I denna uppsats studeras hur en 15-årig pojke med dyskinetisk Cerebral Pares och dysartri använder ett kommunikationshjälpmedel med förformulerade fraser i samband med tre besök i butik. Bakgrunden till studien utgörs av ett interventionsprojekt vars syfte var att låta pojken öva på användandet av sitt hjälpmedel samt använda det i olika servicesituationer, dvs. att handla, gå på café eller motsvarande. Pojkens kommunikationshjälpmedel är en pratapparat i form av en bärbar dator med mjukvaran The Grid installerad vilken bland annat innehåller en ordprediktionsfunktion, en funktion att formulera fraser i förväg, samt en talsyntes. Uppsatsens material består av interventionsprojektets inledande och avslutande inspelningar i butik.

Syftet med uppsatsen är att studera om det uppstår ett gap mellan ett företags identitet/profil och konsumenternas image av företaget vid differentierandet av endast en butik ur mängden. Detta arbete är i huvudsak byggt på en fallstudie som fokuserat på fallet Åhléns. Forskningsrapporten har genomförts genom en analys av företagets identitet och eftersträvade profil samt en sammanställning av den insamlade empirin. Den insamlade empirin består av konsumentintervjuer som genomförts med en kvalitativ ansats. Respondenterna har delats in i två grupper, de som huvudsakligen handlar på Åhléns City butik samt de som handlar på övriga Åhléns butiker.

Syftet med den här studien är att undersöka hur kedjeföretag inom mode utbildar sin butikspersonal inom personlig försäljning och hur personlig försäljning används i säljprocessen i kedjebutiker inom dammode. I den teoretiska referensramen beskrivs sambandet mellan personalen i butiken och den service som en butik kan erbjuda. Utöver detta beskrivs begreppet personlig försäljning samt säljprocessen och hur man som säljare kan arbeta utifrån den. Slutligen förklaras begreppet personalutbildning samt hur personalen inom ett företag lär sig utifrån den pedagogiska processen. Resultatet från vår marknadsundersökning har vi fått fram genom intervjuer med butikschefer på Bik Bok, Vero Moda och Lindex i Jönköping och Borås.

Problem: Egna märkesvaror, EMV, har på senare år tagit upp konkurrensen med de mer traditionella märkesvarorna, LMV, och därmed befäst detaljisters makt inom dagligvaruhandeln. Detaljister anser att EMV är ett komplement till LMV där de kan erbjuda snarlik kvalité till lägre pris och samtidigt öka kundlojalitet. EMV är betydligt mer lönsamma för detaljister än LMV men för att detaljister skall kunna sälja dessa varor till lägre priser och därmed erhålla stora marginaler, har de skalat av vissa kostnader som reklam och andra marknadsföringsåtgärder. Dock har införandet av EMV i det ordinarie sortimentet, samt den ökande makten för detaljister, ibland lett till att vissa LMV har bojkottats och lämnat plats i hyllorna till allt fler EMV. För varje år som går har andelen EMV i butik ökat och vi ställer oss därför frågande till hur detta kan komma att påverka detaljister.

For a company to survive it has to make a profit. To make a profit transactions are necessary and to achieve this a company can choose to focus on creating loyal customers. Loyal customers can contribute to secured revenues, increased market shares and reduced marketing costs. Research within customer loyalty has mainly focused on different types of loyalty and the impact it has on customers behavior. However, there is a lack of research concerning which factors that create loyal customers.

Kandidatarbetet behandlar den fysiska miljön på Södertorg i Kristianstad, beläget i nordöstra Skåne. Södertorg är ett gammalt kasernområde som 2006 fick ett ansiktslyft då innanmätet på en av byggnaderna ritades om samtidigt som torgytan fick ett nytt utseende och öppnades upp för allmänheten. Tanken var att skapa ett nytt, modernt torg, Kristianstads tredje torg, som skulle komplettera Stora- och Lilla torg. Södertorg är en del av kvarteret Södra Kasern och består i dagsläget av två huvudbyggnader, sammanlänkade i söder med hjälp av en tredje, lägre, byggnad. Tillsammans bildar de tre byggnaderna arkitektoniska väggar till den 3000m2 stora torgytan som idag är nästintill oanvänd. Det är alltså torget tillsammans med de tre byggnaderna som utgör Södertorg. Butik efter butik har med åren omlokaliserat eller gått i konkurs vilket har lett till att Södertorg idag inackorderar Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, bank, frisörsalong, café och någon enstaka butik. Uppsatsen identifierar de faktorer som påverkat och bidragit till Södertorgs negativa utveckling; butiksutbud, avsaknad av aktiviteter, utformning av torgytan, parkeringsmöjligheter, läget i stadskärnan samt områdets anonymitet.

