Kurs: Kandidatuppsats inom Företagsekonomi, C-uppsats 10 p Syfte: Syftet är att utreda i hur stor utsträckning projekt utvärderas och om det föreligger några skillnader mellan IT-Telekom och Övriga branscher. Syftet är även att utreda vilka kritiska moment och problem som framkommer vid utvärdering och utläsa eventuella samband mellan utvärdering av projekt, lärande och effektivisering. Metod: En positivistisk inriktning går att utläsas som en röd tråd genomgående i de valda metodansatserna i uppsatsen. Genom enkätundersökning per telefon med projektledare, från slumpmässigt utvalda företag inom IT-Telekom samt Övriga branscher, samlades empiri in för bearbetning och analysering. Slutsatser: Vad det gäller utvärdering av projekt framkom en viss skillnad mellan IT-Telekom och Övriga branscher.

Enligt statistik från The Standish Group?s artikel Extreme Chaos (2001) tenderar IT-projekten att oftare få problem med tid, kostnad och kvalité aspekten i jämförelse med andra typer av projekt. I vår uppsats vill vi försöka förstå vad det är som skiljer IT-projekt i jämförelse med andra projekt. Kan det exempelvis vara så att man använder sig av fel projektledningsmodell? I denna studie har vi jämfört hur projekt utförts i byggbranschen respektive IT-branschen.

Att arbeta i projekt har blivit vanligare i dagens organisationer. En bransch där projekt ochprojektledare är ofta förekommande är eventbranschen, eftersom ett evenemang precis som ettprojekt, har ett tydligt start- och slutdatum. För ett framgångsrikt projekt är effektivitet viktigthos projektledaren och uppsatsen behandlar därför effektivt projektledarskap. Effektivitet ärett komplext begrepp och därmed svårt att definiera, vilket även effektivt projektledarskap är.Uppsatsens syfte är därför att få en tydligare bild av vad detta innebär inom eventbranschen.Den belyser även kompetenser och färdigheter som är av betydelse för en effektivprojektledare.Uppsatsen baseras på en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer utgörempirin. Intervjuerna är genomförda med sju respondenter från fem olika eventorganisationersom arbetar i projekt.

Den här uppsatsen är en explorativ fallstudie som visar bakgrunden till begreppet Supported Employment, hur det har kommit att översättas till den svenska kontexten och hur den omsätts i praktiken genom att studera två ESF projekt som fall. Med utgångspunkt från ?Supported Employment? metodiken har två ESF-projekt, som båda ämnar skapa bättre möjligheter för psykiskt funktionsnedsatta att delta i arbetslivet, analyserats. Utifrån analysen visar uppsatsen att Supported Employment inte bara används som metod, utan också används för att lyfta fram nyckelbegrepp för förbättrad samverkan mellan aktörer som redan arbetar för att målgruppen ska komma ur sitt utanförskap och kunna nå och få tillbaka ett arbete. Slutsatsen är att centrala begrepp inom Supported Employment som egenkraft, självkänsla och motivation, i dessa projekt är lika viktiga i kontakten mellan inblandade aktörer som i utformningen av själva arbetsplatssituationen; att lika stor fokus i projekten läggs på att koordinera själva handläggningen och hanteringen av projektens målgrupp, som att erbjuda riktiga arbeten genom ett utökat socialt stöd. Nyckelord: Region Skåne, ESF projekt, Supported Employment..

Syftet med studien är att undersöka vad det är i projekt Columbus arbetsmodell som bidrar till att deltagarnas hälsotillstånd och förmåga till arbete alternativt studier förändras samt hur samverkan mellan myndigheter fungerat för deltagarna. Studien utgår från ett brukarperspektiv, med fokus på att förstå deltagarnas upplevelser av medverkan i projekt Columbus. Frågeställningarna är därför följande: Hur upplever deltagarna att medverkan i projekt Columbus har förändrat deras hälsotillstånd och förmåga till arbete och/eller studier? Vad i projekt Columbus arbetsmodell upplever deltagarna möjliggör förändring?Hur upplever deltagarna projekt Columbus i avseende på samverkan mellan olika myndigheter? Forskningsansatsen i studien är kvalitativ och bygger på sammanlagt sju intervjuer, varav fem är med personer som tidigare medverkat i projekt Columbus verksamhet och två är med personer som arbetar som personal i verksamheten. De teorier som används är KASAM och Watzlawicks, Weakland och Fisch teori om förändring av första och andra graden samt samverkansteori.

Kurs: Kandidatuppsats inom Företagsekonomi, C-uppsats 10 p Syfte: Syftet är att utreda i hur stor utsträckning projekt utvärderas och om det föreligger några skillnader mellan IT-Telekom och Övriga branscher. Syftet är även att utreda vilka kritiska moment och problem som framkommer vid utvärdering och utläsa eventuella samband mellan utvärdering av projekt, lärande och effektivisering. Metod: En positivistisk inriktning går att utläsas som en röd tråd genomgående i de valda metodansatserna i uppsatsen. Genom enkätundersökning per telefon med projektledare, från slumpmässigt utvalda företag inom IT-Telekom samt Övriga branscher, samlades empiri in för bearbetning och analysering. Slutsatser: Vad det gäller utvärdering av projekt framkom en viss skillnad mellan IT-Telekom och Övriga branscher. Utvärdering av projekt sker i regel på de flesta företag, men oftare inom IT-Telekom än inom Övriga branscher, dock inte efter samtliga avslutade projekt.

