Med tiden förändras människans sätt att leva och därmed användandet av befintliga konstruktioner. Det finns ett stort värde av att fortsätta använda konstruktionerna och anpassa dem till dagens behov. De senaste decennierna har cykeln fått en mer betydande roll i vardagen, vilket kräver en säker och lättillgänglig infrastruktur. Sundsvalls Kommun har uttryckt en önskan om att undersöka möjligheten att flytta körfälten på Alnöbron för att ge plats åt en bredare gång- och cykelväg på brons ena sida. Trafikverket har i och med detta beställt en bärighetsutredning av Alnöbron för att utvärdera om det är möjligt att anpassa den befintliga bron till dagens behov samt för att kontrollera dess funktion i sitt nuvarande utförande.Alnöbron uppfördes under 1960-talet och förbinder Alnön med fastlandet strax norr om Sundsvall.

Airline franchising var ett otänkbart begrepp för bara några år sedan. Avregleringen i Europa har haft en avsevärd betydelse för branschens utveckling där flygbolagen prövat olika strategier för att tampas med de konkurrenssituationer som har uppstått. En av de mindre kända och mer djupgående strategiska lösningar som förekommit bland stora flygbolag i Europa har varit franchising. Syftet med studien är att kartlägga och analysera airline franchising ur ett europeiskt perspektiv och undersöka vilka orsaker som ligger bakom dess utveckling samt skapa en prognos för utvecklingen av airline franchising i Europa. Studien antar en hermeneutisk ansats och utförs genom en omfattande litteraturstudie samt sex personliga intervjuer med företrädare från myndigheter, flygbolag och andra intressenter.

Våra städer och tätorter skiftar snabbt karaktär efter det att solen gått ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fåtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av året. Utomhusmiljöer som dagtid är behagliga och fulla av liv kan kvällstid kännas hotfulla. Detta kan till stor del härledas till undermålig belysning. Förmågan att känna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försämras avsevärt när solens naturliga ljus ersätts av konstgjort ljus.

LKAB:s gruva i Kiruna breder ut sig, hittills är det enbart LKAB:s egna områden som drabbats, men inom loppet av några år kommer också infrastruktur och bostäder i Kiruna att beröras. Banverket har bedömt att den nuvarande järnvägen måste ersättas 2012. Den nya järnvägen kommer att gå i en sträckning väster om Kiirunavaara, genom LKAB:s industriområde. Passagen förbi LKAB:s industriområde innebär att en kompromiss mellan järnvägens och LKAB:s intressen måste göras. Av den anledningen utreds nu tre alternativ för järnvägens passage mellan Kiirunavaara och sedimentdammarna, varav det ena är tunnelalternativet Kv125.

Göteborg har ett geografiskt läge nära vattnet, vilket gör att en stor del av mänskligaaktiviteter sker i anslutning till vattnet. Med tiden har marken nära vattnet blivit allt merattraktiv för att anlägga bebyggelse för människor att bo och verka i. Det finns dockriskområden i de vattennära delarna av Göteborg som kan bli drabbade av till exempelöversvämningar till följd av havsytans höjning och ökad nederbörd. Allteftersom att deekonomiska motiven till utbyggnad av mänskliga verksamheter nära vattnet ökar, går dentekniska utvecklingen för att kunna fortsätta exploateringen i kustnära områden framåt, vilketgör att dilemmat kvarstår. Kanske är det inte lämpligt att uppföra bebyggelse vid älven sominte är säkrat mot översvämningar och vattennivåhöjningar.

