Hög sjukfrånvaro är en ständigt aktuell fråga i Sverige. Förutom problemet med hög sjukfrånvaro i absoluta tal finns i Sverige även stora regionala skillnader i sjukfrånvaro som inte kan förklaras med skillnader i hälsostatus mellan olika regioner. För att sjukförsäkringen ska få mer karaktär av försäkring med mindre godtycklighet i ersättningsbedömning krävs en tydligare koppling mellan risken som ska försäkras bort och försäkringens användande. Frågan som behandlas i denna uppsats är huruvida sjukförsäkringens uppgift att hantera risk för inkomstbortfall på grund av ohälsa samt att omfördela resurser mellan högrisk ? och lågriskindivider kan utföras mer effektivt och försäkringsmässigt på en konkurrensmarknad än med en enhetlig sjukförsäkring.

Uppsatsen behandlar frågan om huruvida högre takt i produktivitetsutvecklingen påverkar sysselsättningsgraden negativt i en ekonomi då förbättringar i arbetsbesparande teknologi medför lägre efterfrågan på arbete. Frågeställningen har uppkommit med jämna mellanrum genom historien sedan den första industriella revolutionen utan att något långsiktigt samband kunnat bekräftas. Uppsatsens undersökning av 10 OECD länder mellan 1979 och 2003 finner inte heller stöd för ett sådant långsiktigt samband. Däremot finns starkt stöd för att produktivitetsutveckling har negativ inverkan på sysselsättningen på både kort och medelfristig sikt. Utifrån detta kan arbetstillfällen räddas på kort och medelfristig sikt men inte på lång sikt då de, inom tillverkningssektorn och även generellt, ser ut att minska oavsett takten i produktivitetsutvecklingen.

Tanken med denna uppsats är att jämföra Sveriges sjukvårdssystem med Danmarks och Norges och analysera om en liknande reform med ökad centralisering, som skett i Norge och som kommer att ske i Danmark, är ett alternativ för Sverige. Alla tre länderna har en historia med decentraliserad, offentligt tillhandahållen sjukvård och vikten läggs vid allas rätt till lika vård. Solidarisk finansiering med skatter är en självklarhet för dessa tre länder. Reformerna som skett i Norge och planeras i Danmark innebär att man går ifrån den traditionella modellen och mer ansvar och makt flyttas över på staten. De danska och norska motsvarigheterna till Sveriges landsting läggs ner och nya sjukvårdsregioner bildas.

Sedan 1996 är HIV/AIDS den främsta dödsorsaken i Botswana och skapar stora sociala och ekonomiska störningar i landet. Trots att sjukdomen i sig inte är ett ekonomiskt fenomen utgör den stora omfattningen ett allvarligt hot för landets ekonomiska utveckling de kommande årtiondena. Den ekonomiska utvecklingen i Botswana var fram till mitten på 1990-talet en av världens snabbaste. Från att ha varit ett av de tio fattigaste länderna i världen utvecklades landet till ett av Afrikas rikaste och klassas nu som ett medelinkomstland. Denna uppsats ska försöka reda ut vilka några av de makroekonomiska konsekvenserna är för ett land där en av fyra bär på den livshotande sjukdomen.

Uppsatsen, Bulgariens väg mot EU ? en studie om handel och specialisering ? , undersöker de ekonomiska effekter som Europaavtalet har medfört för Bulgariens del. Avtalet etablerade ett frihandelsområde mellan Bulgarien och EU och syftade till att förbereda landet för ett framtida EU-medlemskap. Vidare verkade Europaavtalet för ett främjande av handelsutbytet mellan de två parterna genom handelsliberalisering. Studiens primära syfte är att skildra Bulgariens utveckling under en tioårsperiod med avseende på handelsmönster och specialisering.

A more complex and turbulent world market puts pressure on flexibility and the ability to adjust its business to the market changes. The rapid and unpredictable change is hade to analyze and forecast which demands more short-term forecasting. The issue for this dissertation is based upon the demand of more flexible ways of doing business in the bank sector in Sweden, which is a turbulent and unpredictable market. Handelsbanken is a company that uses the so called Beyond budgeting concept and the dissertation is about this company?s ability to solve the economic governance without the traditional budgeting process.

Hunger is a problem in some parts of the world (www, FAO 1, 2012). The lack of food is often a result of insufficient knowledge in soil fertility management (Röing de Nowina, 2012). Ongoing hunger and malnourishment are quite prevalent in Sub-Saharan Africa and are often combined with poverty (www, FAO 1, 2012). Farming is the most common occupation in this area and the farms are often small-scale farms with subsistence crops and a few cattle. The farmers who operate these small-scale farms are economically a weak group.

