Sökresultat:
222 Uppsatser om Dynamik och karaktär - Sida 14 av 15
Ett barnfritt livsval : en studie om frivilit barnlösa
Syftet med vÄr studie Àr att undersöka frivilligt barnlösa i en svensk kontext. Med grundad teori som metod har vi satt fokus pÄ individernas egna upplevelser kring livsvalet. Tidigare forskning har frÀmst fokuserat pÄ heterosexuella kvinnor samt frÄgor som handlar om val kontra omstÀndigheter kring beslutet att inte skaffa barn. Den har Àven kommit att handla om köns- samt rÄdande samhÀllsnormer. Forskning inom omrÄdet Àr till största del internationell och det finns endast ett fÄtal svenska studier om valet av att inte skaffa barn.Vi valde att intervjua nio stycken respondenter för vÄr studie, dÀr samtliga uppgav sig vara frivilligt barnlösa.
Djurslagsskillnader vid anvÀndningen av opioidplÄster till hund, katt och hÀst
OpioidplÄster avsedda för humant bruk anvÀnds idag Àven för smÀrtlindring av djur eftersom det inte finns nÄgra registrerade veterinÀrmediciniska opioidplÄster. För humant bruk finns plÄster innehÄllande fentanyl och buprenorfin. Syftet med litteraturstudien var att granska studier i farmakokinetik och dynamik för att undersöka den vetenskapliga grunden för anvÀndningen av opioidplÄster till djurslagen hund, katt och hÀst.
PlÄster kan vara ett sÀtt att administrera lÀkemedel transdermalt till den systemiska cirkulationen. Avsikten med plÄster Àr att uppnÄ jÀmna koncentrationer i plasma (steady state) som varar under den tid som plÄstret finns pÄ plats, vanligen 72 h för mÀnniska. Vid anvÀndningen av fentanylplÄster uppnÄddes steady state hos mÀnniska efter 14 h.
Dirigentens repetitionsteknik, kommunikation och ledarskap: En jÀmförelse mellan instrumental solistensemble och symfoniorkester under repetition av nutida konstmusik
Syftet med detta arbete var att undersöka dirigentens repetitionsteknik, kommunikation och ledarskap med musikerna under repetition av nutida konstmusik med instrumental solistensemble respektive symfoniorkester med professionella musiker. Metoderna som anvÀndes var dels mitt konstnÀrliga arbete som dirigent genom repetitioner och konserter av nutida musik med solistensemblen Norrbotten NEO och GÀvle Symfoniorkester, dels sju intervjuer med professionella dirigenter och musiker. Det konstnÀrliga arbetet dokumenterades med videoupptagning medan intervjuerna dokumenterades med ljudupptagning. Analyserna av respektive material skedde i efterhand och var huvudsakligen kvalitativa, Àven om kvantitativa inslag förekom.Resultatet visar att dirigenten bör ha tydlig slagteknik och gestik och tydligt reda ut komplicerade rytmer och instruera musikerna. I första hand ska dirigenten arbeta med de musikaliska parametrarna rytm/samtidighet, dynamik/balans och artikulation men det Àr viktigt att dirigenten ocksÄ kan gestalta musiken och lyfta den till en högre nivÄ.Slutsatserna Àr: 1) ju mer okÀnd och komplex musik desto viktigare att förmedla en musikalisk helhet till den enskilde musikern och lÄta den förstÄ sin stÀmmas funktion i helheten; 2) ju fÀrre musiker i ensemblen desto viktigare att dirigera med smÄ slag och gester, gÀrna sittande, och att lyhört genom diskussioner med musikerna, ta del av deras kunskap och förslag till musikalisk gestaltning; 3) ju fler musiker i ensemblen utan specialkunskap i och intresse för nutida musik desto viktigare att inspirera och motivera den enskilde musikern.Skillnaderna mellan solistensemble och orkester kan ofta vara stora; det kan gÀlla sÄvÀl kunskap om och intresse för nutida musik som förvÀntningar pÄ dirigentens kommunikation och ledarskap.