Kundservice är en viktig faktor i dagens samhälle och har blivit ett sätt att särskilja sig från sina konkurrenter på marknaden. Personalens bemötande har en stor betydelse för om kundens upplevelse av besöket är positivt eller negativt. Agerandet från personalens sida gentemot kunden kan ha den avgörande rollen om kunden väljer att komma tillbaka till butiken eller inte.Syftet med denna rapport är att se hur kunden vill bli bemött av personalen i en modebutik. Det finns många studier som behandlar hur personalen bör bete sig mot kunderna, men få studier som förklarar hur kunden vill bli bemött av personalen i en butik. Rapporten belyser även om det finns skillnader i hur kunden vill bli bemött i en butik beroende på butikens prisklass.Undersökningen byggde på en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning.

 I dagens samhälle ökar konkurrensen avsevärt, alltfler butikskedjor och stormarknader etablerar sig på marknaden och de mindre butikerna får kämpa allt hårdare för sin  överlevnad.  Studier  visar  att  34  %  av  butiker  från  den  tätortsnära  landsbygden  har försvunnit  under  de  senaste  femton  åren.  Frågan  är  då  hur  dessa  småbutiker  ska  kunna undvika butiksdöden och konkurrera med de stora jättarna?  Idag  läggs  stort  fokus  på  upplevelsen  och  butiksatmosfären  i  stort.  Genom  att  intervjua  en butikschef  och  konsumenter  och  även  observera  en  butik  har  vi  kunnat  analysera  den  inre butiksatmosfären för att se hur de fyra sinnena, hörsel, syn, känsel och doft påverkar kunden. Genom att kombinera färger och ljus och använda sig av matchande dofter och musik kan en butik skapa en attraktiv atmosfär för kunden. Studien har visat att konsumenten uppskattar ett samband mellan den inre atmosfären och sortimentet och visar även hur viktigt det är att inte överstimulera  kunden.  Att  atmosfären  har  en  stor  inverkan  på  kunden  kan  tydligt  ses  och likaså  att  det  skulle  kunna  vara  ett  konkurrensmedel  för  mindre  butiker.  Studien  har  även väckt  frågor  och  förslag  till  framtida  studier,  bekvämlighetsfaktorer  som  sittplatser  och toalettbesök    kan    vara    ett    enkelt    medel    för    att    bibehålla    kunderna    i    butiken..

I denna uppsats studeras hur en 15-årig pojke med dyskinetisk Cerebral Pares och dysartri använder ett kommunikationshjälpmedel med förformulerade fraser i samband med tre besök i butik. Bakgrunden till studien utgörs av ett interventionsprojekt vars syfte var att låta pojken öva på användandet av sitt hjälpmedel samt använda det i olika servicesituationer, dvs. att handla, gå på café eller motsvarande. Pojkens kommunikationshjälpmedel är en pratapparat i form av en bärbar dator med mjukvaran The Grid installerad vilken bland annat innehåller en ordprediktionsfunktion, en funktion att formulera fraser i förväg, samt en talsyntes. Uppsatsens material består av interventionsprojektets inledande och avslutande inspelningar i butik.

Att gå runt och shoppa är lika mycket en fysisk aktivitet som det är en upplevelse. Det är en upplevelse där kunden använder sina sinnen som hjälpmedel för att guida sig till att genomföra de önskade köpen. På en marknad där konkurrensen hårdnar är det viktigt för en klädbutik att ständigt förnya sig och hitta ett sätt att differentiera sig från mängden. En butik har som mål att utveckla en strategi som gör att kunderna väljer just den butiken före andra. Om kunden väljer butiken är det viktigt att erbjuda en bra helhetsupplevelse för att göra kunden till en återkommande besökare.För denna uppsats har en fallstudie valts där syftet är att beskriva hur en butik ska vara utformad för att maximera sin försäljning.

