Ett system för handel med utsläppsrätter inom EU börjar tillämpas den 1 januari 2005. Handel med utsläppsrätter ska genom kostnadseffektiva lösningar minska utsläppen av växthusgaser, i första hand koldioxid. Samtliga medlemsstater ska införa regelverk som uppfyller EU:s handelsdirektiv, som reglerar handelssystemet. Direktivet har sin grund i Kyotoprotokollet och oavsett om det träder ikraft avser EU att genom handelsdirektivet uppfylla sitt utsläppsåtagande för koldioxid. Utsläppen av koldioxid, och andra växthusgaser, är en av huvudorsakerna till växthuseffekten som i sin tur medför klimatförändringar.

Bakgrund och problem: Införandet av Kyotoprotokollet har gjort miljöarbetet mer komplicerat än tidigare, framförallt eftersom sambanden mellan miljöstrategi och utsläppsreduktioner ändras. Med ett handelssystem för utsläppsrätter kan inte utsläppsreduktioner längre behandlas separat, utan måste bli en del av miljöstrategin och framförallt kopplas till utsläppshandeln om företaget ska undvika kostnader och dra nytta av de fördelar ett väl genomfört miljöarbete erbjuder.Syfte: Studiens syfte är att beskriva LKAB:s arbete med utsläppshandeln samt att undersöka hur sambanden mellan miljöstrategi, utsläppshandel och utsläppsreduktioner hanteras. Vidare visar studien på de förbättringsmöjligheter som finns och presenterar förbättringsförslag.Metod: Studien genomfördes som en fallstudie på LKAB. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat ett flertal anställda för att skapa förståelse för området. Empirin strukturerades upp i tre delar, en för varje delämne.

Titel: E-handel ? nästa steg i utvecklingen? En studie om e-handelsutvecklingen av dagligvaror Problem: Vad finns det för anledningar till att e-handel av dagligvaror inte har lyckats etablera sig på den svenska marknaden? Syfte: Vårt syfte är att utröna e-handelns key success factors för dagligvaror, för att öka förståelsen för e-handel som en alternativ distributionskanal för framtida värdeskapande. Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie med intervjuer. Undersökningen grundar sig på en fallstudie bestående av de tre dominerande återförsäljarna på marknaden, samt två av dess leverantörer. Sekundärdata har utgjort stöd till kartläggningen av branschen.

Majoriteten av världens länder undertecknade år 1992 Kyotoprotokollet där de enades om att kraftigt minska utsläppen av i första hand koldioxid. Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd beslutade att införa ett handelssystem med utsläppsrätter inom EU-området som 2005 inleddes med en treårig försöksperiod. IASBs akutgrupp IFRIC publicerade inför handelssystemets början ett förslag till hur företagen skulle redovisa sina utsläppsrätter, då det inte fanns någon rekommendation att följa. I juni 2005 drog emellertid IASB efter påtryckningar tillbaka förslaget, med följden att det idag inte finns några specifika regler för redovisningen. Syftet med denna uppsats är att analysera hur företag valt att hantera situationen i sina årsredovisningar för år 2005 samt hur redovisningen bör se ut i framtiden.

Saab Automobile AB är ett företag som tillverkar bilar i familjesegmentet och har sin fabrik belägen i Trollhättan. Deras underhållsavdelning i måleriet har ett behov av att byta ut sin Sattscope H terminal som styr mellantork täckfärg B. Anledningen är att terminalens display tappar pixlar och att nya terminaler inte längre finns som reservdel. Mellantork täckfärg B fungerar inte utan terminalen. Saab ser därför att terminalen byts ut mot en dator med Ledpanel designer installerad, som skall fungera som operatörspanel.

Uppsatsen behandlar förslaget från den socialistiska regeringen år 2005 om att införa en flygskatt på transporterade passagerare. Ämnet berördes mycket i media under våren 2006 och kom att skapa reaktioner från olika håll. Skatten är till för att minska antalet flygresenärer samt som ett incitament till att använda mer miljövänligare alternativ för att minska utsläpp från flyget. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka attityder och föreställningar som finns hos aktörer inom turismbranschen samt hos potentiella resenärer angående flygskatten? De frågeställningar som vi använder oss av är följande:· Vilka inställningar finns hos aktörer inom turismbranschen?· Vilka föreställningar och medvetenhet finns hos potentiella resenärer? Den metod vi använder oss av är att genom skriftliga frågor och personligt möte göra intervjuer med aktörer inom turismbranschen samt dela ut enkäter för att tillsammans med teori analysera och diskutera vår undersökning samt resultatet.

