med denna uppsats är att bidra till vidare forskning kring hur kompetensutveckling och socialisering sker i traineeprogram. Vi har valt att samla in vårt empiriska material genom kvalitativa intervjuer och undersökningen har utförts i form av en fallstudie av Lantmännens traineeprogram. Vårt resultat har visat att det finns en tydlig koppling mellan socialisering och effektiv kompetensutveckling i traineeprogram.

En av grundstenarna för en framgångsrik omorganisation är en väl fungerande kommunikation. För en effektiv förankring av en förändring hos medarbetarna bör kommunikationsprocessen innehålla så lite brus som möjligt. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur brus i kommunikationsprocessen kan försvåra implementeringen av en omorganisation. Fallstudien har genomförts på en del av en inköpsavdelning på Scania i Södertälje.Vi har kommit fram till i huvudsak tre brus i kommunikationen som har försvårat implementeringen och gjort att omorganisationen på Scanias inköpsavdelning tagit längre tid än beräknat. Det första bruset var att det engelska språket användes vid informerandet av omorganisationen.

Syftet med den här studien är att med utgångspunkt från tio pedagogers berättelser beskriva hur de bemöter barn och deras arbetssätt för att främja samspel och kommunikation. Det är pedagoger från förskoleklass till högstadiet som har intervjuats. Studien är ingen jämförande studie utan en beskrivning av olika förutsättningar för samspel och kommunikation både inom särskola,särskilda undervisnings grupper och grundskola. Studien påvisar att trygghet, förebilder, reflektion och bra kommunikation mellan hem och skola är viktiga förutsättningar för utvecklande av ett bra samspel..

I denna uppsats jämförs tretton av H.C. Andersens sagor med deras översättningar till svenska och engelska. Det som undersöks är hur icke-verbal kommunikation, framför allt paralingvistisk kommunikation, har översatts, och vilka konsekvenser översättarnas val får..

Bakgrund: Sjuksk?terskors har en nyckelroll i v?rden och vikten av Effektiv kommunikation f?r att s?kerst?lla h?gkvalitativ omv?rdnad. Spr?kbarri?rer identifieras som hinder f?r kommunikation och patients?kerhet, d?r anv?ndningen av tolkar kan vara en l?sning men ocks? medf?ra utmaningar. Det ?r av avg?rande betydelse att s?kerst?lla korrekt information och kommunikation f?r att minska risken f?r v?rdsskador och fr?mja patients?kerheten.

Icke verbal kommunikation förekommer i vårdmöten dagligen. Den kan vara omedveten och otydlig vilket kan göra patienten förvirrad och stressad. Informationen som patienten får av sjukvårdspersonal uttrycks både med verbal och icke verbal kommunikation. i mötet kan icke verbal kommunikation ge stöd och trygghet i omvårdnaden för patienten. Syftet med studien var all belysa sjukvårdspersonalens icke verbala kommunikation i relationen till patienten.

Denna uppsats fokuserar på mellanchefer som centralfigurer för meningsskapande kommunikation inom organisationer. Syftet är att beskriva hur mellanchefer resonerar och reflekterar kring intern kommunikation och hur de ser på sina förutsättningar till meningsskapande i sina verksamheter. Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Åtta intervjuer är genomförda med fyra mellanchefer från två olika organisationer. Studiens resultat visar att kommunikation har blivit en viktigare men svårare uppgift för mellanchefer.

De senaste årens stora redovisningsskandaler har lett till ökade krav på bolagsstyrning och intern kontroll. Bolagsstyrningens fyra hörnstenar består av styrelsen, den verkställande ledningen,internrevisionen och externrevisionen. En solid bolagsstyrning kräver ett effektivt samspel mellan dessa fyra parter. I vår uppsats fokuserar vi på intern- och externrevisionens roller och relationer. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för internrevisionens och externrevisionens respektive roller, undersöka om koden alternativt SOX har påverkat deras roller samt beskriva hur de arbetar och samverkar för att stärka den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen för att tillsammans skapa en effektiv revision.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrån delvis strukturerade intervjuer med tre internrevisorer och tre externrevisorer samt sekundärdata som litteratur, artiklar och Internet.Undersökningen visar att internrevisionen och externrevisionen har olika uppdragsgivare och olika granskningsinriktning, men det ligger i båda parters intresse att kvalitetssäkra den interna kontrollen över finansiell rapportering.

För att en organisation ska kunna skapas, existera och utvecklas är internkommunikation en grundförutsättning, vilket gör att hela organisationen drabbas om kommunikationen inte fungerar. En god internkommunikation kan lyfta en verksamhet, motivera och öka känslan av delaktighet hos de anställda och generera arbetsglädje och positiv effekt på de anställdas arbetsinsats, vilket i slutänden har stor inverkan på organisationens resultat och framgång.Studien baseras på en kvalitativ undersökning av internkommunikationen ur ett systemteoretiskt perspektiv på ett medelstort bilföretag i södra Sverige. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts på två olika anläggningar med intervjupersoner från organisationens olika nivåer. Studien syftar till att öka kunskapen kring vilka kommunikationsstrukturer, rutiner och kanaler som skapar bäst förutsättningar för en effektiv internkommunikation med inriktning mot kommunikationen mellan ledning och medarbetare.Resultatet visar att det cirkulerar stora mängder information dagligen i organisationen. De anställda efterfrågade tydligare kommunikationsstrukturer, beskrivningar av kommunikationsansvar samt informationspolicys.

Att leva med långvarig smärta är påfrestande och innebär ofta ett stort personligt lidande för den drabbade. Smärtan är subjektiv och multidimensionell, vilket gör den svår att förstå och hantera. En av förutsättningarna för en effektiv smärthantering är att vårdpersonalen inte har några fördomar eller förutfattade meningar, som färgar omvårdnadshandlingarna negativt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonals attitydertill patienten med långvarig smärta i rörelseapparaten samt smärtpatientens upplevelser av omvårdnaden. Resultet baseras på 11 vetenskapliga artiklar, och presenteras i fem teman: kommunikation, bekräftelse av smärtupplevelsen, förväntningar på smärta och smärthantering, kunskap och teamarbetet runt smärtpatienten.