The report handles the transmission of signals from piezoresistive pressuresensors and thermocouple from a rotating object. This report also evaluates the possibility to collect data in a datalogger that rotates with the object. Telemetrics was previously used for signaltransmission in Finspång, therefore there has been no tests considering preassure measuring. One transmitting method handled in this report is transmission through a slipring connection. One test with a slipring connection was performed for transmitting signals from a piezoresistive preassuresensor.

Uppsatsen behandlar hur några elever i skolår 2 uppfattar innebörden i likhetstecknet samt hur ett par lärare undervisar för att öka sina elevers förståelse för likhetstecknets betydelse. Litteraturen anger två olika sätt att uppfatta likhetstecknet. Det ena betecknas som statiskt(”är lika med”) och det andra som dynamiskt (”blir”). Jag har använt mig av de två olika sätten att uppfatta likhetstecknet som mall för att sortera elevernas förståelse. De allra flesta av eleverna i undersökningen i skolår 2 uppfattar inte likhetstecknets båda betydelser.

Syftet med denna studie är att analysera och söka förståelse för hur genus framträder i bilderboken i både text och bild. Vårt syfte är även att föra en diskussion med pedagoger om deras yttranden och tankar kring genus i bilderboken. Våra frågeställningar i studien blir därför: Hur framträder genus i bilderboken? Vilka tankar uttrycker pedagoger i förskolan om genus och genus i bilderboken? Hur yttrar sig pedagoger i förskolan om bilderboken i förhållande till det formulerade uppdraget om genus i Lpfö 98? Utifrån våra frågeställningar har vi valt att analysera sex bilderböcker i både text och bild, samt intervjuat fyra verksamma förskollärare som arbetar på en förskola i Malmö. Tidigare forskning som vi har använt oss av då vi har fördjupat oss i vårt problemområde är genus, genus i bilderboken och genus i förskolan.

Syftet med den här studien var att undersöka pedagogers beteende och uppfattningar om genus i förskolans verksamhet. Vi har besökt två förskolor och observerat pedagogerna i tre olika situationer i deras vardag. Detta har vi gjort för att se om de gör någon skillnad på pojkar och flickor i det muntliga bemötandet samt vilka barn pedagogen hjälper mest. Det sammanställda resultatet visade på att pedagogerna vi observerade arbetade relativt jämställt. Efter att observationerna ägt rum intervjuade vi pedagogerna för att ta reda på vilka uppfattningar de har om genus i förskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur blivande förskollärare talar om genus och vilka föreställningar de har om begreppets innebörd i koppling till det kommande jämställdhets-uppdraget i förskolan. De teoretiska begreppen som ligger till grund för denna studie är till stor del definierade utifrån Hirdmans genusteori. Begreppen som använts som verktyg för analysen av denna studie är genus, kön, genussystemet, jämställdhet och jämlikhet. Studien bygger på empiri utvunnet ur intervjuer med fem förskollärarstudenter om hur de talar om genus. Resultatet visar att studenterna talar om genus som något komplext.

Denna textanalys är en undersökning av två läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel jag granskade var Bonniers teknik och Puls Teknik. Jag har undersökt hur texterna ser ut ur ett genus perspektiv. Innan undersökningen påbörjades gjorde jag en litteraturstudie kring genus, teknik och genus-teknik. Mitt resultat i denna undersökning visar på att Bonniers Teknik bäst anpassar sig för att inkludera båda könen i undervisningen.

I detta arbete undersöks om och i så fall hur lekmiljöerna påverkar flickor och pojkars lek ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Intervjuer med fyra förskollärare och observationer på en förskola och i en förskoleklass har genomförts. Analysen är kvalitativ och resultatet visar att gruppsammansättning och det enskilda barnets intresse verkar spela en större roll för barns lek snarare än genus och hur lekmiljöerna är utformade..

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur man kan underlätta för personalen i skolan när det gäller genus- och jämställdhetsarbete. Arbetet ger en översikt över teorier och metoder som kan kopplas till detta. Med hjälp av dessa teorier och metoder konstruerar jag 10 budord som ska fungera som stöd i det praktiska arbetet i skolverksamheten. Sammanfattningsvis handlar mitt arbete om att sätta fingret på de viktigaste sakerna i arbetet med genus och jämställdhet. De 10 budorden finns som bilaga till arbetet..

Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagogen i förskola och grundskolans tidigare år resonerar om genus. I arbetet undersöktes det om vad pedagogen vet om genus och om tidigare utbildning spelar roll i arbetet om genus. Det har även undersökts om pedagogernas olika könsroller påverkar verksamheten i förskolan och grundskolans tidigare år. Studien är gjord genom en kvalitativ undersökningsmetod där tio olika pedagoger har intervjuats och observerats. Intervjuerna är gjorda med semistrukturerad inriktning och allt material har analyserats och bearbetats.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i Kalmar och Karlskrona kommun arbetar med drama och hur de synliggör genus i dramaarbetet. Genom att använda enkäter försökte vi bilda oss en uppfattning om pedagogernas tankar och syften med drama, om de använder sig av drama samt vad de anser inkluderas i en dramaverksamhet. Enkäten riktade sig även på genus, där pedagogernas syn på flickor och pojkar kunde synliggöras. Samtliga förskolor ansåg att det inte förekom någon skillnad mellan pojkar och flickor i deras dramaverksamhet. Tre förskolor observerades för att ge ytterligare djupare förståelse i ämnena genus och drama.

Studien undersöker hur genus tar sig uttryck i förskolan. Syftet är att undersöka hur de traditionella könsmönster och könsroller som finns påverkar pedagogernas yrkesroll. Följande frågeställningar har därför utmynnat, hur behandlas barnen i förskolan utifrån deras kön? och hur ser pedagogerna på genus i förskolan? Dessa studeras genom observationer i verksamheten där flickor och pojkars skillnader i förhållande till genus kommer undersökas. Studien undersöker även pedagogers tankar om genus för att kunskapen ska bli fördjupad.

Revisionen har många intressenter som drar nytta av revisorn och hans/hennes arbete, däribland företagsledningen. Revisorns uppgift är att göra en oberoende kritisk granskning av årsredovisning, bokföring och förvaltning. Ibland kan företagsledningens förväntningar på revisorn skilja sig åt gentemot vad revisorn faktiskt gör, varför ett förväntningsgap bildas. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om företagsledningens förväntningar på revisorn skiljer sig åt i olika stora företag och hur ett eventuellt förväntningsgap ser ut. Vi har intervjuat företagsledningar och även i viss mån revisorer.

Arbetet behandlar hur det svenska samhället ska förändras för att fler kvinnor ska välja att starta företag. Slutsatserna som dras i arbetet är fem stycken och följer: det behövs ett förändrat bidragssystem för det företagsstöd som finns; en attitydförändring till kvinnor och företagare behövs i samhället; en nyanserad forskning på entreprenörskapsområdet behöver utvecklas; pullfaktorer, till exempel möjlighet till självförverkling eller högre inkomst, borde spela en större roll vid startandet av ett företag; och uttrycket kvinnligt entreprenörskap borde försvinna. Det finns färre kvinnliga entreprenörer än manliga entreprenörer. Detta beror framförallt på olika förutsättningar i livet. Det bör inte spela någon roll om det är en man eller en kvinna som vill starta företag, förutsättningarna borde vara lika. Det är fördelaktigt för samhället om fler kvinnor väljer att driva företag eftersom fler affärsidéer, fler arbetsmöjligheter och ett mer dynamiskt näringsliv bildas. I studien tas teorier om genus och entreprenörskap upp som en grund till litteraturgenomgången och det empiriska materialet.

Arbetet och syftet med studien var att undersöka hur fritidspedagoger och elever uppfattar genusarbetet på fritidshemmet, samt hur kvinnliga och manliga pedagoger på fritidshemmet främjar arbetet med genus för eleverna. I undersökningen så intervjuades fritidspedagoger samt elever..

Syftet med denna uppsats är att studera betydelsen av genus/kön i samhällsplanering med hänseende på arbete med miljökonsekvensanalyser. I studien speglas framställningar av varianter i begreppen natur, kultur och miljö samt hur de behandlas i relation till genus/kön. Varianter på begreppen ställer jag i förhållande till att arbeta med miljökonsekvens analysbeskrivningar (MKB). Vidare tar jag upp hur arbete med MKB kan påverkas av genus/kön i Sverige 2003. Startpunkten i studien är en intervjuundersökning på ett konsultföretag som genomför miljökonsekvensanalyser.