Vi kan alla läsa i media att det blir större utbud av butiker och varor på marknaden och det både pratas och skrivs om hur kraven ökar hos kunderna och att kunder kräver mer av personlig kundservice än förut, när de är i butikerna och ska handla. Därför måste varje butik med butikschef och anställda göra något utöver den dagliga försäljningen, för att locka till sig kunder men också för att försöka behålla de befintliga kunderna. I dagens läge då konkurrensen hårdnar i butikerna har vi valt att ta upp i denna uppsats, vikten av personlig kundservice i en butik. Vi har besökt de olika butikerna för att undersöka skillnader mellan kunders förväntningar och den faktiska upplevelsen i butiken, men även i förhållande till butikschefens uppfattning om kundens förväntningar och vad butiken levererar av personlig kundservice. Syftet med denna uppsats är att beskriva sambandet mellan det som butikscheferna uppfattar som personlig kundservice i deras butik, och vilka förväntningar och faktiska upplevelser, kunderna har på personlig kundservice i butiken.

Modebloggar är ett fenomen som har fått både ris och ros. Medans en del avfärdar det så har många företag insett fördelarna med att använda sig utav bloggar. De kan på ett billigt sätt få reklam som träffar exakt rätt målgrupp. Att bloggare även skriver om företag av egen vilja kan ge företag extra marknadsföring, om det är en positiv text. När en stor bloggare rekommenderar ett plagg i sin blogg tar det inte lång tid innan det är slut i butik.

Introduktion: Begreppet compliance används i optiker- världen för att benämna hur väl en kontaktlinspatient följer instruktioner för linsbärande.En debatt pågår om hur e-handel av kontaktlinser ska kunna skötas för att inte riskera patientsäkerheten. Motståndare till e-handel av kontaktlinser hävdar att det största hotet mot patientsäkerheten är icke-compliance.Syftet med denna undersökning var att undersöka om linsbärare som köper sina kontaktlinser på Internet skiljer sig i compliance gentemot de som köper kontaktlinser i butikMetod: En enkät med 27 frågor som berörde linsskötsel samt hur de medverkande såg på sitt linsbärande delades ut till 53 personer på bland annat kontor och offentliga platser. Enkätsvaren sammanställdes i ett poängsystem, där höga poäng betyder god compliance.Resultat: Totalt blev det 19 stycken Internetköpare och 28 stycken butiksköpare. Medelpoängen blev 23,68 för Internetköparna och 21,07 för butiksköparna. Alltså är de som köper sina kontaktlinser på Internet mer compliant än de som köper i optikerbutik enligt den här studien.Diskussion: Resultatet är mycket intressant och kan tyda på att det kanske är så att Internetköpare tar större ansvar för sitt linsbärande eftersom de känner av ett större ansvar..

Titel: Kvinnors val av inköpskanal inom klädbranschenFörfattare: Arber Tahiri och Mario HorvatHandledare: Krister JönssonInstitution: EkonomihögskolanUniversitet: LinnéuniversitetetKurs: 2FE07EProblemformulering: Vilka faktorer påverkar valet av e-handel och fysisk butik som inköpskanal för kvinnor i åldrarna 15-29? Varför väljs den inköpskanal som prefereras och hur ser köpprocessen ut?Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva valet av inköpskanal för kvinnor i åldrarna 15-29 inom klädbranschen.Metod: Undersökningsmetoden har varit kvantitativ. Empirin har samlats in genom en enkätundersökning som utförts i centrala Växjö. Primärdata har varit det viktigaste materialet för det resonemang som sker i analys och resultat.Resultat: Faktorer som påverkade valet av e-handel som inköpskanal bestod av bekvämlighet, tillgänglighet, tid, pris och typ av produkt. Gällande fysisk butik så bestod faktorerna av tillit, datorkunskap, sociala och personliga motiv.

