Sökresultat:
515 Uppsatser om Dynamisk miljö - Sida 14 av 35
Sammansatt hÀndelsedetektering i Jini
Aktiv funktionalitet efterfrÄgas i flera sammanhang. Den har sitt ursprung i forskning om aktiva databaser, men det finns Àven anvÀndningsomrÄden utanför dessa. Aktiv funktionalitet kan utnyttjas för vanliga applikationer som kan generera hÀndelser, vilka skall initiera nÄgon form av aktivitet. I detta arbete undersöks hur sammansatt hÀndelsedetektering kan erhÄllas med hjÀlp av Jini. Jini Àr en utbyggnad av Java och har bland annat en hÀndelsemekanism.
VARFĂR BLIR PATIENTER FELMEDICINERADE NĂR DE ĂR INLAGDA PĂ SOMATISK SLUTENVĂ RD?
Felmedicineringar inom somatisk slutenvÄrd Àr ett allvarligt hot mot
patientsÀkerheten. LÀkemedelsbehandling Àr en central del av modern sjukvÄrd
och ett viktigt ansvarsomrÄde för sjuksköterskan. Syftet med denna litteraturstudie
var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar patientsÀkerheten vid
sjuksköterskans lÀkemedelshantering inom somatisk slutenvÄrd. Sjuksköterskans
arbetsmiljö kan pÄ olika sÀtt antingen medverka till eller motverka
patientsÀkerheten vid lÀkemedelhantering dÄ mÄnga faktorer interagerar i denna
komplexa miljö och process. Denna litteraturstudie Àr deskriptiv med en
systematisk ansats med avsikt att sammanstÀlla och lokalisera aktuell forskning.
Via databassökningar pÄ PubMed och CHINAL har relevanta artiklar identifierats.
Resultatet, som baseras pÄ tio vetenskapliga studier visar hur dynamisk och
multifaktoriell sjuksköterskans arbetsmiljö Àr, och hur detta kan pÄverka
patientsÀkerheten vid lÀkemedelshanteringen.
Införande av CSS i existerande tabellbaserat HTML-dokument
För att pÄ ett effektivt sÀtt kunna konstruera komplexa lösningar för webben krÀvs det tekniker med stora krav pÄ förÀndringsbarhet. Det gÀller att de tekniker som anvÀnds ger utrymme till att dynamiskt modifiera sidor, och att alltför statiska lösningar undviks dÄ dessa oftast resulterar i att senare uppdateringar försvÄras. Andra krav som stÀlls Àr kraven pÄ hastighet. För att en teknik skall accepteras rÀcker det sÀllan med att den endast bidrar till en dynamisk lösning. Den skall Àven öka prestanda hos applikationen.
FörÀndring av olika fysiologiska parametrar vid styrketrÀning hos Àldre
SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningar. Syftet med denna studie var att pĂ„ Ă€ldre personer studera olika fysiologiska parametrar före och efter en period pĂ„ Ă„tta veckor med styrketrĂ€ning som utförs tre gĂ„nger i veckan. FrĂ„gestĂ€llningarna var: Hur pĂ„verkas statisk och dynamisk maximal styrka i frĂ€mre lĂ„rmuskulaturen av styrketrĂ€ning? Ăr det nĂ„gon skillnad i resultat mellan koncentrisk och excentrisk styrka i lĂ„rmuskulaturen före och efter styrketrĂ€ningsperioden? Ăr det nĂ„gon skillnad i förĂ€ndring mellan benstyrka uppmĂ€tt med isokinetisk teknik jĂ€mfört med uthĂ„llighetsstyrka och ett kort funktionellt benstyrketest? Hur pĂ„verkas maximal syreupptagningsförmĂ„ga registrerad via submaximalt cykeltest respektive vid pyramidtestet av trĂ€ningsperioden?Metod. I studien deltog 20 generellt ej pĂ„tagligt aktiva mĂ€n och kvinnor i Ă„ldrarna 66-79 Ă„r.
V?STERHAVETS V?RBLOMNING AV FYTOPLANKTON En analys av potentiella f?r?ndringar ?ver tid
De s?songsbundna blomningarna av fytoplankton utg?r en livsn?dv?ndig f?dobas i marina
ekosystem samtidigt som de har en mycket viktig roll i den globala kolcykeln och d?rmed
p?verkar klimatet i stort. I V?sterhavet domineras v?rblomningen till en b?rjan av kiselalger f?ljt
att dinoflagellater. D? fytoplankton p?verkas av en rad olika biotiska och abiotiska faktorer har
flera betydande skiften i v?rblomningens struktur observerats till f?ljd av klimatf?r?ndringar.