This thesis investigates if a system for small scale electricity production located in anurban environment can be profitable. The work has been divided up into two parts,one extensive literature study and one case study. The purpose of the literature studywas to investigate the area, resulting in a choice of which technology to be studied indepth in a case study.In the case study a system containing small scale wind turbines and photovoltaicsmounted on Gränby Centrums roof was examined. From data containing wind power,wind direction and total irradiation, possible production from a system weresimulated. Three products of each technology were examined in the simulations.From the simulated production an economic analysis was carried out, this toinvestigate if a system is profitable.

Syftet med denna uppsats är att undersöka varför Afrika har haft så dålig tillväxt de senaste sexton åren jämfört med resten av världen. Paneldata från 41 afrikanska länder mellan åren 1989 och 2004 används för att undersöka åtta variablers påverkan på den ekonomiska tillväxten. Variablerna som ska granskas är sparande, humankapital, inflation, inflation i kvadrat, bistånd, öppenhet, jämställdhet och aids. Fokus ligger på aids och jämställdhet, eftersom de inte varit föremål för tidigare empirisk forskning i samma utsträckning som de andra variablerna. Regressioner gjordes dels över ett treårsintervall och dels över ett femårsintervall för att undersöka hur variablerna påverkar tillväxten för olika tidsperioder.

Our thesis focus on how retirees perceive Tv4s news casts of economy news where we focused on five different aspects: What is the relationship between the news cast and the viewer and how does the viewer express their understanding of the news cast and the way it is constructed? What are the viewers attitude towards the news content and how do they find the news cast useful for them personally?We choosed retirees as our target group due to their vulnerable economic position in today?s society and TV as an important medium for them due to the digital divide. The study was performed with twelve qualitative interviews and one group interview where six retirees took part.We discovered a big interest for economic news in the target group. The majority had a sympathetic view of the news cast they saw but they also expressed skepticism toward the economy segment and/or news castings. The majority expressed a lack of trust for the journalists and the experts brought in to share observations and make announcements, and the financial business overall.

The current situation for Swedish grain farmers facing a situation with decreasing profitability makes it necessary for the farmers to find ways of increasing the margins in their grain growing. Decreasing profitabilities along with Lantmännens closing of grain elevators contribute to the necessity for farmers to invest in grain storing and drying at the farm. By investing in capacity for drying and storage of grain on the farm it is possible to recieve a higher price on the grain sold due to the possibility to sell when the price is higher compared to the harvesting season. An investment in grain drying and storage with a relatively low investment cost that recently has appeared on the Swedish market is the grain stir drying system. This study contains a comparison of an investment in a grain stir drying system where the grain is dried and stored in the same silo and a conventional drying and storage system.

The Oresund Region, consisting of the Swedish county of Scania and the Danish islands of Sealand, Lolland, Falster and Bornholm, is widely recognised as a successful example of European cross-border co-operation. The purpose of this region building project is to form a cross-border fully integrated functional region in order to accomplish a high level of economic growth and employment.This thesis argues, by the means of discourse analysis, that the project can be viewed as a kind of post-politics, defined as a politics that under a neoliberal hegemonic consensus strives to manipulate citizens (and to redefine them as consumers and investors) into better economic performance.This manipulation is carried out by extensive discourse production aimed at convincing people that the Oresund Region exists, that it is a successful region, and that the people who inhabit it are also successful. The deliberate vagueness and contradictory character of the Oresund discourse is investigated and explained as a discursive strategy to incorporate as many views and desires as possible..

A possible way to reduce pollution and slow down the process of global warming is to increase the usage of renewable energy sources. One of these renewable energy sources is solar power. With the aid of solar panels and solar cells the energy from the sun can be transformed into both heating and electricity. The requirement to use the sun in this fashion is a suitable surface, for example a big roof, an angle between 40-60 degrees and that the surface should be exposed to the south. Almost every farm meets these requirements.

Undersysselsättning eller ofrivillig deltidsarbetslöshet är vanligt förekommande på arbetsmarknaden i Sverige idag. Liksom deltidsarbete domineras även ofrivillig deltidsarbetslöshet av kvinnor. Men även män är både deltidssysselsatta och ofrivilligt deltidsarbetslösa. Syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilka grupper som är ofrivilligt deltidsarbetslösa samt hur fenomenet påverkas av arbetslöshetsersättningen. Data som används i uppsatsen är från Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar samt statistik från Arbetsmarknadsverket.

FYROM has a long tradition of producing wine. Wine production in FYROM is one of the greatest contributors of the agricultural share of their GDP. The aim of the thesis is to see if the wine production in FYROM has a comparative advantage compared to other countries that produce wine and if FYROM is able to sustain the advantage in the future. The countries chosen for comparison are Bulgaria, Croatia, France and Italy. The methods used in the thesis are the Balassa Index and Porter?s Diamond of National Advantage.