Den omfattande exploateringen av Sveriges skogar under 1800-talets andra hälft ledde till en motreaktion där tankar om uthålligt skogsbruk etablerades i början på 1900-talet. Detta fick till följd att efterfrågan på arbetskraft ökade i de norrländska skogsbygderna. Framkomligheten var inte bara ett problem för skogsbruket, även befolkningen i Norrlands inland var i stort behov av utfartsvägar som komplement till kommunikationen längs älvarna. En åtgärd som vid tiden föreslogs för att komma till rätta med den svåra framkomligheten i det norrländska skogslandskapet var byggnation av en enkel typ av vägar. Cykelstigarna var, som namnet antyder, tänkta för persontrafik i första hand med cykel och motorcykel.

Vi står idag inför förändringar i klimatet så som ökad nederbörd och ökade temperaturer som kommer påverka våra städer. Klimatföränd- ringarnas förlopp är komplexa och behöver därför lång tid på sig för att reagera fullt ut på olika slags påverkan. Anpassning till klimatför- ändringarnas effekter blir därför en nödvändighet även om olika be- gränsningsåtgärder vidtas. Grönska har visat sig vara effektiv för att anpassa städer då den verkar temperatursänkande och även kan ta hand om nederbörd på ett effektivt sätt. Stadens utformning och tillgången på grönytor har betydelse för framtida klimateffekter vilket betyder att fysisk planering har en central och viktig roll i arbetet med att lindra klimatförändringarnas effekter.

IPTV är en företeelse som under de senaste åren har tagit fart i sin utveckling och beräknas fortsätta växa i popularitet i framtiden. Genom en sammanslagning av olika branscher med olika tekniker har detta, fortfarande mycket nya, område bildats och fortfarande pågår en konvergens av de inblandade teknikerna. IP och TV tillsammans öppnar möjligheterna för att skapa avancerade tjänster som erbjuder kunder full interaktion via sin fjärrkontroll. I dagsläget erbjuder operatörer tjänster som Video-on-Demand och TV à la carte, där kundens behov och krav sätts i centrum genom att det tidigare fasta kanalutbudet förändras för att användas i en maximalt flexibel miljö. I framtiden spås även att utbudet av tjänster som erbjuder större interaktivitet att växa och bildar tillsammans med IP-telefoni och Internet en möjlighet för operatörer att erbjuda tre sammanslagna tjänster i ett paket, kallat Triple Play.Med ny teknik uppstår frågor kring säkerhet och hotbilder och hur arbetet med detta kan komma att bedrivas.

Utformningen och projekteringen av offentliga miljöer har länge haft visuella intryck som utgångspunkt och fokus. Den fortlöpande urbaniseringen och förtätningen av städer leder till högre krav på offentliga platsers funktion och utnyttjandegrad. Fler människor ska kunna använda och dra nytta av allt färre områden. Det leder till att utformningen av urbana miljöer blir en mångfacetterad uppgift. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka val som kan göras i projekteringsskedet för att bättre hantera den högre ljudbilden och därmed utveckla en hållbar stadsmiljö. Fokus kommer att ligga på att arbeta med enklare förändringar som kan arbetas in i projekteringsprocessen.

Denna rapport är sammanställd av två studenter vid Luleå tekniska universitet under sommaren och början av hösten -08. Rapporten grundar sig i att IT-företaget Medius AB har haft en kraftig tillväxt och vill se över möjligheterna med att expandera delar av sin forskning och utveckling (FoU) utomlands. Under de senare decennierna har det blivit allt vanligare för företag i västvärlden att flytta delar av sin verksamhet utomlands. Till en början var det främst de stor industriföretagen som stod för utlandsetableringarna och då handlade det främst om att etablera försäljnings- och produktionsanläggningar. Företagen har på senare tid kommit till insikt om den stora potential som finns med att även förlägga FoU-verksamhet i andra länder.

Syftet med studien är att genom en forskningsanalys identifiera orsaker bakom och konsekvenser av den snabba befolkningstillväxten i Latinamerikanska storstäders socioekonomiska periferi. Arbetet utgör en geografisk studie och fokus i analysen ligger därför på rumsliga aspekter. Studien tar avstamp i en orsaksanalys för att förklara den kraftiga urbanisering som tog fart i Latinamerika under 1900-talets andra hälft. Sedan analyseras de socioekonomiska och rumsliga konsekvenserna av denna urbanisering. I studien identifieras fyra huvudsakliga orsaker och sex huvudsaliga konsekvenser.

