Syftet med denna studie var att undersöka hur tre pedagoger upplevt förändringar i sin yrkesroll med fokus på dokumentation. Hur har talet om dokumentation förändrats under deras år som verksamma inom barnsomsorgen, vad är den bakomliggande orsaken till denna förändring och vad har detta för betydelse för förskolläraryrket? Detta är frågeställningar som behandlas i studien som bygger på tre Reggio-Emilia pedagogers berättelser kring sitt yrkesliv. Studien har för avsikt att med inspiration från livsberättelseansatsen sätta in förskollärarnas berättelser i en samhällshistorisk kontext. Detta görs genom att analysera dem ur ett Newpublicmanagement-perspektiv samt ur ett Educare-perspektiv..

 AbstractMy curiosity of students' use of images for reading led me to seek knowledge of the students view on the text illustrations in the literature and through interviews. This study is about how pupils in the school year 2 experience reading, especially with images. The purpose is to investigate the significance of illustrations in reading for students in school year 2. I also want to find out how students see themselves as readers and how the survey material believes that the students comprehend reading. Eight children, both girls and boys have participated in the interview.

Studiens övergripande syfte är att generera insikt i förskollärares uppfattningar av omsorgens roll i det dagliga arbetet med de yngsta barnen i förskolan.Utifrån en fenomenografisk metodansats har sju semistrukturerade intervjuer genomförts med förskollärare verksamma på en småbarnsavdelning.I studien beskrivs tidigare forskning kring fenomenet omsorg och dess roll i förskolan och olika forskares uppfattningar av dess betydelse för de yngsta barnen.Informanternas utsagor är sammanställda utifrån en fenomenografisk analysmetod där sex beskrivningskategorier utkristalliserats, i kategorierna inryms en bred variation av uppfattningar av omsorgens betydelse. Dessa sex beskrivningskategorier leder fram till studien utfallsrum, dvs. studiens resultat. I resultatet framträder förskollärarnas uppfattningar av omsorgen som både en viktig faktor för de yngsta barnens välbefinnande, men även som en grund för deras lärande inom förskolekontexten..

Barn idag spenderar en stor del av sitt dagliga liv på förskolan. Förskolan är idag en del av skolväsendet. Vi frågar oss hur detta påverkar de yngsta barnens omsorgsbehov och deras behov av att knyta an och skapa trygga relationer. Läroplanen för förskolan binder ihop lärande och omsorg till en helhet och ger omsorgen en större roll. Trots detta så har det gjorts en tolkning av läroplanen, utifrån de yngsta barnens behov.

Syftet med vår studie var att undersöka hur läxor och läxhjälp berör fritidshemmets verksamhet. Studien belyser även en viss problematik gällande föräldrars möjlighet att hjälpa sina barn med läxorna utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. För att undersöka detta har vi först tagit del av tidigare forskning om läxor och läxhjälp, därefter har vi intervjuat fyra lärare för att se hur de ser på syftet med läxor. Slutligen intervjuade vi tre fritidslärare för att se hur läxhjälpen berör fritidshemmets verksamhet. Vi har i vår slutsats kommit fram till att merparten av lärarna i vår studie anser att syftet med läxor är att befästa sina kunskaper men även för att lära eleverna att ta ansvar.

Examensarbetet behandlar delaktighetsbegreppet i fritidshemsverksamheten. Syftet med vår undersökning var att se hur delaktiga eleverna är i fritidsverksamheten och hur pedagogerna arbetar med elevdelaktighet. Alla har rätt till en likvärdig utbildning men hur det kommer till uttryck i verksamheten kan se olika ut beroende på de förutsättningar som finns. Undersökningen belyser pedagogers bristande kompetens att tillgodose elevers behov. Via den empiriska insamlingen framkommer det att pedagogerna som intervjuats är överens om vad begreppet delaktighet innebär.

BAKGRUND:Förskolan skall lägga grunden för barns möjligheter till ett livslångt lärande. Den pedagogiskakontexten och personalens medvetenhet om de lärandemöjligheter som kan tillvaratas ivardagen är därför en viktig förutsättning för den holistiska synen inom förskoleverksamheten.SYFTE:Syftet med min undersökning är att ta reda på hur tre förskollärare resonerar kring omsorgoch den fysiska beröringens betydelse för barns lärande och utveckling.Studien avser att besvara frågeställningarna: Hur beskriver förskollärarna relationen mellanomsorg och lärande? Hur uttrycker sig förskollärarna ifråga om hur de använder sig av fysiskberöring i barngruppen?METOD:Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer. Undersökningen omfattar tre förskolläraresom är yrkesverksamma inom två kommunala förskolor i en kommun i Hallandslän. Urvalet är gjort utifrån principen för tillgänglighet.RESULTAT:Det resultat som resovisas i denna studie tyder på att förskollärarna använder beröring relaterattill såväl omsorg som lärande.

Syftet med vårt arbete är att undersöka och belysa begreppen normalisering, kategorisering och marginalisering inom det svenska skolväsendet, 1900-talet fram till 2000-talet. Fokus i vårt arbete handlar om normalisering av barn under 1900-talet och varför just detta begrepp har hamnat i fokus inom den svenska skolan. Vi kommer även att diskutera uppfostran av barn under 1900-talet och de synsätt som den tidens forskare hade. Detta gör vi för att belysa hur synen på barn och uppfostran har ändrats genom historien med våra centrala begrepp i fokus. Vi diskuterar och analyserar våra centrala begrepp (normalisering, kategorisering och marginalisering) utifrån de olika teorier som diskuteras av olika forskare som var framträdande under sin tidsperiod. En teori vi ofta återkommer till i vår uppsats är Tidemans (2000) teori om normativ normalitet.

Synliggöra och diskutera förskollärares olika konstruktioner av det femåriga förskolebarnet samt den påverkan dessa har på förskolans praktik. Frågeställningar?Vilka konstruktioner av det femåriga barnet framträder i förskollärares skriftliga reflektioner och vilka antaganden ligger till grund för dessa? ?Hur kan dessa konstruktioner av barnet förstås i relation till förskolans verksamhet och mötet med femåringen? ?Hur påverkar konstruktionerna femårsverksamheten på förskolorna och de möjligheter och begränsningar som följer när det gäller Lpfö98 (Skolverket, 2011a) riktlinje om att omvårdnad, omsorg, fostran och lärande ska bilda en helhet?Jag skickade ut 24 inbjudningar till att delta i studien via skriftliga reflektioner med två öppna frågor från samtliga förskollärare anställda inom kommunen för att synliggöra deras grundläggande antaganden om det femåriga förskolebarnet och kunna diskutera hur dessa bidrar till konstruktioner av barnen och hur dessa konstruktioner påverkar verksamheternas praktiker. Jag fick tillbaka nio reflektioner som sedan bearbetades enligt en diskursanalys vilket synliggjorde nyckelord som låg till grund för de två konstruktioner studien synliggjorde. Mitt resultat visade att förskollärarnas föreställningar, förväntningar och krav på femåringen leder till ett bemötande utifrån två olika konstruktioner av barnen.