Denna studie omfattar en läromedelsanalys i vilken fyra olika läromedel som är speciellt utformade för elever med Dyslexi granskas. Dessa läromedel är ?Stavningsraketen?, ?Stava Rex?, ?Spellright?, och ?TorTalk?. På grund av tidsbrist hinner många lärare inte granska läromedel. Detta begränsar deras möjligheter att granska huruvida läromedlen utgör lämpliga och forskningsbetrodda insatser för deras elever.

AbstractSyfte: Att undersöka eventuella skillnader mellan pojkar och flickor i årskurs 4 med avseende på fonologisk och ortografisk förmåga.Metod: 107 pojkar och 100 flickor i årskurs 4 fördelade på 14 olika skolor har genomfört en screening med avseende att mäta fonologisk och ortografisk förmåga. Av dessa valdes de elever som hamnade en standardavvikelse över respektive under genomsnittet ut för en fördjupad studie. De 84 eleverna fick enskilt utföra ytterligare fem läs- och skrivtest.Resultat: Den enda signifikanta skillnaden som kunde utläsas i såväl den lågpresterande som den högpresterande gruppen var i deltestet som mäter ordigenkänning, där flickorna uppvisade högre resultat. I den lågpresterande gruppen var pojkarnas resultat likvärdiga eller något högre än flickornas på de övriga deltesten. I den högpresterande gruppen var däremot flickornas resultat likvärdiga eller något högre än pojkarnas.

AbstractThe purpose of this study is to illuminate if the preventive practices and the identification of early signals about reading and writing difficulties is different between two Norwegian and two Swedish teachers' work in preschool. Research questions focused on the differences as well as similarities between Swedish and Norwegian educators working preventively current literacy in preschool, and their efforts when they identify signals to reading and writing difficulties.The study has been conducted through interviews with four female teachers, two who work  in Norway and two in Sweden.Swedish and Norwegian teachers work preventively on reading and writing, analysis resulted in three categories; books in text and pictures, words and rhyming chants and songs. No differences between Norwegian and Swedish pedagogues? prevention methods could be identified, however Norwegian teachers put more focus on rhythm and rhythmic pat exercises than the Swedish educators.The conclusions are that the Norwegian teachers mention more preventative approaches and early intervention for children with suspected Dyslexia, than the Swedish teachers in the study makes. The Norwegian teachers also seem to have access to more expertise in connection with suspected Dyslexia, compared to the Swedish teachers.

The aim of this essay is to examine three separate Swedish public libraries and their respective websites on the grounds of the usability sciences. I firstly had to summarize the main properties of the usability-field in order to gain an extended knowledge of its purposes and possible usage for today?s library systems. I was then able to apply the extended knowledge in the examination of the three library websites and the purpose of determining whether or not they were designed according to the standards set by the usability-sciences.Usability is a rather new science that deals with the dissection and examination of computer-based systems, in order to find the key components that make systems user-friendlier. With user needs being the main focus of its research, usability tries to meet all the different needs of the modern user and construct systems that are less system-centered and more user-centered.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur lärare upplever att arbetar med en metod som riktar sig till elever som har läs- och skrivsvårigheter. Mina frågeställningar berör hur lärare upplever att det är att arbeta med Wittingmetodens ominlärning samt hur de upplever att elevernas syn på sig själva som läsare och skrivare påverkas och slutligen hur de upplever att eleverna påverkas av metoden. De teoretiska perspektiv som är utgångspunkterna i arbetet är dels specialpedagogiskt perspektiv som berör hur skolan ser på elevers svårigheter samt vilka åtgärder som lämpar sig och dels ett strukturellt perspektiv gällande vad som är goda arbets- och lärmiljöer för elever som har svårigheter med läsning och skrivning. Jag har varit inspirerad av fenomenografisk ansats och den metod jag har valt att använda mig av är kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med lärare som arbetat med Wittingmetoden för att hjälpa elever åtgärda sina läs- och skrivsvårigheter. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys som har resulterat i teman. Resultatet visar att lärarna har en positiv inställning till Wittingmetodens ominlärning och att eleverna utvecklar en medvetenhet om sina styrkor och svagheter, får en starkare tilltro till sin egen förmåga och därmed även ett ökat självförtroende..