SammanfattningUttrycket urbana köpcentra vittnar om två saker: en central lokalisering och en koncentration avaktörer på liten yta. Det är för butiker och kontor en attraktiv kombination att vara belägen närastora kundmassor samt att erhålla skalfördelar genom att lokalisera sig under ett och samma tak.Dessa två faktorer medför ett stort handelstryck på urbana köpcentra vilket i sin tur gör atttillgången till infrastruktur för transporter begränsas.Områden i anknytning till urbana köpcentra är ofta mer komprimerade än de för friståendebutiker och kontor. Detta kombinerat med högre handelskoncentration innebär stora svårigheterdär externa effekter så som trängsel, olyckor, miljöpåverkan och buller är problem som urbanaköpcentra ständigt brottas med.Nordstan i centrala Göteborg är ett av Nordens största affärscentrum. Dess urbana positionkomplicerar varuleveranser, då konsumenternas efterfrågan tvingar stora försäljningsvolymer atttransporteras i en tätt trafikerad miljö där både rumsliga- och tidsmässiga trängselmomentföreligger. Problematiken försvåras än mer av en dynamisk omgivning som präglas avefterfrågevariationer och infrastrukturella förändringar.Denna uppsats ämnar undersöka möjliga förbättringars potential och genomförbarhet förgodsmottagares leveranssituation i urbana köpcentra.

IPTV är en företeelse som under de senaste åren har tagit fart i sin utveckling och beräknas fortsätta växa i popularitet i framtiden. Genom en sammanslagning av olika branscher med olika tekniker har detta, fortfarande mycket nya, område bildats och fortfarande pågår en konvergens av de inblandade teknikerna. IP och TV tillsammans öppnar möjligheterna för att skapa avancerade tjänster som erbjuder kunder full interaktion via sin fjärrkontroll. I dagsläget erbjuder operatörer tjänster som Video-on-Demand och TV à la carte, där kundens behov och krav sätts i centrum genom att det tidigare fasta kanalutbudet förändras för att användas i en maximalt flexibel miljö. I framtiden spås även att utbudet av tjänster som erbjuder större interaktivitet att växa och bildar tillsammans med IP-telefoni och Internet en möjlighet för operatörer att erbjuda tre sammanslagna tjänster i ett paket, kallat Triple Play.Med ny teknik uppstår frågor kring säkerhet och hotbilder och hur arbetet med detta kan komma att bedrivas.

Problem: Bakgrunden till detta arbete är att näringslivsarbetet har blivit en allt viktigare del för kommunerna i landet. Kommunerna och det lokala näringslivet är beroende av varandra fast i olika omfattningar. Detta leder till att det är viktigt för kommunerna att skapa goda förutsättningar för företagen att driva sin verksamhet och det benämns i arbetet som företagsklimat. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vad är företagsklimat och vilka mätningar finns? Hur arbetar kommunerna med näringslivs- frågor? Vilka likheter och skillnader förekommer i det kommunala näringslivsarbetet? Hur aktiva eller passiva är kommunerna när det gäller näringslivsarbetet? Hur samarbetar kommunerna med det lokala näringslivet och hur samarbetar företagen med varandra?Syfte: Syftet med denna undersökning är att finna likheter och skillnader i näringslivsarbetet mellan några utvalda kommuner avseende olika faktorer.

Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementets Johan Gråberg ansåg att Sverige låg långt fram med sina insamlingskvantiteter av elavfall och att det vore bra om Sverige blev en förebild för övriga Europa. Men den svenska modellen med producentansvar reglerar idag endast producenternas ansvar att samla in och förbehandla elavfall, den säger mycket lite om hur transporterna ska ske med hänsyn till infrastruktur och miljö. Den svenska modellen går därför inte att använda i Europa då insamlingen och transporterna skulle öka transportbehovet och nyttjandet av tunga lastbilar med släp (Kallunki & Eknor 2005, s. 39-41). Detta går emot de miljömål och de miljöbestämmelser som finns i Europa (Nationalkommittén för Agenda21 och Habitat 2002, s.