Den 1 januari 2005, startades det europeiska handelssystemet med utsläppsrätter. Handelssystemet avser att minskakoldioxidutsläppen inom Europa, för att fullfölja åtagandet i Kyotoprotokollet. I Sverige har flera sektorer påverkatsav handeln med utsläppsrätter bl.a. energisektorn, som står i fokus för denna studie.Syftet med uppsatsen är att studera hur de större och mindre energibolagen samt de ansvariga myndigheterna iSverige uppfattar systemet för handel med utsläppsrätter. För att uppfylla syftet formulerades ett antalfrågeställningar om hur energibolagen och myndigheterna ser på handelssystemets följande områden, fördelar ochnackdelar, implementering, tilldelningsprinciper, förbättringspotential, framtida utveckling, samt om det finns någralikheter och skillnader mellan energibolagen.

Denna studie är en del av ett storskaligt försök som är beläget på Sveaskogs marker i Norrbotten. Hela försöket omfattar ca 800 ha varav 600 ha är gödslad yta och 200 ha är ogödslade kontrollområden. Denna studie omfattar 137 ha gödslad yta och 50 ha ogödslade kontrollområden beläget i tre olika bestånd. Det unika med detta projekt är storskaligheten i användandet av slampellets och slamgranuler som ett förädlat bionäringsmedel. Projektet är finansierat av bland andra Sveaskog, LKAB och SLU.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur en utvidgning av det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter påverkar kostnadsstrukturen hos SSAB. Transportsektorn inom EU och Sverige står för en betydande andel av de totala utsläppen av koldioxid och lämpar sig bra för att bygga ut systemet med. Sverige kan välja att antingen själva inkludera Sveriges transportsektor i handelssystemet eller så inkluderas hela den europeiska transportsektorn i systemet. SSAB är det företag i Sverige som släpper ut mest koldioxid av de företag som ingår i handelssystemet. Hur ett inkluderande av transportsektorn påverkar SSAB:s kostnader bestäms i stor utsträckning av om de existerande skatterna på transportsektorn avskaffas eller ej.

SSAB Tunnplåt AB, ingår i koncernen SSAB Svenskt Stål och är Nordens största tillverkare av tunnplåt och en av de ledande aktörerna i Europa. För att konkurrera räcker det inte med att producera de bästa varorna utan företaget måste även kunna uppnå en inre effektivitet där bland annat onödig lagerhållning elimineras och beställningsmetoder är optimerade. Syftet med examensarbetet är att skapa en förstudie avseende möjligheter till en eventuell eliminering av egen lagerhållning och övergång till e- handel av förnödenheter vid SSAB Tunnplåt AB i Luleå. Syftet har uppnåtts genom att analysera möjligheter till avveckling av egen lagerhållning och övergång till behovsbeställning av förnödenheter inom VVS. Vidare har en analys och beskrivning av alternativa e-handelslösningar genomförts där för- och nackdelar redovisats och renderat i rekommendationer.

Problem: I denna uppsats har vi valt att behandla den människonära tjänsten. Det som utgör dessa mellanmänskliga interaktioner är dess krav på starkt kommunikativa signaler, som skall tydas och anpassas mellan den som ger tjänsten och den som tar emot den. Idag kan man köpa denna form av tjänst via Internet. Med andra ord förväntas det mellanmänskliga kriterierna skall kunna digitaliseras och ändå behålla samma värde för kunden. Är det verkligen lämpligt att digitalisera denna typ av tjänst och förvänta sig att man ska uppnå samma resultat som om tjänstegivaren och tjänstemottagaren möttes öga mot öga.

Problem: I denna uppsats har vi valt att behandla den människonära tjänsten. Det som utgör dessa mellanmänskliga interaktioner är dess krav på starkt kommunikativa signaler, som skall tydas och anpassas mellan den som ger tjänsten och den som tar emot den. Idag kan man köpa denna form av tjänst via Internet. Med andra ord förväntas det mellanmänskliga kriterierna skall kunna digitaliseras och ändå behålla samma värde för kunden. Är det verkligen lämpligt att digitalisera denna typ av tjänst och förvänta sig att man ska uppnå samma resultat som om tjänstegivaren och tjänstemottagaren möttes öga mot öga.

Problem: I denna uppsats har vi valt att behandla den människonära tjänsten. Det som utgör dessa mellanmänskliga interaktioner är dess krav på starkt kommunikativa signaler, som skall tydas och anpassas mellan den som ger tjänsten och den som tar emot den. Idag kan man köpa denna form av tjänst via Internet. Med andra ord förväntas det mellanmänskliga kriterierna skall kunna digitaliseras och ändå behålla samma värde för kunden. Är det verkligen lämpligt att digitalisera denna typ av tjänst och förvänta sig att man ska uppnå samma resultat som om tjänstegivaren och tjänstemottagaren möttes öga mot öga.

Trots att Sverige har kommit långt med sitt jämställdhetsarbete är arbetslivet fortfarande inte jämställt. Samhället präglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebär av att män och kvinnor hålls isär och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebär den att kvinnan är underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta är kulturellt betingat och uppfattas därför som något naturligt.