Utvecklingen av modern teknologi går framåt i en rasande takt och de fysiska butikerna behöver skapa unika lösningar vilket gör att de kan locka konsumenter med både emotionella och funktionella shoppingvärden. Internetbutikerna lockar med deras tillgänglighet, vilket har lett till att de flesta detaljister idag har en webbshop. Flera detaljister har även börjat integrera deras onlinebutik med deras fysiska butik genom användning av surfplattor i butikerna; vilket har banat väg för omnichannel. Syftet med uppsatsen är att undersöka om teknologins möjligheter och fördelar går att kombinera med den fysiska butikens företräden i säljprocessen. Författaren har undersöka hur ett framtida butikskoncept kan komma att se ut.

Kandidatarbetet behandlar den fysiska miljön på Södertorg i Kristianstad, beläget i nordöstra Skåne. Södertorg är ett gammalt kasernområde som 2006 fick ett ansiktslyft då innanmätet på en av byggnaderna ritades om samtidigt som torgytan fick ett nytt utseende och öppnades upp för allmänheten. Tanken var att skapa ett nytt, modernt torg, Kristianstads tredje torg, som skulle komplettera Stora- och Lilla torg. Södertorg är en del av kvarteret Södra Kasern och består i dagsläget av två huvudbyggnader, sammanlänkade i söder med hjälp av en tredje, lägre, byggnad. Tillsammans bildar de tre byggnaderna arkitektoniska väggar till den 3000m2 stora torgytan som idag är nästintill oanvänd.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva Mystery Shopping som verktyg, vilket visar vad konsumenten upplever vid mötet med butiken. Genom att analysera vad företag har möjlighet att mäta genom Mystery Shopping, vill vi bidra till en korrekt användning och debatt kring verktyget. Frågeställning: Är Mystery Shopping ett fungerande verktyg för serviceföretag, för att mäta kvaliteten på mötet mellan konsument och butik? Resultat: Genom vår utarbetade modell, Mystery Shoppers mätpunkter, har vi tydliggjort de faktorer som en Mystery Shopper undersöker. Mystery Shoppern mäter hur mötet mellan konsument och butik sker.

För att lyckas driva en butik som är belägen långt från närmsta tätort så är det viktigt att ha kännedom om vad det är som driver kunder till att åka långa sträckor på ofta dåliga vägar för att ta sig ut till butikerna i fråga. Vid öppnandet av en avlägsen butik är denna kunskap viktig att besitta då det är ett faktum att kunderna utgör butikens livskraft. Utan kännedom om vad som lockar kunderna finns risken att butiken öppnar på helt fel plats eller nischar in sig helt fel och fokuserar på fel faktorer.Denna rapport har som syfte att ta reda på vilka faktorer det är som gör att kunder väljer att åka till dessa avlägsna butiker. Kundens perspektiv är i fokus där deras åsikter kom fram genom enkäter. Butikschefer för två avlägsna butiker har också intervjuats för att få deras syn på saken.

Syfte: Sedan utvecklingen av e-handeln som gjorde det möjligt att köpa och sälja varor via Internet, har den spridit sig snabbt och globalt. E-handeln har varit framgångsrikt vilket kan innebära svårigheter för de fysiska butikerna, vissa branscher är mer drabbade än andra. Bokbranschen är en av de mer utsatta, därför har vi valt undersöka varför denna bransch är utsatt och hur den har påverkats av e-handeln. Vi undersöker även hur prisstrukturerna ser ut och hur butikerna kan kontra hotet från Internetbutikerna.Metod: Den utvalde metoden är kvalitativ genom intervjuer med tre olika bokhandlare Dels har en mindre studie utförts där priser har jämförts mellan Internetbutiker och fysiska butiker. Till vår teoretiska grund har mestadels av källorna bestått av artiklar och rapporter.

Som Göteborgs marknad ser ut idag erbjuder utbudet både en bredd och ett djup. Många butiker ligger tillgängliga i eller med närhet till stadens centrum. Då det inte direkt finns en lucka i marknaden är det metavärdet och produktmixen som avgör valet av varumärke för konsumenten. Tanken med vår rapport är att undersöka möjligheten att expandera den redan existerande butikskedjan Urban Outfitters också till Göteborg. Vi vill därför undersöka Göteborgskonsumentens inköpsbeteende samt vilket som är den bästa lokaliseringen av en butik .