I vårt arbete har vi bl.a. tittat på hur den grundläggande vuxenutbildningen, i tre kommuner, ser ut idag och vilka arbetsuppgifter studie- och yrkesvägledaren har i denna verksamhet. De studie- och yrkesvägledare vi kommit i kontakt med har jobbat olika länge inom den kommunala vuxenutbildningen och har stor erfarenhet av denna verksamhet. Deras uppdrag av regeringen ligger i läroplanerna Lpf 94 och Lpo 94 vilket vi konstaterat i bakgrunds kapitlet . Det skiljer sig lite mellan de olika orterna i vilken nämnd som den kommunala vuxenutbildningen ligger under.

Miljöfrågor har fått en allt större betydelse i dagens samhälle, så även i fastighetsbranschen. Dagens nyproducerade byggnader är långt mer energieffektiva än byggnader som uppfördes för bara något årtionde sedan. Utrymmet för ytterligare miljöbesparingar på de enskilda fastigheterna minskar dock i takt med att byggnaderna blir allt mer energisnåla, vilket leder till att de största miljövinsterna finns att hämta i energin som tillförs fastigheten.För att kunna erbjuda sina kunder garanterat grön energi undersöker Skanska nu möjligheterna för gemensamt ägd energiproduktion för el via vindkraft och värme via solfångare som ansluts till den befintliga infrastrukturen. På det sättet kan man uppnå större volymer, minska energiförluster och få en mer rationell energiproduktion med stordriftsfördelar jämfört med fastighetsspecifika energilösningar så som exempelvis bergvärme.Skanska tänker sig att dessa anläggningar på ett eller annat sätt långsiktigt ska vara bundna till de fastigheter som är anslutna till anläggningen. Det har dock efter granskning av gällande fastighetsrättslig lagstiftning samt efter intervjuer med sakkunniga, visat sig att denna koppling skulle vara svår att åstadkomma rent fastighetsrättsligt.

Användningen av personbilar har ökat stadigt i Sverige och världen i stort de senasteåren, vilket lett till ökade utsläpp av koldioxid. Samtidigt har oljepriset nåttrekordnivåer, och många menar att utvinningen av olja redan har nått sin topp. EU hardessutom satt som mål att medeltemperaturen på jorden inte får stiga med mer än maxtvå grader Celsius, och att till år 2050 reducera koldioxidutsläppen med 80 %. Detta ärenbart möjligt om nya, gröna drivmedel och drivlinor fortsätter utvecklas ochframförallt kommersialiseras. Användningen av förnyelsebara energikällor har ökatkraftigt, vilket skapat förutsättningar för bilar drivna av el.

Denna hermeneutiska studie är utförd på uppdrag av Gävle Hamn. Gävle kommun som ägare av Gävle Hamn via Gävle Stadshus har som målsättning att hamnen skall bli regionens logistiknav. De investeras i både infrastruktur och maskinpark, för att kunna expandera och göra det möjligt för hamnen att bli den tillväxtmotor i regionen som ägaren hoppas på.Expansionen av Gävle hamn och dess verksamhet skall på sikt leda till att fler företag etablerar sig i Gävle hamn och i dess närliggande område. Det i sin tur kommer att medföra fler arbetstillfällen, kommuninvånare och företagsetableringar. Gävle kommuns tillväxtprogram har som målsättning att bli fem procent bättre år 2007 i förhållande till år 2004.Faktorer som internationalisering av ekonomin med ökad globalisering av marknader, snabb teknologisk utveckling, ökad miljöhänsyn och en ständig strävan efter hållbar utvecklig, medför att många företag möter en ökad konkurrens, samtidigt som privatiseringar, avregleringar och minskade resursramar ställer hårdare ekonomiska krav på offentliga verksamheter.

Problem: Bakgrunden till detta arbete är att näringslivsarbetet har blivit en allt viktigare del för kommunerna i landet. Kommunerna och det lokala näringslivet är beroende av varandra fast i olika omfattningar. Detta leder till att det är viktigt för kommunerna att skapa goda förutsättningar för företagen att driva sin verksamhet och det benämns i arbetet som företagsklimat. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vad är företagsklimat och vilka mätningar finns? Hur arbetar kommunerna med näringslivs- frågor? Vilka likheter och skillnader förekommer i det kommunala näringslivsarbetet? Hur aktiva eller passiva är kommunerna när det gäller näringslivsarbetet? Hur samarbetar kommunerna med det lokala näringslivet och hur samarbetar företagen med varandra?Syfte: Syftet med denna undersökning är att finna likheter och skillnader i näringslivsarbetet mellan några utvalda kommuner avseende olika faktorer.