Titel: När mediabruset tar över- Hur en butik kan använda sig av gerillamarknadsföringKurs: 2FE07E Examensarbete i företagsekonomi, Kandidatuppsats 15hp, VT2011Författare: Rebecca Einarsson, Lejla Kurtovic och Izla SeffoHandledare: Martin AmsteusExaminator: Frederic Bill Nyckelord: Gerillamarknadsföring, Generation Y, Målgruppsanalys, Attityder, Varumärke:företagsidentitet och företagsimage, Varumärkeskännedom.Syfte: Att skapa kunskap rörande hur en butik kan marknadsföra sig mot Generation Y med hjälp av gerillamarknadsföring.   Metod: Studien är av kvalitativ karaktär med ett induktivt angreppssätt. Det är även en fallstudie och primärdata samlades först in genom en djupgående intervju med fallföretaget, därefter utfördes en målgruppsanalys genom en fokusgrupp samt enkät.                                                                                                  Empiri: Det empiriska kapitlet påbörjas med en presentation av Rut m.fl. som följs av en intervju där målgruppen definierades till Generation Y. Utefter intervjun utformades en målgrupssanalys genom en fokusgrupp och enkät.Teori: De teorier som presenteras har härletts av det empiriska materialet och är relevant för de ämnen som tagits upp.

Problembakgrund: Vilka faktorer är viktigast för e-handel respektive butikskunderna vid val av köp av elektronikprodukter? Samt vilka faktorer e-handels och butiksföretag anser är viktigast för att få sina kunder nöjda.Syfte: Att analysera och utvärdera NetOnNet och Elgigantens syn och även deras kunders syn på service mellan e-handel och butik.Metod: En fallstudie har genomförts på företagen. Primär data samlades in genom semistrukturerade intervjuer samt enkätundersökningar.Resultat & Slutsats: Respondenterna i undersökningen är överens om att priset är det viktigaste när de skall köpa hemelektronikprodukter. E-handelskunder är mer priskänsliga och läser på mer om en produkt innan köptillfället, än butikskunder. Butikskunder väljer att fortsätta att handla i butik för att de anser att det är lättillgängligt, bra pris och för att det finns möjlighet till personlig interaktion.Båda NetOnNet och Elgiganten är överens om att det krävs en kombination av lågt pris och bra service för att lyckas på dagens konkurrensutsatta marknad.

Att gå runt och shoppa är lika mycket en fysisk aktivitet som det är en upplevelse. Det är en upplevelse där kunden använder sina sinnen som hjälpmedel för att guida sig till att genomföra de önskade köpen. På en marknad där konkurrensen hårdnar är det viktigt för en klädbutik att ständigt förnya sig och hitta ett sätt att differentiera sig från mängden. En butik har som mål att utveckla en strategi som gör att kunderna väljer just den butiken före andra. Om kunden väljer butiken är det viktigt att erbjuda en bra helhetsupplevelse för att göra kunden till en återkommande besökare.För denna uppsats har en fallstudie valts där syftet är att beskriva hur en butik ska vara utformad för att maximera sin försäljning.

Avsikten med denna studie är att undersöka hur sortimentsplanering arbetas fram i större och mindre modeföretag och koppla ihop detta med hur man planerar sitt sortiment, vilka beslut som tas, vilka faktorer som påverkar, hur sortimentsplanering sker i butik och hur man förbereder en sortimentsplan. Genom att undersöka och analysera arbetet kring sortimentsplanering har vi kommit fram till skillnader och likheter mellan de medverkande modeföretagen. För att uppnå syftet med studien och för att få svar på hur modeföretag arbetar med sortimentsplanering och vilka skillnader och likheter som uppstår beroende på en verksamhets storlek och företagsform, har vi utgått från fyra företagsintervjuer. Två av dessa skedde genom ett personligt möte, ett via telefonkontakt och ett via mejlkontakt. Utifrån de frågor som ställdes och respondenternas svar var det möjligt att både analysera och dra slutsatser gällande ämnet i fråga.

Många dagliga köpbeslut berör saker som måste inhandlas till hemmet för vårt dagliga leverne. Matvaror, toalettpapper och övriga nödvändiga varor inhandlas ofta på samma butik om och om igen. Av vilken anledning återvänder vi till samma butik för att utföra inköp av det som kan räknas som de mest återkommande produkter vi använder oss av?Denna uppsats lägger fokus på att hitta skillnader och likheter mellan mäns och kvinnors köpbeteende och av vilka anledningar de väljer att handla på de dagligvarubutiker som de har valt som sina primära.För att svara på frågan om män och kvinnor anger samma faktor som störst påverkansfaktor vid val av dagligvarubutik utfördes två enkätundersökningar på vardera 72 respondenter. En undersökning utfördes i kommuner med invånarantal mellan 1000- 30 000.