The aim of this thesis is to answer whether a group of databases dedicated to selling books or a group of databases dedicated to lending books is more efficient. The measurements used to determine the efficiency of the two kinds of databases are Cumulated Gain and precision in modified versions. The inquiry has been conducted thus that the same 18 queries have been put forth to six databases and these results have consequently been judged according to relevance on a 4-graded scale by five respondents. The rankinglevels have then been merged to one average value per respondent and ranking. These values have then been used to determine CG/iCG/nCG and P@n per query, rank 1-10, per database and per group (the groups being STORE (BUTIK) and LIBRARY (BIBLIOTEK).

Denna uppsats kommer att undersöka betydelsen av en specialexponering i en sällanköpshandel. Alla butiker strävar efter att nå lönsamhet, men för att nå lönsamhet krävs att man har en säljande butik. Kraven på förnyelse i butikerna ökat och utgör numer även ett viktigt konkurrensmedel för butiken. Varuplaceringen påverkar i stor utsträckning vad som inhandlas och undersökningar har visat att hela 70-80 procent av alla köpbeslut tas i butik, vilket i sin tur ger stort utrymme för butiken att kunna påverka kunderna. I slutänden kan kundens intryck av butikens skyltning och exponering utgöra skillnaden mellan en säljande och en icke-säljande butik.

Svenska nöt - och lammköttsproducenter har länge varit pressade av det utländska köttet som idag har 50 % av marknaden. För att förbättra dessa siffror har LRF tagit fram en livsmedelsstrategi med målet att växa med en procent om året till skillnad från två procent minskning som varit fallet de senaste åren. Problemet idag är att LRF inte har tillräcklig kunskap om vilka mervärden som finns representerade i butik samt hur man ska utnyttja dem som finns på bästa sätt. Denna uppsats ska söka svar på vilka mervärden som idag finns i butik samt i vilken utsträckning de förekommer. Med hjälp av forskningsfrågorna: Vilka detaljer av nöt och lamm säljs det mest av i butikerna? Hur är dessa detaljer märkta med mervärdesinformation? Vad har mervärdesmärkningen för samband med priset på varan? För att öka förståelsen för vad begreppet mervärde står för inleds litteraturstudien med en genomgång av detta samt LRFs egna modell för mervärde.

Intresset kring mode är stort i Sverige och handeln med detaljhandelsvaror ökar för varje år. Det senaste året har dock varit tufft för många företag i branschen, både nationellt och internationellt. Rapporter visar att handeln ökar totalt sett i landet, men att det finns stora regionala skillnader. Storstäderna i landet ökar mest både befolkningsmässigt och handelsmässigt, på bekostnad utav övriga regioner. Rapporter visar även att trenden går mot att de mindre lokala butikerna blir färre och de stora butikskedjorna ökar sin utbredning världen över.Syftet med uppsatsen är att beskriva och försöka förklara om en mellanstorstad i Sverige har de förutsättningar som krävs för att etablera en butik från en världsomfattande modekedja, varvid huvudsakligen kvalitativ metod använts.

Bakgrund och problem: Vid kommunikation av CSR är en av företagens viktigaste intressenter, de anställda, många gånger bortglömda eller förbisedda i processen. Dessa intressenter har potentialen att bli starka förmedlare av ett företags hållbarhetsarbete om de bara tilldelas de rätta redskapen i kombination med fullständig information. Den interna kommunikationen är av stor vikt för att samtliga medarbetare skall känna engagemang och tillhörighet gentemot gemensamma mål, men många gånger är det svårt att uppnå fullständig integrering av denna kommunikationsprocess.Syfte: Att undersöka den interna kommunikationen av hållbarhet från ledning ned till butik och se huruvida det föreligger några brister eller problem i denna. Vidare är syftet att skapa en uppfattning om vilka kanaler ledning använder sig av i den interna kommunikationenAvgränsningar: Fokus ligger på den interna kommunikationen av hållbarhet och kommer inte på djupet att diskutera den externa. Endast butiker i Göteborgs innerstad har inkluderats i undersökningen likaså ett huvudkontor.Metod: Enkäter till fyra butiker samt intervjuer med två hållbarhetsansvariga på huvudkontor och två butikschefer har legat till grund för undersökningen.