Flera saknade länkar i Europas transportnät definierades på mitten av 1980-talet som nödvändiga att bygga för att bidra till att uppnå de EU-politiska målen om fri rörlighet inom gemenskapen, större och jämnare transportflöden inom och mellan medlemsstaterna, ekonomisk tillväxt, en friktionsfri och välfungerande inre marknad, hållbar utveckling samt territoriell, social och ekonomisk sammanhållning.EU och medlemsstaterna initierade mot denna bakgrund transportinfrastrukturprogrammet "Trans-European Networks for Transport", eller det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T) på svenska, som en följd av Maastrichtfördraget 1992.I Norden ska den s.k. Nordiska triangeln, som både har pekats ut som ett särskilt prioriterat transportinfrastrukturprojekt i de nu gällande och sannolikt inom kort i de nya EU-riktlinjerna för TEN-T, bidra till att uppnå de ovanstående politiska målen. Syftet med projektet är att sammanbinda Norge, Sverige, Danmark och Finland via uppgraderade och gränsöverskridande vägar, järnvägar och maritim infrastruktur. Förutom att projektet anses förbättra förbindelserna för gods och passagerare inom Norden, skapas bättre möjligheter för större och snabbare transportflöden till och från Centraleuropa, Ryssland och de baltiska länderna.Det västra benet i den Nordiska triangeln, dvs. korridoren Oslo-Göteborg-Köpenhamn, har varit föremål för diskussion sedan 1980-talet då en högklassig motorväg, järnväg samt en fast förbindelse över eller under Öresund och Fehmarn Bält föreslogs av "European Round Table of Industrialists".Syftet med infrastrukturpaketet var att förbättra transportinfrastrukturen inom korridoren samt få en fast förbindelse till kontinenten.

Trafikkontoret i Stockholm har en viktig uppgift i att förvalta de drygt 800 brokonstruktioner som är en vital del av stadens infrastruktur. En utmaning inför framtiden blir att tackla det ökade underhållsbehovet som en följd av ett åldrande brobestånd och ökad trafikbelastning. Trafikkontoret är en av de förvaltningar som ingår i Stockholms stad, som till stor del är en beställarorganisation. Idag sköts fortfarande det förebyggande underhållet av broar i egen regi men på grund av omorganiseringar kommer underhållet i framtiden att handlas upp.Syftet med examensarbetet har varit att ta fram ett underlag för upphandling och kunskapsåterföring i form av objektskartor, uppföljningsprotokoll och egenskapskrav med utgångspunkten att förbättra det förebyggande underhållet. Informationen som ligger till grund för rapporten har inhämtats från en litteraturstudie, intervjuer med sakkunniga inom branschen, data från förvaltningssystemet BaTMan och en inventering av Stockholms stads broar.

Våra städer och tätorter skiftar snabbt karaktär efter det att solen gått ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fåtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av året. Utomhusmiljöer som dagtid är behagliga och fulla av liv kan kvällstid kännas hotfulla. Detta kan till stor del härledas till undermålig belysning. Förmågan att känna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försämras avsevärt när solens naturliga ljus ersätts av konstgjort ljus.

Denna rapport har gjorts på uppdrag av räddningstjänsten Jämtland och är en inventering av riskkällor, riskobjekt samt vattenskyddsområden i syfte att identifiera hörgriskområden för kemikalieolyckor i allmänhet och för vattenskyddsområden i synnerhet. Förbundet skapades 2004 men saknar idag en gemensam grundplanering för hur det skall möta kemikalieolyckor även om enskilda kommuner har kvar sitt "arv" sedan innan förbundstiden.För att skapa ett underlag över vart kemikalier hanteras i samhället inriktades arbetet inledningsvis till att studera lagrum som reglerar kemiska varor. Fem lagrum identifierade som direkt styr verksamheten med farliga ämnen och fyra av dessa ger en rapporteringsskyldighet som kan skapa en överblick av förekomster och mängder. Dessa lagrum är:- Miljöbalken 9 kap samt förordning (1998:899) Om miljöfarlig verksamhet och miljöskydd- Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)- Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE)- Sevesolagstiftning (samlingsnamn för flera lagrum som implementerar SEVESO-direktivet från EU).- MSB:s föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S och RID-S)Ur detta beslutades att objekt och källor från LBE, LSO och Sevesolagstiftningen skulle användas i studien. Objekt ur miljöbalken avgränsades bort pågrund av att underlaget är utspritt bland områdets kommuner och inte kan hanteras inom rapportens tidsramar.