Då ett entreprenadföretag som Peab blivit tilldelade en totalentreprenad förekommer projektering. Projektering är ett annat ord för produktbestämning och leds av en projekteringsledare. Att ha en lyckad projektering vid ett projekt resulterar i att byggkostnader hålls och att framtida kostnader minimeras.Vid interna revisioner har det framkommit att det finns vissa brister i projekteringsarbetet. I detta arbete presenteras en studie som visar hur projekteringen fungerar vid tre av företagets projekt. De brister som har uppmärksammats inom organisationen är problem med ritningsleveranser, hur upphandlingen av konsulter går till och att man har problem med besked från beställaren.

Under sent 1990-tal bo?rjade utvecklare att bli mer och mer missno?jda med ra?dande arbetsformer i projekt. Utvecklarna upplevde att modeller som vattenfallsmodellen inte la?ngre speglade verkligheten fo?r utvecklingen. Detta missno?je resulterade i att en ma?ngd nya arbetsmodeller uppstod och 2001 samlades de under Agile Manifesto.

Litteratur inom systemutvecklingsområdet menar att det är vanligt att anpassningar görs vid användandet av formaliserade systemutvecklingsmetoder. Vissa författare menar även att det inte finns mycket stöd för hur dessa anpassningar bör utföras. Undersökningen som genomförts i denna rapport genom intervjuer med sex systemutvecklare syftar till att klargöra anledningen till att anpassningar görs samt vilka positiva och negativa effekter detta kan medföra. Vidare syftar arbetet till att klargöra om ett eventuellt förbättrat resultat kan uppnås med hjälp av anpassningar och vilka svårigheter som kan finnas med att göra anpassningar. Arbetet avser även att ta reda på om systemutvecklarna använder samma metoder i alla projekt eller om metodvalet varierar och även om samma anpassningar görs av metoden till alla projekt.

Under 1990-talet ökade Regeringens krav på redovisning från myndigheterna. För att mot-svara dessa krav startades inom Försvarsmakten Projekt Resultatredovisning, Projekt Rv, som hade till uppgift att utarbeta en ny modell för verksamhetsledning. Projekt Rv resulterade i Handbok för styrning, värdering, analys och redovisning av Försvarsmaktens verksamhet, H SVAR.Samtidigt som Projekt Rv genomfördes presenterades en modell för verksamhetsledning i USA som benämndes Balanced Scorecard. Den byggde på principen att uppföljning och styr-ning skulle ske mot organisationens vision. Mått för att följa upp detta skulle balanseras inom fyra områden: finansiellt-, kund-, process- och lärandefokus.

Gain IT Architecture & Solutions AB (refereras till som Gain IT) är ett litetHuskvarnabaserat IT-företag. De är verksamma inom de tre affärsområdenaprodukt, konsult och service. Inom produktområdet sker försäljning avprogramvaror och deras egenutvecklade webbapplikationer. På konsultsidanerbjuder Gain IT bl.a. utveckling av webbapplikationer.

I varje projekt finns det brister i kommunikation som kan leda till att kostnad, tid och kvalitét påverkas. Varje projekt är en tillfällig organisation med olika företag och olika personer med varierande erfarenheter inom projektering. Detta medför att varje projekt är i sig unikt och hur alla ska kommunicera med varandra kan vara stora frågetecken under projekteringens förlopp. Denna rapport tittar närmare på vilka brister och svårigheter som kan uppkomma i projekteringskedet..

Projektnamnet - ?Arbetsstuga Utbildnings CD? beskriver ganska bra vad vi gjort, nämligen att vi tagit fram en prototyp för en Utbildnings CD för GIS användare. Arbetsstugan som är en grupp ideellt arbetande människor var uppdragsgivare och ville att deras tidigare projekt, Projekt Arbetsstuga, nu skulle lanseras på en CD. Ett par tidigare CD-skivor hade skapats men dessa innehöll en del felaktigheter. Nu skulle den en gång för alla rättas till, så att den skulle kunna släppas vidare för distribution.

IT-projekt i offentlig verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel och omsätter stora summor varje år. Tyvärr brister de ofta vad gäller tidsramar, budget, utlovad kvalitet eller pga. en kombination av dessa faktorer. Det ligger inte bara i den egna verksamhetens intresse, utan även medborgarnas, att dessa projekt faller väl ut.Rapporten syftar bl.a. till att fungera som ett av flera beslutsunderlag för offentlig verksamhet vad gäller införande av en projektmodell.

Som avslutande kurs i civilingenjörsprogrammet Väg och Vattenbyggnad utförs ett examensarbete på 20 poäng. Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Tjidtjak AB. Tjidtjak AB är ett projektutvecklingsföretag. Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att samla in information om produktionskostnader och utvärdera dessa för olika projekt inom flerbostadshus. Detta för att i kommande projekt snabbt kunna välja byggsystem utifrån förutsättningarna som respektive tomt (fastighet) ger i detaljplanekravet.