Syftet med vår studie har varit att ta reda på elever med tillskriven Dyslexidiagnos erfarenheter av läs- och skrivinlärningen samt vilka arbetssätt de har uppfattat som mest givande. I bakgrunden presenteras tidigare forskning om hur elever har upplevt sin skoltid och vad som karaktäriserar en god Dyslexipedagogik. Vi har även i bakgrunden tagit upp olika arbetssätt och perspektiv på läs- och skrivinlärningen. För att studera vårt syfte har vi gjort kvalitativa intervjuer med tre elever med tillskriven Dyslexidiagnos som alla går på gymnasiet. Intervjupersonerna har gett oss information om hur pedagoger ska arbeta för att hjälpa och stötta dem på bästa sätt.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser, känslor och tankar som föräldrar till barn i behov av särskilt stöd har i mötet med förskola/skola. Samt att undersöka hur det kan upplevas att vara förälder till ett barn i behov av särskilt stöd. Forskningen utfördes genom att intervjua 6 föräldrar som har barn med Downs syndrom, diabetes, autism, muskelsjukdom och Dyslexi. Metoden som användes för att analysera intervjuerna var med hjälp av fenomenologi och hermeneutik. Resultatet visar dels att föräldrar uppskattade pedagoger som anpassade pedagogik och miljö efter barnets behov samt att pedagoger förmedlade en helhetsbild om hur barnets dag sett ut.

Syftet med litteraturöversikten är att beskriva interventioner med informations- och kommunikationsteknologiska hjälpmedel samt effekten av interventionerna för barn, ungdomar och unga vuxna 7-20 år. Insamling av data genomfördes genom en systematisk sökning i databaserna AMED, Chinal, PubMed och PSYKinfo via Luleå universitetsbibliotek med förbestämda sökord. Även en manuell sökning i referenslistorna genomfördes. Tio kvantitativa artiklar inkluderades i studien och bedömdes utifrån bevisvärde och kvalitetsgranskning. Inga av artiklarna var gjorda i Sverige.

Uppsatsens syfte var att få en insikt om och visa hur ett antal lärare tänkte kring stödinsatser i svenska, för elever som inte hade nått mål för ämnet i år 3. Syftet kom ur tankar kring dagens målinriktade undervisning, då de nationella provens vara eller icke vara diskuterats mycket i samhället. Studien är av kvalitativ karaktär och gjordes genom åtta intervjuer hos 4:e klass lärare, i ett län, i sydöstra Sverige. Resultaten från intervjuerna sammanställdes i kategorier som uppkommit under intervjuerna, och dessa diskuterades sedan och ställdes mot tidigare forskning i slutet av uppsatsen. Resultaten visade att lärarna diskuterade kring begreppet läs- och skrivsvårigheter med olika termer samt beskrev det som ett komplext begrepp.

Under min verksamhetsförlagda utbildningstid (hädanefter förkortat vfu) observerade jag många elever som alla kämpar på sitt eget sätt med sin läsning, och jag intresserade mig snabbt för hur lärare och skola kan hjälpa dessa elever med sina svårigheter och blev på så sätt introducerad för en metod som heter Rydaholmsmetoden. Rydaholmsmetoden är en metod som ska hjälpa eleverna att träna upp sin läshastighet och sin ordkunskap, och trots att metoden ej har en forskningsgrund så används den flitigt vid min VFU-skola där eleverna träffar en speciallärare två till tre gånger i veckan i 20 minuters pass där de tränar på att förbättra sin läsning genom arbete med just Rydaholmsmetoden. Syftet var att undersöka om Rydaholmsmetoden kunde vara en fungerande metod för elever med läs- och skrivsvårigheter, samt om dessa elever även kunde göra framsteg i Läsutvecklingsschemat (LUS) i och med arbete i Rydaholmsmetoden. För att genomföra denna studie valdes ett antal av sex elever ut som alla fick undervisning i Rydaholmsmetoden. Dessa elever testades med ett av metodens standardtest (H4-test) och utvärderades sedan i LUS. Denna procedur upprepades efter åtta veckor för att se om arbetet med Rydaholmsmetoden givit någon effekt på elevernas resultat i LUS. Resultaten som framkom var att fem av de sex eleverna som deltog i studien hade gjort framsteg i LUS under studiens tid, men resultatet kan ifrågasättas då eleverna samtidigt fick undervisning i såkallad parläsning, högläsning och tystläsning som alla kan ha påverkat elevernas resultat likväl som Rydaholmsmetoden..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fyra yrkesverksamma lärare i skolåren 6-9 ser på sin skönlitteraturundervisning samt vad de tycker om boksamtalet som pedagogiskt verktyg. Skönlitteraturläsning som fritidssysselsättning har fått stark konkurrens av andra medier som TV, datorspel och Internet.Som bakgrund ges en överblick över forskningen kring skönlitteraturens roll i skolan. Boksamtal och dess relation till språkkunskap, motivation och lärande ägnas särskild uppmärksamhet. Författare och pedagoger så som Aidan Chambers, Douglas H. Brown, Gunilla Molloy och Steven Johnson står för mycket av den tidigare forskningen som relateras till i denna uppsats.Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fyra lärare i södra Sverige.