Kibera kallas ofta för ?Afrikas största slumområde? och för många är området, tillsammans med många andra, ett bevis för att stadsplanering är enormt viktig. Men även när det inte sitter en yrkesman och tar beslut, sker någon slags planering. De boende styr sin närmiljö, de kämpar för att skapa ett hem i på en plats, där infrastruktur och samhällsfunktioner är nästan obefintliga. Därför är det intressant att ta reda på vad det är människorna satsar på, vad det är som blir viktigt i Kibera. Målet med arbetet är att hitta vad de boende själva valt att förlägga i sin bostadsmiljö, då ingen översiktlig planering sker på högre nivå.

Stadsdelen Skäggetorp är en förort cirka 4 kilometer från Linköpings centrum som uppfördes under miljonprogrammet det vill säga mellan 1965-74. Under dessa tio år uppfördes drygt en miljon bostäder i Sverige med avsikten att bygga bort den bostadsbrist och trångboddhet som då rådde. Efteråt har byggandet och stadsdelarna från epoken kommit att kritiserats hårt för att bland annat ha monotona och torftiga miljöer. Utemiljöerna var något som allt som oftast blev eftersatt vid byggandet på grund av att det rationaliserades och serietillverkning skedde. Förorterna från miljonprogrammet har även kritiserats på grund av den segregering som allt som oftast skett i dessa stadsdelar.

Malmkroppen i Kiruna kan liknas vid en brant stående skiva med en tjocklek i medeltal på 80 meter. Längden på malmkroppen är fyra kilometer och den har ett indikerat djup på två kilometer. LKAB i Kiruna använder brytningsmetoden skivrasbrytning, för att utvinna malmen. Metoden medför att berggrunden ovanför och framför malmkroppen, hängväggen, spricker upp och sakta rasar in allteftersom malmen lastas ut. I och med detta kan man säga att det sker en naturlig återfyllning av gruvan.

Malmkroppen i Kiruna kan liknas vid en brant stående skiva med en tjocklek i medeltal på 80 meter. Längden på malmkroppen är fyra kilometer och den har ett indikerat djup på två kilometer. LKAB i Kiruna använder brytningsmetoden skivrasbrytning, för att utvinna malmen. Metoden medför att berggrunden ovanför och framför malmkroppen, hängväggen, spricker upp och sakta rasar in allteftersom malmen lastas ut. I och med detta kan man säga att det sker en naturlig återfyllning av gruvan.

Göteborg har ett geografiskt läge nära vattnet, vilket gör att en stor del av mänskligaaktiviteter sker i anslutning till vattnet. Med tiden har marken nära vattnet blivit allt merattraktiv för att anlägga bebyggelse för människor att bo och verka i. Det finns dockriskområden i de vattennära delarna av Göteborg som kan bli drabbade av till exempelöversvämningar till följd av havsytans höjning och ökad nederbörd. Allteftersom att deekonomiska motiven till utbyggnad av mänskliga verksamheter nära vattnet ökar, går dentekniska utvecklingen för att kunna fortsätta exploateringen i kustnära områden framåt, vilketgör att dilemmat kvarstår. Kanske är det inte lämpligt att uppföra bebyggelse vid älven sominte är säkrat mot översvämningar och vattennivåhöjningar.

Bakgrund och problem: Städernas ekonomiska tillväxt och ökade koncentration av människor leder till ett ökat behov av varor och tjänster. Detta genererar ett ökat behov av urbana godstransporter, som främst sker med lastbilar. Distributionen sker i en innerstad som byggdes upp i en tid utan anpassning till bilar och där ett stort utbud och efterfrågan samsas om en liten yta. Aktörerna vill dock verka i ett område utan för mycket trafik. Butikerna vill exponeras, konsumenterna vill inte konkurrerna med lastbilar och transportörna själva vill ha bra tillgänglighet när de ska distribuera godset.