Offentliga platser i stÀder Àr viktiga för att mÀnniskor ska kunna mötas men Àven av demokratiska skÀl. Det offentliga livet har utspelat sig pÄ olika sÀtt under historien och i dag prÀglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling Àr att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar pÄ hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrÄn ett planerings- och maktperspektiv. Syftet Àr att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken pÄverkan omgestaltning fÄr över det offentliga livet pÄ platsen.

Bakgrund: HIV/AIDS har blivit ett allt större problem i vÀrlden varför sjuksköterskor kommer att möta patienter med denna sjukdom i allt större utstrÀckning. Runt 39,5 miljoner Àr smittade av HIV/AIDS och cirka 25 miljoner har dött. Det Àr dÀrför viktigt att undersöka vad sjuksköterskan upplever i sitt möte med patienter med HIV/AIDS. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande upplever i sitt möte med patienter med HIV/AIDS. Metod: Metoden som författarna valt Àr en litteraturstudie.

 I och med globaliseringens utsuddning av grÀnserna mellan lÀnder och möjligheterna som det har skapat för bland annat outsourcing, har de svenska företagen idag helt andra förutsÀttningar Àn för 100 Är sedan. Det finns idag ett flertal vÀlkÀnda svenska företag som har starka varumÀrken som anspelar till lokala orter runt om i landet. Vissa av dessa företag har valt att behÄlla sin produkttillverkning i Sverige, medan andra valt att outsourca den till lÄgprislÀnder. Studiens syfte Àr att genom kvalitativa intervjuer hos företag med lokala varumÀrken och dess kunder, analysera vilken betydelse den lokala tillverkningen har för företagets varumÀrkesimage för att pÄ sÄ sÀtt fÄ reda pÄ om lokal tillverkning Àr en hÄllbar strategi för lÄngsiktig överlevnad. Resultatet av studien visar indikationer pÄ att en lokal tillverkning saknar betydelse för hur företagens varumÀrkesimage uppfattas.

I vĂ„rt samhĂ€lle finns det mĂ„nga sĂ€tt att förnöja sig pĂ„ till exempel, film, dataspel med mera, men trots detta stora nöjesutbud finns det fortfarande mĂ„nga böcker. Ratar dagens ungdomar skönlitterĂ€ra böcker, framför annan underhĂ„llning? Är skönlitteratur frĂ€mst en del av skolans vĂ€rld dĂ€r vissa saker mĂ„ste göras? Denna undran har resulterat i denna uppsats dĂ€r jag gör en mikroundersökning av dagens ungdomars intresse för skönlitteratur. Mina informanter blev tvĂ„ Ă„rskurser pĂ„ en 6-9 skola, valet föll pĂ„ en Ă„ttonde och en nionde klass. Ett frĂ„geformulĂ€r och fyra samtalsgrupper senare fanns det underlag för att se om eleverna var positivt instĂ€llda till skönlitteratur.

I Sverige har handeln, sedan 60- och 70-talet, genomgÄtt en omfattande strukturomvandling. FrÄn att ha Àgt rum i stÀdernas centrum har den lokaliserats till allt mer perifera lÀgen - en trend som resulterat i de externa köpcentrum vi ser runt om i landet idag. Det kan konstateras att bilen spelat en stor roll i utvecklingen av externa köpcentrum; handelns omstrukturering hade inte kunnat ske om det inte vore för bilismens framvÀxt och den ökade mobilitet som den gav upphov till. I uppsatsens litteraturgenomgÄng konstateras att bilismen inte bara krympte avstÄnden utan Àven skapade nya, med en rad problem som följd, bland annat bilberoende transportstrukturer och negativ klimatpÄverkan. Dessa transportstrukturer stÄr i konflikt med miljökvalitetsmÄlet BegrÀnsad klimatpÄverkan, det miljökvalitetsmÄl som Regeringen anser Àr Sveriges högs prioriterade.

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka om en höjning respektive sÀnkning av ett kreditbetyg, runt publiceringsdatumet, medför onormal avkastning pÄ den underliggande aktien. Vi har Àven för avsikt att undersöka om det finns nÄgot samband mellan ett företags soliditet samt branschtillhörighet och storleken pÄ den onormala avkastningen. I uppsatsen anvÀnds en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. I undersökningen har vi endast anvÀnt oss av sekundÀrdata i form av vetenskapliga artiklar, börshistorik, Internet etc. Undersökningen baseras pÄ en eventstudie som undersöker om nÄgon onormal avkastning uppstÄr.

Bakgrund. Runt om i vÀrlden Àr det ca 383 miljoner mÀnniskor som lever med diabetes. Arbetet med att Àndra kost- och motionsvanor Àr en utmaning för de flesta. Det Àr inte alltid lÀtt att anpassa de nya rutinerna till vardagslivet, som att Àta pÄ fasta tider och Àta mindre av ohÀlsosam mat. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan och patienten tillsamman arbetar mot en hÀlsosammare livsstil.

För att Àldre personer ska kunna utföra meningsfulla aktiviteter och kÀnna gemenskap med andra krÀvs att de kan transportera sig. Det Àr viktigt för att bibehÄlla god hÀlsa och uppleva livskvalitet. MÄnga Àldre har svÄrighet att transportera sig med vanliga bussar pÄ grund av funktionsnedsÀttningar som kommer med stigande Älder. Syftet med denna studie var att beskriva vad En buss för alla har för betydelse för Àldres delaktighet i samhÀllet. Studiens design var kvalitativ, en mÄlinriktad sampling gjordes och undersökningsgruppen valdes ut frÄn förutbestÀmda kriterier.

