Syftet med vårt arbete är att undersöka hur specialpedagoger i år 4-9 kan arbeta med elever som har matematiksvårigheter. Vi vill också ta reda på vilka metoder specialpedagoger kan använda i sitt dagliga arbete. Vilken är specialpedagogens roll i detta sammanhang med tanke på elever med matematiksvårigheter och Dyskalkyli? Med hjälp av semistrukturerade intervjuer och litteratur har vi sökt fördjupade kunskaper utifrån vårt syfte med vårt arbete. I litteraturdelen lyfter vi fram olika områden som har haft betydelse för vårt arbetes genomförande såsom matematikinlärning, pedagogiska hjälpmedel, utredningsmaterial och specialpedagogens roll.

Hemoglobin is an oxygen binding protein in erythrocytes. Hemoglobin is composed of four polypeptide chains. During the fetal stage the type of hemoglobin called fetal hemoglobin (HbF) dominates. After birth HbF is replaced by adult hemoglobin (HbA). HbF persists in concentrations less than 1%.

This thesis examines some special education teachers with experiences of childrendiagnosed with dyscalculia. Problems with mathematics at school may occur to allchildren in all schools. It is therefore important that the teacher knows the variousdisabilities that teachers may encounter. The study is based on four randomlyselected special education teachers, all-working at schools that are related to amedium-sized Swedish town. This work will immerse in the knowledge ofdyscalculia among four special education teachers.The interviews revealed that all special education teachers felt that dyscalculiainvolves specific difficulties in mathematics, their views on dyscalculia is consistentwith current research.

Dagens tekniska verktyg kan fungera som ett smidigt och självklart verktyg för eleverna i deras skolarbete. Denna studie ska leda till ökad kunskap för pedagoger angående hur tekniska verktyg används för Dyskalkyliska elever i grundskolans tidigare år. Denna studie ska även belysa pedagogernas åsikter tekniska verktyg. I denna studie användes den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Intervjupersonerna var tre pedagoger som är verksamma inom skolans tidigare år.

This paper presents the results of a study of dyscalculia. It is a retrospective archival study implemented with a deductive approach. On the basis of established research and theory 18 analytical categories were formulated, before a deductive thematic analysis of empirical material, consisting of journal data of 17 students investigated for dyscalculia, 14 girls (82.4%) and 3 boys (17.6%).The purpose of this study was to investigate the relationship between the concepts formulated in research on dyscalculia and actual mathematical difficulties as those found in practice of students at school.All pupils had early and long-term difficulties with mathematics, while not showing any difficulties in other subjects. Most have had an unsatisfactory learning environment. All had normal intelligence but difficulty with certain cognitive, self-regulatory and linguistic features.

Syftet med denna studie är att undersöka nödvändigheten, och nyttan av, dyslexi- och Dyskalkylidiagnos hos elever i åldersgruppen 11-16 år, samt att belysa vilken roll specialpedagogen har i sammanhanget. Genom att beskriva hur föräldrar och lärare som initierat utredningen upplever förändringen som dyslexi- och Dyskalkylidiagnosen medfört, har vi för avsikt att undersöka behovet av en diagnos. Vi vill dessutom jämföra upplevelsen av vilka möjligheter till hjälp dyslexi- respektive Dyskalkylidiagnos medför.Arbetet ger en översikt kring tidigare forskning om dyslexi och Dyskalkyli, men också kring upplevelsen hos elever, föräldrar och pedagoger med erfarenhet av diagnoserna.Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in data av kvalitativ art som sedan bearbetats med en fenomenologisk ansats. Vi har genomfört sju intervjuer med föräldrar och pedagoger som tagit initiativ till dyslexi eller Dyskalkyliutredning, pedagoger med erfarenhet av dyslexi, tre föräldrar med erfarenhet av dyslexi och två föräldrar med erfarenhet av Dyskalkyli. Våra teoretiska utgångspunkter, kring lärande, identitetsutveckling samt maktpåverkan samt tidigare forskning har legat till grund för analysen av resultatet.Sammanfattningsvis pekar resultatet från studien på att specialpedagogen har en viktig roll i bemötandet och anpassning av läromedel för alla elever i behov av stöd.

Syftet med vår studie var dels att belysa vilket (special-)pedagogiskt perspektiv som avspeglas i den enskilda pedagogens matematikundervisning, dels skapa förståelse för hur pedagoger uppfattar att undervisning kan relateras till elever som inte kan tillgodogöra sig de grundläggande kunskaperna i matematik. Under författandet av vår studie fördjupade vi oss i litteraturstudier som berörde begreppen matematiksvårigheter och Dyskalkyli. Som analysverktyg i studien har vi använt oss av det relationella och det kategoriska perspektivet samt begreppen makt, kapital, habitus och fält. Studien är av kvalitativ karaktär och vi utförde fem intervjuer och fem observationer med pedagoger som är verksamma i grundskolans tidigare åldrar (år 1-6). Resultatet visade en tendens till att majoriteten av pedagogernas inställning till begreppen allmänna matematiksvårigheter och Dyskalkyli samstämde och att det förekommer elever i skolan som har svårigheter att lära sig matematik.