Upp och ner, ner och upp: en studie av den förÀndrade förvaltningen runt allmÀnningsresursen krÀftfisket i RÄneÀlv
KrÀftskivan har en alldeles sÀrskild plats i den svenska folksjÀlen, trots att den egentligen Àr en relativt modern tradition. 1878 införde staten regleringar i form av sÄ kallad fredningstid, för att begrÀnsa fisket. I och med fredningstiden, dÄ krÀftan endast fick fÄngas under vissa tillÄtna perioder, kom förtÀrandet av krÀftan att omges av de traditioner och festligheter som lever kvar Àn idag. Det skulle firas nÀr krÀftan blev lovlig och trots att staten sedan 1994 upplöst regleringen och fredningstiden fortsÀtter vi att fira krÀftpremiÀren i augusti. VÄra inhemska bestÄnd av flod- och signalkrÀftor utgör sÄ kallade allmÀnningsresurser och dessa finns i skiftande former i alla samhÀllen vÀrlden över.
Möjligheter och begrÀnsningar hos det deliberativa samtalet : En systematisk litteraturstudie om implementering i klassrummet och om utmaningar för skola och lÀrarroll
Denna forskningskonsumtion strÀvar efter att utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar undersöka dels var det deliberativa samtalets möjligheter och begrÀnsningar ligger, dels undersöka hur det deliberativa samtalet pÄverkar lÀrarrollen i klassrummet. Detta sker genom en systematisk litteraturstudie som behandlar ett urval av relevanta svenska författare och Àven ett par internationella engelsksprÄkiga författare.Det deliberativa samtalet Àr en kommunikativ metod dÀr samförstÄelse, konsensus och demokrati stÄr i fokus. Tomas Englund, en av de mest uppmÀrksammade föresprÄkare av metoden beskriver det deliberativa samtalet med en rad punkter. Dessa punkter beskriver samtalet som att det ska ge olika argument utrymme, samtalet ska vara tolerant, samtalet ska ha inslag av kollektiv viljebildning, traditionella uppfattningar ska ifrÄgastÀllas och samtalet ska helst utesluta lÀrarledning.Det deliberativa samtalet har av bl.a. Skolverket lyfts fram som en metod som ska gynna vÀrdegrundsarbetet i skolan.
Nyetablering av företag inom detaljhandelsbranschen En fallstudie av Zara
BAKGRUND OCH PROBLEM: Konsumtionen pĂ„ detaljhandelsmarknaden i Sverige har ökat desenaste Ă„ren och Ă€r den tredje starkaste i Europa. Detaljhandeln har internationaliserats ochfler utlĂ€ndska aktörer lockas att etablera sig i Sverige. Den spanska klĂ€dkedjan Zara som Ă€r endel av Inditexgruppen öppnade sin första butik i Sverige Ă„r 2003. Ă
r 2006 tog Inditex överförsta platsen frĂ„n Hennes & Mauritz som största klĂ€dkedja sett till omsĂ€ttningen och Zarautmanar nu de svenska klĂ€dkedjorna inom beklĂ€dnadsbranschen. VĂ„r frĂ„gestĂ€llning Ă€r: Vilkaegenskaper Ă€r fördelaktiga för ett företag vid en etablering pĂ„ en ny marknad?SYFTE: VĂ„r uppsats syftar till att studera hur konkurrenskraftigt Zaras koncept Ă€r pĂ„ densvenska marknaden samt undersöka Zaras etablering i Sverige.AVGRĂNSNINGAR: Vi har valt att fokusera pĂ„ Zara inom Inditexgruppen eftersom detkonceptet stĂ„r för den största andelen av gruppens totala försĂ€ljning.
Bensimidazoler i Sverige : likheter och skillnader
Bensimidazoler Àr en flitigt anvÀnd bredspektrumverkande substansgrupp antiparasitmedel. I Sverige finns det fem substanser (albendazol, febantel, fenbendazol, flubendazol och oxfendazol) som anvÀnds inom veterinÀrmedicinen, varav en Àr en pro-bensimidazol (febantel). DÀremot finns endast en substans tillgÀnglig inom humanmedicinen (mebendazol). Syftet med detta arbete Àr att reda ut skillnader och likheter mellan dessa substanser. Fokus ligger pÄ kemisk struktur, kinetik, aktivitet, spektrum samt resistenslÀget i Sverige.
Kemiskt sett Àr bensimidazoler relativt lika varandra dÄ enbart substitutet (d.v.s.
Analys av designalternativ för snabbare dynamik i kolkraftverk med koldioxidavskiljning
Combustion of fossil fuels is today the dominating source of energy. During combustion,carbon dioxide is formed. The carbon dioxide accumulates in the atmosphere,which raises the global average temperature on earth through the so called greenhouseeffect. The only way to reduce the emissions of carbon dioxide from combustionin a coal fired power plant is through carbon capture and storage (CCS).Post-combustion capture is a technology to separate carbon dioxide from the uegas after the combustion for efficient transport and storage. The steady state operationof coal fired power plants with post combustion capture has already beenthoroughly investigated on a pilot scale, however much work remains to investigatethe plants dynamic operation.