Syftet med studien var att studera förskollÀrares roll pÄ sjukhusens lekterapier. Det ledde mig fram till följande frÄgestÀllningar: Vad Àr förskollÀrarens roll pÄ sjukhusens lekterapi samt hur arbetar förskollÀraren för att ta vara pÄ det friska hos barn och hur arbetar förskollÀrarna med att se helheten runt barnen i verksamheten? Genom intervjuer vilka har genomförts med förskollÀrare pÄ totalt tre olika lekterapier i södra Sverige, har förskollÀrarna fÄtt chansen att dela med sig av sin egen syn pÄ deras roll pÄ lekterapin. Det visade sig tydligt att förskollÀrarna hade ungefÀr samma syn pÄ sina respektive roller, att de var noga insatta i lekterapins mÄl samt att de tidigare arbetat ute i förskola, förskoleklass eller fritidshem under flera Är för att samla pÄ sig erfarenhet inför denna yrkesroll. Resultatet pekar pÄ vikten av att som förskollÀrare kunna lÀsa av och se varje barns individuella behov samt hur viktigt det Àr för barns tillfrisknande att förskollÀrarna finns pÄ sjukhuset och kan erbjuda en god fysisk förskoleinspirerad miljö samt en frizon frÄn all tÀnkbar sjukvÄrd. Nyckelord: lek, terapi, lekterapi, terapeutisk lek, förskola, förskoleklass, fritidshem .

Syftet med uppsatsen Àr att försöka ta reda pÄ vad arbetet med egna idéer i trÀ- och metallslöjden handlar om. FrÄgorna jag vill besvara utifrÄn det sociokulturella perspektivet Àr: Hur arbetar elever och lÀrare med det som kallas elevens egna idéer? VarifrÄn upplever elever att de fÄr idéer? Metoden jag valt Àr intervjuer med elever i Ärskurs sju och nio som arbetar med egna idéer eftersom jag vill veta hur eleven resonerar angÄende deras egna idéer. Resultatet visar att eleverna i stor utstrÀckning utgÄr frÄn ett föremÄl som de vill ta hem eller ge bort till nÄgon i present, det motiverar eleven i sitt arbete. Det Àr i alla fall produkter som redan finns runt om oss, som de sjÀlva vill Äterskapa.

Bröstcancer Àr en av de vanligaste cancer formerna bland kvinnor runt om i vÀrlden. Beskedet bröstcancer vÀcker starka kÀnslor och kan utlösa ett stort lidande. Kvinnors livsvÀrld förÀndras och livet blir centrerat kring sjukdomen. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med nydiagnostiserad bröstcancer. Metoden som anvÀndes var en litteraturbaserad analys av Ätta kvalitativa artiklar som analyserads och bearbetades med Evans (2003) analysmodell.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur elever i Ärskurs 3 tÀnker kring begreppet naturkatastrofer. Hur uppfattar de naturkatastroferna som sker runt om i vÀrlden och de som sker hÀr i Sverige? Hur kan de koppla dessa till en karta? För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har djupintervjuat 9 elever, indelade i 3 grupper, frÄn en skola belÀgen utanför Malmö. VÄrt resultat visar att eleverna har en förstÄelse för att naturkatastrofer kan intrÀffa i Sverige, de Àr dock medvetna om att de som intrÀffar i nÀromrÄdet inte Àr i samma omfattning som i andra delar av vÀrlden. Emellertid brister eleverna i sin kartkunskap, det vill sÀga de hade svÄrt för att förstÄ och orientera med hjÀlp av en vÀrldskarta.

HjÀrtinfarkt leder Ärligen till att mÄnga mister sitt liv runt om i vÀrlden. Vilka riskfaktorer som finns för att drabbas av en hjÀrtinfarkt och vad en hjÀrtinfarkt innebÀr Àr viktig information. Symtom och behandlingar som Àr kopplade till hjÀrtinfarkt Àr viktigt att sjuksköterskan ÀndÄ informera patienterna om samt vilka rutiner som finns och kunna skapa en bra vÄrdrelation. Om sjuksköterskan har kunskap om vilka informationsbehov patienterna har kan detta leda till att patienterna upplever trygghet och kÀnner sig delaktiga i sin vÄrd. Syftet med detta arbeta Àr att belysa vad patienterna önskar för information vid en hjÀrtinfarkt.

Att psykiskt eller fysiskt skada en annan kollega pÄ arbetsplatsen kallas för arbetsplatsmobbing, vilket Àr ett stort problem som Äterfinns pÄ vÄrdavdelningar runt om i hela vÀrlden. Syftet med denna studie var att sammanstÀlla kunskap om arbetsplatsmobbingens konsekvenser för sjuksköterskans yrkesutövning i slutenvÄrd. I följande arbete har en metod för integrerad litteraturöversikt anvÀnts, dÀr 20 olika studiers innehÄll har sammanstÀllts och analyserats. Resultatet visade att arbetsplatsmobbing leder till negativa konsekvenser för sjuksköterskans yrkesutövning och dÀrigenom Àven för omvÄrdnaden. Studiens resultat visade ocksÄ att arbetsmiljön har en central roll i hur arbetsplatsmobbing orsakas, vilka konsekvenser den skapar samt vilka ÄtgÀrder som finns.

Uppsatsen redogör för en undersökning av elevers förmÄga att reflektera över sina egna resultat pÄ det estetiska programmet med inriktning Bild och form. Datainsamlingsmetoderna som anvÀnds Àr tre observationer med lÄg struktur och sju kvalitativa intervjuer. Observationerna genomfördes vid tre olika redovisningssituationer pÄ tre olika gymnasieskolor. Informanterna i intervjuerna bestÄr av tvÄ svensklÀrare pÄ estetiska programmet och fem lÀrare i de estetiska Àmnena. Begreppet reflektion diskuteras med hjÀlp av forskningslitteratur och lÀrarnas uppfattningar.