Alla typer av inlärningssvårigheter påverkar matematikinlärningen. Detta examensarbete önskar ge svar på vilka symptom olika inlärningssvårigheter kan ge och vilka åtgärder man kan sätta in för att hjälpa eleverna. Dessutom önskar arbetet ge svar på om det finns lika mycket kunskap på skolorna om läs- och skrivsvårigheter som om matematiksvårigheter och om eleverna upplever att elever i olika typer av svårigheter får den hjälp de behöver.För att göra detta har jag dels gjort en litteraturstudie och dels en enkätundersökning bland speciallärare/specialpedagoger, lärare och elever.Det är viktigt att uppmärksamma elever i alla typer av inlärningssvårigheter så att undervisningen kan anpassas till den specifika elevens förutsättningar. Eleven ska ges möjligheter till adekvata utmaningar så att elevens självkänsla stärks och dess motivation till att fortsätta lära sig blir stor. Elevens uppgifter ska därför stärka dess svagheter, men också belysa och utveckla dess styrkor.Enkätundersökningen visar att skolorna har mer kunskaper och bättre rutiner för att upptäcka och arbeta med elever i läs- och skrivsvårigheter jämfört med elever i matematiksvårigheter.

Detta är en undersökning som berör kvinnliga skribenter under senare delen av 1800-talet i Stockholmsregionen. Undersökningen är baserad på två tidskrifter som kom ut 1859 och framåt. Den ena tidskriften är Tidskrift för hemmet (1859) som var den första tidningen i Sverige med kvinnliga skribenter och en kvinnlig utgivare. Den andra är Dagny som blev en uppföljare till Tidskrift för hemmet (1886) och som gavs ut av Fredrika-Bremer-Förbundet. Undersökningen görs genom att analysera tidskrifternas första utgåvor under deras första år för att ta reda på vad kvinnorna skrev om och om de ville tillföra något till den rådande hierarkin som fanns i samhället med manlig dominans. Syftet med undersökningen är att visa vilken kvinnosyn skribenterna hade och vad de skriver om gällande kvinnorna i samhället eftersom mycket tidigare forskning enbart berör vilka dessa kvinnliga skribenter var. För att analysera texterna har jag använt mig av en ideologikritisk textanalys som innebär att man läser texterna med vetskapen om att det finns en rådande ideologi i samhället där texterna ges ut och att också försöka se om texterna visar någon form av ?reform? för att förändra ideologin. Min undersökning visar att skribenterna i tidskrifterna skrev om och för kvinnor, de behandlar ämnen som kvinnors rätt till arbete och utbildning och att kvinnor ska få fler rättigheter i samhället, såsom rösträtt.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur två specialpedagoger, tre speciallärare och fyra matematiklärare, verksamma på tre 7-9 skolor i en liten kommun, uppfattar och beskriver arbetet kring elever i behov av särskilt stöd i matematik. Syftet är att genom intervjuer ta reda på vilken syn de har på matematiksvårigheter och hur denna tillämpas i verksamheten. I arbetet ges en teoretisk genomgång om matematikundervisning och specialpedagogik samt över de styrdokument som reglerar skolans arbete för elever i behov av särskilt stöd. Därefter följer en presentation av olika förklaringsmodeller till matematiksvårigheter. Studiens ut-gångspunkt är att kunskap skapas i interaktionen mellan människor i ett sociokulturellt per-spektiv.

Syftet med vår uppsats är att vi vill undersöka hur samarbetet mellan skola och museum fungerar. Som blivande lärare vill vi få mer kunskap om hur vi använder oss av museet som arena i vår undervisning på ett bra sätt. Vi frågar oss hur skola och museum samarbetar? Hur samarbetet leder till elevers historiemedvetande och vilka de eventuella hindren i samarbetet är? Vi presenterar och diskuterar tidigare forskning inom området. Några viktiga forskare som vi lyfter fram är Berit Ljung, Monica Cassel och Eilean Hooper-Greenhill.

Flera av Skolverkets rapporter visar att antalet elever som har svårigheter i matematik ökar. Vad kan det bero på?Jag har inför min studie studerat vilka orsaker forskare anser kunna finnas till att elever hamnar i svårigheter i matematik. Jag har förstått att det är ett mycket komplext problem med många sammanhängande orsaker. Flera forskare lägger dock en stor vikt vid undervisningen och att den till och med kan bidra till att elever får svårigheter i matematik.Mitt syfte med min studie var, att ur lärares beskrivningar om deras undervisning diskutera om sådana brister i undervisningen finns, som forskarna menar kan leda till att elever får svårigheter i matematik..

Syftet med uppsatsen är att få en bild av det sociala nätverket och dess betydelse för elever med svårigheter att klara matematikämnet på grundskolan. I det sociala nätverket inbegrips konsekvenser av föräldrarnas utbildningsnivå och effekter av konflikter mellan normsystem runt eleven. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat två manliga matematiklärare på grundskolans högstadium. De har lämnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolår åtta inte uppnådde betyget godkänd i matematik. Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvärrat elevernas förmåga att tillgodogöra sig matematikundervisningen..

I mitt examensarbete har jag studerat ämnet matematiksvårigheter. Syftet med arbetet var att få ökad kunskap om matematiksvårigheter samt ta reda på hur läraren kan hjälpa elever med dessa svårigheter. Jag har dels gjort en litteraturstudie och dels en empirisk studie. I min litteraturstudie söker jag fakta som är relevant till mina frågor. Den empiriska studien är gjord i form av intervjuer.

Intentionen med detta examensarbete var att förvärva kunskap om hur pedagogerna anpassar studierna för elever med matematiksvårigheter. Vår undersökning baserades på intervjuer med gymnasielärare, en komvuxlärare och en specialpedagog. Intervjuerna blev, efter sammanställning, jämförda mot tidigare forskning av matematiksvårigheter. Från forskarvärlden tog vi del av olika forskares syn på diagnostisering av elever. Resultatet av vår undersökning visade att både bland forskare och bland pedagogerna fanns olika uppfattningar om hur elever med matematiksvårigheter skulle bemötas.