VarumÀrkesarbete vid intern konkurrens : en studie om hur intern konkurrens, organisationskultur och intern kommunikation pÄverkar RiksmÀklarens varumÀrkesarbete
VarumÀrkets betydelse har under de senaste Ärtiondena förÀndrats, frÄn att enbart informera om en produkt eller tjÀnst till att ocksÄ fylla ett kÀnslomÀssigt behov hos kunder. I denna studie undersöks hur RiksmÀklaren arbetar med sitt varumÀrke. Ett aktivt varumÀrkesarbete leder till att företag utvecklar ett starkare varumÀrke, vilket ofta förknippas med konsumentlojalitet. Inom mÀklarföretag förekommer intern konkurrens pÄ grund av provisionslön. SvÄrigheten i RiksmÀklarens varumÀrkesarbete ligger dÀrför i att internt ha en gemensam uppfattning om varumÀrkets betydelse.
GÄr det att planera för anpassning till förÀndringar i det urbana landskapet? - i sÄ fall, hur?
Vi lever i en förÀnderlig vÀrld vilket ger bÄde möjligheter och utmaningar nÀr det gÀller att planera inför framtiden. VÀgen dit Àr inte nÄgon linjÀr ekvation och för att hantera denna ovisshet krÀvs stor respekt och anpassning till dynamik och förÀnderlighet. Stadens struktur formas av sin tid och befÀster villkoren för livet i staden för en lÄng tid framöver men mÄste samtidigt kunna anpassas till de förÀndringar den utsÀtts för. Att bygga stad Àr en stÀndigt pÄgÄende process.
Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur planeraren kan arbeta för att hantera förÀndringar i urbana landskap för att möjliggöra eller underlÀtta för utveckling och anpassning till förÀndringar. Planerarens tankesÀtt, roll och verktyg gÀllande stadsbyggnad med fokus pÄ förÀnderlighet och hÄllbarhet analyseras och problematiseras i uppsatsen.
SYO- tant eller karriÀrcoach? Behov, brister och utvecklingsmöjligheter inom vuxenvÀgledningen
FrÄgan om var man kommer att hamna efter sin utbildning Àr en stÀndigt pÄgÄende process i varje students medvetande. I vÄra tankar kring valet av den önskvÀrda arbetsplatsen har vuxenvÀgledning varit det som tilltalat oss mest hittills under utbildningen. Med anledning av detta vill vi i vÄrt arbete gÀrna undersöka hur man arbetar med svensk vuxenvÀgledning idag och vilka tankar som finns inför framtiden. Syftet med vÄrt examensarbete har varit att granska nÄgra av de eventuella brister och behov som finns inom svensk vuxenvÀgledning idag och vilka tÀnkbara förklaringar det finns för dessa. Efter att ha förankrat dessa brister och behov i litteraturen har vi velat undersöka i vilken grad de upplevs i verkligheten.
Naturlik förplantering i en urban skala, för ett lÄngsiktigt dynamiskt Science Village Scandinavia : prototyper för skogslika vegetationsridÄer som koncept för ett förbÀttrat mikroklimat, placemaking och ansvarsfull resurshantering enligt Cradle to Cradle
I nordöstra Lund planeras forskningsbyn Science Village
Scandinavia (SVS). Stora avstÄnd mellan viktiga noder i omrÄdet ses tillsammans med hÄrda vindar som utmaningar vid arbetet med att göra SVS attraktivt och besöksvÀrt under den lÄnga exploateringstiden. PÄ uppdrag av SVS AB och Lunds kommun presenterar detta examensarbete ett förslag för en förplantering av naturlik skogsvegetation pÄ platsen.
Ett koncept, dÀr smala vegetationsridÄer planteras lÀngs de framtida rörelsestrÄken i SVS, föreslÄs i examensarbetet som en strategi för att klimatskydda platsen och samtidigt möjliggöra ett bevarande av vegetation som urban grönska i forskningsbyn. I enlighet med projektets stora hÄllbarhetsambitioner uttrycker konceptet Àven mÄlet att presentera möjligheter för att anvÀnda avlÀgsnat
vÀxtmaterial som en resurs.
Hur kan ett lÄngsiktigt dynamiskt vegetationsbyggande, enligt det ekologiska tillvÀgagÄngssÀttet, förena vÀrden sÄsom vindskydd, rekreationsvÀrden och ett ekonomiskt resursuttag, bÄde tidigt och pÄ lÄng sikt?
