This essay aims to examine how Swedish compulsory school teachers claims to handle Dyslexia while educating and grading, and to what extent they are influenced by others while grading. This was examined through interviews with a phenomenographic approach and the participants were eight grade 9 teachers. The categories of description found in the analysis was then interpreted through researcher Claes Nilhoms dilemma perspective, focusing on the dilemma Equal Participation - Compensation. Regarding education, three main strategies occurred: actions directed towards all students, methods of compensation organized by the school and individualized methods of compensation. The former is closest to Equal Participation, the latter to Compensation and the school organized methods form a middle position somewhat closer to Compensation.

Syftet med studien var att lyfta fram vilken betydelse kunskap om läs- och skrivsvårigheter kan ha för arbetet i skolan och det lärarna gör. Därför ville vi tydliggöra hur pedagoger uppfattar innebörden av läs- och skrivsvårigheter, samt hur de hanterar och förebygger dessa för att se om valet av åtgärder påverkas av hur man resonerar om svårigheterna. För att fånga syftet använde vi en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer med tio pedagoger. Resultatet visade att innebörden av läs- och skrivsvårigheter var svår att tydliggöra. Respondenterna identifierade läs- och skrivsvårigheter på likartat sätt med kännetecken som avledningsfel, fonologiska fel, utelämnande och tillägg av bokstäver samt långsam läsning.

Syftet med denna studie var att få en uppfattning om hur specialpedagogisk verksamhet hanteras i grundskolan. Vi valde att se på hur verksamheten fördelas mellan flickor/pojkar och på olika uppgivna orsaker (t.ex. ämnessvårigheter, Dyslexi, koncentrationssvårigheter), samt hur verksamheten utformas och hur urvalet av elever till verksamheten går till. Vår ambition var också att få en inblick i lärares resonemang om specialpedagogisk verksamhet. Undersökningsgruppen svarade på frågor via enkäter och därefter blev några av lärarna intervjuade.

Vi riktar detta arbete till människor som i sin profession kommer i kontakt med individer som har neuropsykiatriskt funktionshinder. De som företrädesvis har hjälp av rapporten är de som jobbar inom områden som berör samtal och vägledning. Vi har intervjuat sju personer som har neuropsykiatriska diagnoser och två personer som jobbar professionellt med samtal och vägledning av neuropsykiatriskt funktionshindrade. Vi har även använt egen relevant litteratur, obligatorisk kurslitteratur, manuell sökning av lämplig litteratur på bibliotek i Vetlanda, Tranås och Ydre samt sökt lämpligt materiel via Internet, vi har även talat med personer som är berörda av vårt ämne. I vårt resultat kom vi fram till att personer med neuropsykiatriska funktionshinder behöver bestämda ramar, konkreta och tydliga mål som är nåbara, samt relevant information som är förklarande i sitt sammanhang.

Enligt PISAs undersökning (Skolverket, 20I3) uppvisar svenska elever idag sämre prestationer i läsförståelse och matematik. Många påverkansfaktorer är omdiskuterade men varken lässvårigheter eller matematiksvårigheter har berörts. I relation till detta upprättas en litteraturstudie med syftet att undersöka huruvida lässvårigheter samverkar med matematiksvårigheter och hur det påverkar matematikprestationer. Resultatet av studien visar att lässvårigheter inte alltid påverkar matematiskprestationer. Somliga elever uppvisar svårigheter medan andra inte gör det, dock synliggörs kombinationen läs- och matematiksvårigheter oftare än svårigheterna var för sig.

This essay is derived from a case study about the SIRA school in Betlehem. SIRA is classified as a special education school with financial support from the Swedish International Relief Association. SIRA acts to provide support for children with reading and writing difficulties in their daily school work.The study's aim to describe the context for SIRA's specialized educational activity. The formulated questions should provide answers to which factors that influence SIRA's work, its goals, development, and the distinguished pedagogical approach.During the research comprehensive interviews were conducted with parties which can influence the way schools operate and provide the necessary support for students. Factors that influence the school's operation are analyzed from a ecological development perspective created by Urie Bronfenbrenner. The theory advocates that a student's development and interaction mainly comes from participating in activities, social roles and relations.This constant process of mutual adaptation between the developing individual and its surrounding environment is to be defined as its own entity. The result shows that SIRA's practice a special educational operation with focus on an approach which strengthens the student's identity and communicational skills..

Det här arbetet innefattar webbtillgänglighet med avseende hur väl ett antal utvalda universitet och högskolor följer de riktlinjer för personer med läs- och skrivsvårigheter. Problemet med att inte ha en webbtillgänglig webbplats är att en stor grupp av personer som går miste om innehållet. Det är dessutom inte bara personer med läs- och skrivsvårigheter som blir drabbade, utan det är även personer med andra livssituationer som drabbas. Syftet med arbetet är att ta fram rekommendationer och finna lösningar som gör att universitet och högskolors webbplatser blir tillgängliga för alla. Analysen som görs i arbetet är baserad på W3C WAI:s riktlinjer om tillgänglighet och är avgränsad till användare med Dyslexi.