Den hemliga staden. En analys av varumÀrket Helsingborg och ett förslag till en kompletterande nöjesguide pÄ nÀtet.
Helsingborg Àr en dynamisk stad som utvecklas och expanderar enormt. Befolkningen ökar stÀndigt, handeln blomstrar och mÄnga har en positiv uppfattning av staden. Den har en mÀngd bra egenskaper och ett rikt nöjesutbud. Helsingborg kan emellertid upplevas som en hemlig stad eftersom det i princip bara Àr de boende som kÀnner till vad som erbjuds. För mÄnga andra kan stadens egenskaper förbli dolda.
Medlyssning i utgÄende telefonförsÀljning. Vad utgör goda förutsÀttningar för coaching?
I call centers bedrivs medlyssning av telefonsamtal i syfte att kontrollera, övervaka, utbilda och utveckla telefonsĂ€ljare. Ă
tta telefonsÀljare deltog i reflexiva intervjuer om upplevelser av medlyssning i utgÄende telefonförsÀljning. Det utkristalliserades fyra teman angÄende hur telefonsÀljare vill att medlyssning ska gÄ till samt vad telefonsÀljare upplever som frÀmjande respektive hÀmmande i medlyssningssituationen: Organisatoriska förutsÀttningar vilket innefattar coachernas arbetssituation samt upplÀggningen av sÀljproceduren; Coachens stil dÀr hjÀlpande och stödjande kontrasteras mot kontrollerande och vÀrderande; Coachens explicita kunskap inom produkt, marknad och försÀljningsteori; Ramar vilket omfattar de yttre formerna för medlyssning. Slutligen diskuteras hur uppdragsgivare inom telemarketing kan pÄverka förutsÀttningarna för medlyssning, hur sÀljorganisationer kan bidra till en dynamisk lÀrmiljö och hur coacher kan beakta principer för ett erfarenhetsbaserat lÀrande. Framtida forskning kan inriktas pÄ att ta fram best practice inom medlyssning..
Personalpolitiken ? en dynamisk process
En studie av personalpolitiken hos ett mellanstort
tjÀnsteföretag; dess syften, effekter och utveckling
Syftet med denna uppsats Àr undersöka personalpolitiken hos Sparbanken i
Karlshamn som Àr ett medelstort, enskilt tjÀnsteföretag. VÄr avsikt Àr att
utreda dess syften, effekter och utveckling. I uppsatsen har vi anvÀnt
kvalitativ metodteori och utifrÄn denna intervjuat tre personer frÄn
fallföretaget.
Respondenterna har noga utvalts och det empiriska materialet har baserats pÄ
personliga och fokuserade frÄgor. Vidare har vi anvÀnt oss av andra
observationer och kontakter med personer vÀl insatta i omrÄdet samt
sekundÀrdata.
Genom vÄr studie framkommer det att medarbetarna Àr företagets viktigaste
resurs.
Secondhandapparnas dilemma: milj?hj?ltar eller konsumtionsdrivare. Analys av secondhandappars inverkan p? unga vuxna kvinnors konsumtion
This thesis examines how marketing by secondhand apps affects young adult women's consumption habits, investigating whether these platforms promote or counteract overconsumption. While the secondhand market is considered more sustainable than buying new, these apps may still encourage overconsumption. The study focuses on the marketing strategies of three major secondhand apps in Sweden: Tradera, Sellpy, and Vinted, analyzing their impact on consumer behavior using the AIDA model (Attention, Interest, Desire, Action).
Based on qualitative interviews with eleven women aged 20-27 and the authors observations of the apps marketing activities, the study finds that secondhand apps often emphasize environmental benefits and makes secondhand shopping accessible and appealing. However, the marketing tactics used by these apps, including frequent push notifications, targeted advertisements, and influencer collaborations, may lead to increased consumption.
Overconsumption causes significant environmental damage, and while the secondhand market can mitigate these effects by extending the lifecycle of items, the emphasis on convenience end environmental benefits can inadvertently encourage more consumption. The study concludes that secondhand apps play a complex role in consumer behavior, balancing the potential for sustainability with the risk of promoting overconsumption.