En kunskapssammanstÀllning görs kring vegetation som vindskydd samt hur ett lÄngsiktigt dynamiskt vegetationsbyggande förhÄller sig till smalare ridÄplanteringar, ett upplevelsemÀssigt perspektiv,
ett tidsperspektiv samt ett vÀxtmateriellt resursuttag.
Strategiformulering i nystartade företag ? Tar strategiteorier hÀnsyn till smÄ företags dynamik?
Sammanfattning Problem:DÄ samtliga författare har fördjupade studier inom strategiomrÄdet och vi alla kan tÀnka oss att starta företag i framtiden sÄg vi det som en naturlig följd att vÄr uppsats skulle behandla dessa omrÄden. SmÄ och nystartade företag Àr av stor samhÀllsekonomisk betydelse men trots detta Àr de flesta teorier och modeller som lÀrs ut idag inte tillÀmpbara pÄ dessa företag. Det Àr inte heller klarlagt vad som ligger till grund för strategiformuleringen i smÄ bolag. Syfte:Syftet med vÄr uppsats Àr att i smÄ, nystartade företag med tillvÀxtambition skapa förstÄelse för de delar inom strategiprocessen som ligger till grund för formuleringen av strategin och jÀmföra detta sÀtt att arbeta med den teori som idag lÀrs ut inom strategi för sÄvÀl stora som smÄ företag. Vi vill med detta inte bara se om det föreligger en skillnad mellan strategiformuleringsarbetet i teorin och praktiken utan Àven försöka fÄ svar pÄ vilka faktorer som ligger bakom denna eventuella skillnad.
Vem leder organisationens narrativ? : En jÀmförelse mella Kvinnojouren Emblas och RÀdda Barnens kommunikation pÄ Facebook
Det Àr inget nytt att undersöka interaktioner pÄ Facebook, dock Àr det oftast ur privatpersoners synvinkel Facebook undersöks och inte lika ofta ur en organisations synvinkel. Den hÀr studien syftar till att fylla en del av gapet i medie- och kommunikationsforskningen om hur ideella organisationer beter sig pÄ Facebook genom att undersöka den narrativa processen hos tvÄ ideella organisationer och hur delaktiga anvÀndare Àr i organisationernas berÀttelse beroende pÄ organisationens storlek, Kvinnojouren Embla och RÀdda Barnen. DÀrför Àr studiens frÄgestÀllning utformad som följande; pÄ vilket sÀtt interagerar ideella organisationer med sina medlemmar via organisationens Facebook-sida? Hur utvecklas interaktiva berÀttelser pÄ organisationernas Facebook-sida? Vilka skillnader kan identifieras mellan en stor och liten organisation?Studien utgÄr ifrÄn Earl och Kimport (2011) som menar att organisationer kan anvÀnda sig av tvÄ strategier i sin kommunikation pÄ nÀtet; supersize strategier, som kortfattat innebÀr att organisationer tar sina befintliga offline-strategier och gör dem större, starkare och kraftfullare via internet, samt teori 2.0 strategier, som kortfattat innebÀr att organisationer anvÀnder nya, innovativa metoder för att förmedla sina budskap. Solis och Breakenridge (2010) skriver om hur interaktivitetsmöjligheter förÀndrar hur organisationer bör tÀnka nÀr de skriver meddelanden pÄ nÀtet och att organisationer bör sluta se sina intressenter som en stor publik, utan att de ska betraktas och behandlas som individer.
Vattendesign i landskapet - landskapsarkitektur möter framtida klimatförÀndringar : Water design in the landscape - landscape architecture meets future climate changes
Klimatet Àr i stÀndig förÀndring. Genom historien har det skett stora temperaturvÀxlingar och vad man kan se idag Àr att medeltemperaturen pÄ jorden ökar, samt att dramatiska vÀdersituationer verkar bli allt vanligare. Klimatet förÀndras naturligt men vÄra utslÀpp av vÀxthusgaser bidrar med att ytterligare förstÀrka denna trend. De förÀndringar som vi ser idag förutspÄs eskalera i framtiden.
Ăkade medeltemperaturer leder till att glaciĂ€rer successivt smĂ€lter och det kan komma att innebĂ€ra dramatiskt förĂ€ndrade landskapsbilder. HavsytenivĂ„n höjs och kustnĂ€ra- och lĂ„glĂ€nta omrĂ„den riskerar att svĂ€mmas över.