Denna experimentella studie syftar till att undersöka huruvida en eventuell träningseffekt i frekvensdiskrimination kvarstår efter en tids träningsuppehåll. Tidigare forskning har visat tydliga samband mellan frekvensdiskriminering och talutveckling, kortikal signalbehandling och Dyslexi. Det har klargjorts genom tidigare studier att förmågan att diskriminera frekvenser är möjligt att träna upp. Därmed är träning i frekvensdiskrimination en lämplig del i en behandlingsmetod med syfte att utveckla den auditiva perceptionen. Denna studie undersöker de praktiska förutsättningarna till denna behandlingsmetod genom att utreda varaktigheten av den eventuella träningseffekten 14 dagar efter träningen.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser, känslor och tankar som föräldrar till barn i behov av särskilt stöd har i mötet med förskola/skola. Samt att undersöka hur det kan upplevas att vara förälder till ett barn i behov av särskilt stöd. Forskningen utfördes genom att intervjua 6 föräldrar som har barn med Downs syndrom, diabetes, autism, muskelsjukdom och Dyslexi. Metoden som användes för att analysera intervjuerna var med hjälp av fenomenologi och hermeneutik. Resultatet visar dels att föräldrar uppskattade pedagoger som anpassade pedagogik och miljö efter barnets behov samt att pedagoger förmedlade en helhetsbild om hur barnets dag sett ut.

Arbetet! som! presenteras! i! denna! rapport! utgor! ett! forsok! att! skapa! en! alternativ!lasmetod! pa! smartphones! for! dyslektiker! baserad! pa! RSVP! (Rapid! Serial! Visual!Presentation).!En!introduktion!till!vissa!utvalda!delar!av!forskning!om!Dyslexi!ges!for!att!bryggas!over! till! utformningen!av!vad!vi!valt!att!kalla!SSR! C!SelfCpaced,!Serial!Reading.!SSR!utgor!i!korta!drag!de!egenskaper!vi!tror!ar!viktiga!hos!en!variant!av!RSVP!amnad!for!dyslektiker.!Dessa!egenskaper!utgar!fran!att!RSVP!begransar!hur!mycket!text!som!syns!pa! en! gang.! Vi! anser! att! detta! skulle! kunna! hjalpa!med! vissa! underliggande! problem!dyslektiker!lider!av.!!Vi!presenterar!framtagningen!av!en!prototypCapp!som!en!mojlig!tolkning!av!SSR.!For!att!utvardera! prototypen! deltog! fem! dyslektiker! i! ett! forberett! test! samt! efterfoljande!intervju.!Det!huvudsakliga!syftet!var!att!testa!hur!och!om!metoden!fungerade,!inklusive!vad!detta!skulle!sta!och!falla!pa,!samt!vad!testarna!tyckte!om!den.!!Resultaten!indikerar!att!en!version!av!RSVP!endast!visar!ett!ord!gor!det!lite!lattare!for!dyslektiker!att!fokusera!pa!att!avkoda!orden,!men!att!det!blir!svarare!for!dem!att!halla!koll! pa! vilken! funktion! orden! fyller! i! texten.!De! visar! ocksa! pa! komplexiteten!med! att!bestamma! hur! lang! tid! en! del! av! texten! ska! visas.! Avslutningsvis! foreslar! vi! framtida!forskning! for! att! kunna! avgora! om! lasmetoden! faller!pa! var!implementering,! eller! om!det!helt!enkelt!inte!ar!ett!bra!satt!for!dyslektiker!att!lasa!pa.!.

Syftet med detta examensarbete var att synliggöra pedagogers olika strategier för att förbättra förutsättningarna för elever med läs- och skrivsvårigheter. Vi ville ge en bild av de förutsättningar som finns i skolan för att främja elevers läs- och skrivutveckling. Vi ville även gestalta innebörden av läs- och skrivsvårigheter.Resultatet visade i att de generella områdena angående arbete med läs- och skrivutvecklingen var lustfyllt lärande, pedagogiska metoder och anpassning till individen. När pedagogerna karaktäriserade läs- och skrivsvårigheter talade de om störande och bristfällig miljö, dåliga och okunniga lärare samt svagheter och störningar hos individen. Det förebyggande arbetet som pedagogerna förespråkade innehöll dokumentation, fördelning av resurser och samarbete med hemmet.