Ambulanssjuksköterskans uppfattningar gÀllande omhÀndertagande och bedömning av det akuta sjukvÄrdsbehovet hos vÄrdsökande
SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningar. Syftet med denna studie var att pĂ„ Ă€ldre personer studera olika fysiologiska parametrar före och efter en period pĂ„ Ă„tta veckor med styrketrĂ€ning som utförs tre gĂ„nger i veckan. FrĂ„gestĂ€llningarna var: Hur pĂ„verkas statisk och dynamisk maximal styrka i frĂ€mre lĂ„rmuskulaturen av styrketrĂ€ning? Ăr det nĂ„gon skillnad i resultat mellan koncentrisk och excentrisk styrka i lĂ„rmuskulaturen före och efter styrketrĂ€ningsperioden? Ăr det nĂ„gon skillnad i förĂ€ndring mellan benstyrka uppmĂ€tt med isokinetisk teknik jĂ€mfört med uthĂ„llighetsstyrka och ett kort funktionellt benstyrketest? Hur pĂ„verkas maximal syreupptagningsförmĂ„ga registrerad via submaximalt cykeltest respektive vid pyramidtestet av trĂ€ningsperioden?Metod. I studien deltog 20 generellt ej pĂ„tagligt aktiva mĂ€n och kvinnor i Ă„ldrarna 66-79 Ă„r.
Manliga fotbollstrÀnares upplevelser av att leda dam- respektive herrlag
Rollen som ledare Àr dynamisk och krÀvande, inte minst inom fotbollen. De vÀrderingar som trÀnaren respektive spelarna har formar ledarskapet. Majoriteten av ledare inom dam- och herrfotbollen i de högre serierna Àr mÀn och deras ledarskap kan ses utifrÄn olika perspektiv. Syftet med denna studie Àr att beskriva mÀns upplevelser av att trÀna damlag jÀmfört med herrlag i fotboll.Med intervjuer som var halvstukturerade intervjuades fem mÀn som har trÀnat kvinnor i damallsvenskan samt mÀn i lÀgst division 3. Induktiv tematisk analys anvÀndes som bearbetningsmetod.
Fritidshemsl?rares anv?ndning av mellanm?lets som en inl?rningsaktivitet.
I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.
SJUKSK?TERSKANS ROLL VID PL?TSLIGA D?DSFALL INOM AKUTSJUKV?RD. Faktorer som p?verkar omh?ndertagandet av n?rst?ende
Bakgrund: Ett pl?tsligt d?dsfall kan drabba vem som helst och situationen ?r utmanande f?r
samtliga involverade. Till de vanligaste orsakerna h?r hj?rtk?rlsjukdom f?r vuxna och
olyckor f?r barn. Sjuksk?terskans k?rnkompetenser s? som samverkan i team och
personcentrerad v?rd ?r centrala vid omh?ndertagandet av n?rst?ende.
Aktiva trasdockor med samverkande kontrollsystem i dataspel
Animation av karaktÀrer Àr en viktig del inom dataspel. Den interaktiva, oförutsÀgbara naturen av spel krÀver att karaktÀrer mÄste kunna reagera dynamiskt pÄ hÀndelser i miljön för att upplevas som realistiska. För att göra detta möjligt rÀcker det inte att anvÀnda tekniker baserade pÄ förinspelad animationsdata eller fysisk simulation av karaktÀrer i medvetslöst tillstÄnd.Ett system som kombinerar kontinuerlig fysisk simulation av karaktÀrer med ett kontrollsystem baserat pÄ förinspelad animation Ästadkommer fysiskt korrekta rörelser hos en karaktÀr. Genom att utöka ett sÄdant system med introducerandet av möjligheten för flera samtidigt samverkande kontrollsystem, baserade pÄ dynamiska sÄvÀl som förinspelade tekniker, i ett uniformt interface kan en karaktÀrs rörelser modulariseras. Detta tillÄter sammanstÀllandet av en ?verktygslÄda? av rörelser.En sÄdan uniform verktygslÄda, kombinerad med en kontrollerande artificiell intelligens, gör det möjligt att utveckla fullt sjÀlvstÀndiga virtuella karaktÀrer i en dynamisk miljö..
Psykolog pÄ vÄrdcentral : yrkesroll, identitet och profession i jurisdiktionens grÀnsomrÄde
I denna uppsats undersöks hur psykologens yrkesroll formas och utformas pÄ vÄrdcentral. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med fem psykologer pÄ vÄrdcentral, deras verksamhetschefer samt en yrkesutvecklingskoordinator för psykologer inom primÀrvÄrden. Med utgÄngspunkt i grounded theory har resultatet analyserats i termer av primÀrvÄrdspsykologi, professionell identitet och professionssociologi. Resultatet lyfter fram psykologernas bild av sin yrkesroll, deras upplevelse av relationer till andra i organisationen och till grÀnsfrÄgor. Slutsatsen Àr att psykologens yrkesroll pÄ vÄrdcentralen befinner sig i jurisdiktionens grÀnsomrÄde och innebÀr ett aktivt identitetsarbete, en komplex och dynamisk process i spÀnningsfÀltet mellan professionella identitetsideal och organisatorisk reglering..