Studier har visat att tvåspråkiga barn besitter både kognitiva fördelar och nackdelar jämfört med enspråkiga barn. Tvåspråkigas fördelar respektive nackdelar har visat sig vid minne, intelligens, problemlösning och tankeprocesser. Denna studie undersöker om dessa skillnader även infinner sig vid två olika läs test, artikulering och icke- artikulering. Studien innefattar 132 barn uppdelade i fyra grupper; tvåspråkiga (Svenska- Persiska) och enspråkiga (Svenska), med eller utan läs och/eller skrivsvårigheter. Föräldrarnas rapportering har använts för att dela in barnen i problemgrupperna.

Denna studie har i huvudsyfte att belysa hur lärare ute i verkligheten arbetar för att underlätta lärande i matematik för elever i läs- och skrivsvårigheter. Vidare frågas, vilka punkter lärarna anser som särskilt viktiga att tänka på vid undervisningen av elever i läs- och skrivsvårigheter i ämnet matematik samt vilka faktorer som ligger till grund för lärarnas val av metoder. De datainsamlingsmetoder som användes var observationer i klassrum och intervjuer med fem lärare i grundskolans år 1, 2, 3 och 5. Därtill genomfördes litteraturstudier inom området. Resultatet från studien visar en samstämmighet mellan hur lärarna i föreliggande studie arbetade i klassrummet och deras uppfattningar om hur de kan underlätta matematikinlärningen för elever i läs- och skrivsvårigheter.

Hur policyförändringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet är att undersöka hur några elever i läs- och skrivsvårigheter/Dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella läsprov i svenska i årskurs 6.Det empiriska materialet har inhämtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i årskurs 6, som nyligen har genomfört proven.Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, då de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i läsförståelsestrategier, genom att öva på gamla prov och genom att titta på bedömningsexempel. De har också förberett sig själva inför provsituationen på olika sätt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid proven och de som har haft anpassningar ställer sig positiva till det.

The aim of this Masters thesis is to describe the information behaviour of six adults with Dyslexia with focus on how they handle information problems. The data consists of literature and interviews with six persons with Dyslexia. The theoretical framework used in this study is Anders Hektors theory about human information behaviour as well as concepts and theories from the library and information science field. Ten information activities are used to describe the informants information behaviour. Answers are sought to the following questions: · How do the informants describe their backgrounds and their reading- and writing disabilities? · What problems do the informants meet in the context of information in their everyday lives with reference to ten particular information activities? · How do the informants solve these problems? The study showed that the main problems for the informants appeared to be difficulties with reading and spelling, problems with the appearance of the information, lack of time and stress while reading and writing as well as problems with lack of awareness about Dyslexia.

Alltfler myndigheter och kommuner väljer Facebook som en av sina kommunikations- och publiceringskanaler. Möjlighet till dialog och att snabbt sprida information till medborgarna är några av argumenten. Målet är att myndigheter och kommuner ska bli mer tillgängliga. För att lyckas med detta använder man klarspråk. Problemet med klarspråk är att det inte är tillräckligt för vissa målgrupper.

Arbetets art: Examensarbete Barndoms- och ungdomsvetenskap (BUS) Sidantal: 43 (47 inklusive referenslistan) Titel: Läs- och skrivsvårigheter ur ett historiskt perspektiv Författare: Nisrin Adas Handledare: Jonas Qvarsebo Datum: 2008-03-07 Syfte och frågeställningar: Synen på och definitionen av läs- och skrivsvårigheter har varit väldigt omtvistad under 1900-talet. Mitt övergripande syfte med denna uppsats är att genom en diskursanalys finna de mönster som formuleras i utvalda texter. Härigenom studeras följande problematiseringar: Hur har fenomenet läs- och skrivsvårigheter uppmärksammats under den period som kommer att studeras? När och hur visar sig problemet enligt vissa aktörer? Vilka kunskaper ligger till grund för det? Vilka är auktoriteterna som har kämpat om tolkningsföreträde genom historien? Vilka åtgärder har utförts för elever med läs- och skrivsvårigheter? Dessa dimensioner förtydligas genom en historisk undersökning, detta för en förståelse av läs- och skrivsvårigheternas utveckling. Metod och teori: Diskursanalys som teori och metod har varit grunden för undersökningen. Kortfattad slussats: Beroende på olika teoretiska forskningsperspektiv skildras synsättet kring fenomenet läs- och skrivsvårigheter. Oenigheterna handlar inte enbart om skilda synsätt, utan handlar även om skolsystemets och undervisningens organisation..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare kan arbeta inkluderande med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med 11 grundskollärare som undervisar elever i åldern 6-11. De centrala frågeställningarna har varit vad läs- och skrivsvårigheter är enligt de lärare vi intervjuat, vilka organisatoriska förutsättningar de intervjuade lärarna anser att de har när det gäller att arbeta inkluderande med elever som har läs- och skrivsvårigheter samt hur de intervjuade lärarna organiserar arbetet i klassrummet för att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar på att respondenterna är väl medvetna om vad läs- och skrivsvårigheter är. De gav många exempel på hur svårigheterna kan visa sig och hur de kan påverka elevernas skolgång.

Syftet med studien är att undersöka elever med läs- och skrivsvårigheters skilda sätt att uppfatta användandet av talsyntes. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i grundskolans årskurs tre till nio. Studien har utgått från en fenomenografisk ansats.I resultatet framkommer sex skilda uppfattningar om användandet av talsyntes. De sex kategorierna är: talsyntesen i användning, viktiga andra, autonomi och självständighet, lärande, delaktighet och förändring samt engagemang och attityd. Majoriteten av eleverna upplever användandet av talsyntes positivt.