Solen Àr vÄr renaste energikÀlla och en oÀndlig resurs, dessutom Àr den gratis. Solenergin som faller in mot jorden Àr mycket stor och lagras bl.a. i berggrunden. Generellt brukar man rÀkna med att det rör sig om ca 15.000 gÄnger mer Àn vad vi i vÀrlden anvÀnder idag. AlltsÄ rÄder ingen energibrist i vÀrlden.

UmeÄ Universitet Àr en av UmeÄs största arbetsgivare med 4200 anstÀllda. Sjuktalen totalt för Universitetet har varit och Àr fortfarande lÄga, runt tre procent. Den Àldsta Äldersklass har dom högsta sjuktalen, med stöd av den informationen beslutades om satsningar pÄ Àldre arbetstagare. UniversitetshÀlsan (fhv) fick i uppdrag att erbjuda hÀlsokontroller, under tre Är, till alla anstÀllda som fyller 55 Är.Vid hÀlsokontrollen mÀttes den upplevda arbetsförmÄgan med arbetsförmÄge index (AFM-index) För att bedöma arbetsförmÄgan hos undersökta 55-Äringar i relation till övriga Äldersklasser vid universitetet skickades enkÀter med post till tjugofem mÀn och kvinnorfödda ?46, -56 samt ?61.Resultatet av undersökningen visade att upplevda arbetsförmÄgan lÄg högre för alla Äldersklasser hos bÄda könen jÀmfört med den referens som AFM manualen innehÄller för jÀmförbara yrken.

Syftet med min studie Àr att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om lekarbete och barns utveckling efter deras lekarbete i förskolan. Att följa nÄgra barn som fÄr lekarbete och genom pedagogerna runt barnen se om de tycker att det sker en utveckling hos barnen under och efter genomfört lekarbete. Jag intervjuade fem förskollÀrare och en barnskötare genom att anvÀnda mig av halvstrukturerade intervjuer, indirekt har observationer varit en del av undersökningen eftersom deltagarna ombads observera barnen före intervjuerna. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att pedagogerna sÄg att barnens sjÀlvkÀnsla, deras sociala förmÄga och deras sprÄkliga och kognitiva utveckling ökade. Men de konstaterade framförallt att barnens sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende pÄverkades mest av lekarbetet. Lekarbete Àr oftast en bland flera ÄtgÀrder i barnets ÄtgÀrdsprogram.

I detta arbete undersöks företag med utgÄngspunkt frÄn hur de upplever B2B och dÄ frÀmst vilka för respektive nackdelar som upplevs. Denna undersökning Àr gjord genom intervjuer med personer som har erfarenhet utav B2B frÄn olika företag runt om i VÀstsverige.Rapporten inleds med en inledande introduktion och bakgrund till Àmnet. En presentation av e-handel följs av en presentation utav B2B, dÀrefter beskrivs Internetterminologi följt av en genomgÄng utav dagens informationssystemsutveckling.Som grund för arbetet ligger en fallstudie gjord av Stefansson (2002), arbetet Àr en fortsÀttning utav hans arbete som var att kartlÀgga anvÀndandet utav EDI. Resultatet utav de intervjuer som genomförts har jÀmförts först internt med varandra men ocksÄ med de konstateranden som Stefansson (2002) gjort.Resultatet visar att företagen som deltagit undersökningen anser att deras satsning mot B2B har bidragit med mest positiva effekter, dÄ framförallt att den har bidragit till mindre administrativt arbete, snabbare transaktioner och en bÀttre överblick av verksamheten..

Är det möjligt att arbeta med grafik frĂ„n 1980-talet för att forma om och lansera pĂ„ nytt? Kan man komma bort ifrĂ„n klyschor och retro stil för att visa upp en modern syn pĂ„ 1980-talets stil som gĂ„r att anvĂ€nda i dag? Design finns överallt runt omkring oss, det Ă€r en del av vĂ„ra liv och en bestĂ„ndsdel som stĂ€ndigt Ă€ndras av medias rörliga plattform. Den stĂ€ndiga förĂ€ndring som design för med sig blir mĂ„nga gĂ„nger ifrĂ„gasatt och diskuterad inom mediebranschen. Ofta kommer rĂ€tt och fel upp som begrepp inom design om vad som fungerar eller inte, begrepp som jag i mitt arbete lyfter fram och arbetar kring. Genom olika manipulationer och arbete med digital grafik, som pĂ„lĂ€gg av texturer och fĂ€rg/form pĂ„ fotografier, visar mitt arbete en bildserie som Ă€r skapad med fĂ€rg och form frĂ„n 1980-talet. En bildserie som Ă€r framtagen för att fĂ„ svaret pĂ„ om det gĂ„r att lansera gammal grafik pĂ„ nytt och fĂ„ det accepterat i dagens mediala samhĂ€lle..

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar omutomhuspedagogik samt att belysa vad utomhuspedagogik Àr. DefrÄgestÀllningar vi hade var: Vilket stöd finns för utomhuspedagogik i skolans styrdokument? Hur definieras utomhuspedagogik av de intervjuade pedagogerna? Vilka eventuella fördelar och nackdelar finns inom utomhuspedagogiken enligt de intervjuade pedagogerna? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med olika pedagoger verksamma inom omrÄdet. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer som utförts pÄ en förskola samt en grundskola, intervjuades totalt sex pedagoger. Resultaten visade att utomhuspedagogik Àr ett sÀtt att lÀra med hela kroppen och alla dess sinnen samt att det ger en möjlighet att arbeta tematiskt.

Syftet med studien Àr att fÄ en ökad förstÄelse om de insatser som görs av involverande organisationer (likt socialförvaltningen, Althea och inom skolan) i Halmstad Àr adekvata för barn som har familjeproblem, utifrÄn ett sociologiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer med nyckelinformanter, som pÄ olika sÀtt kommer i kontakt med barn som har familjeproblem i deras yrke, har vi fÄtt fram ett relevant och ingÄende materiel som belyser Àmnet. Resultatet visar pÄ att organisationerna sÀtter barnet i fokus pÄ olika sÀtt, de har olika synpunkter och illvÀgagÄngssÀtt i beaktanden av insatser som görs för barn och dess familj. I analysen, vilken sammankopplas till resultat och bakgrund, har vi anvÀnt oss av eorier och begrepp som system och livsvÀrld av Habermas, byrÄkrati och makt av eber och slutligen expertsystem, tillit och ontologisk trygghet av Giddens. Slutsatsen visar pÄ att det Àr viktigt att se till helheten och pÄ det som finns runt omkring, inte enbart pÄ de olika delarna och till problemet i sig..

Syftet med undersökningen Àr att ge ett bidrag till debatten kring algoritmens betydelse i skolundervisningen.FrÄgan som undersökning vilar pÄ Àr om elever har ett bÀttre sjÀlvförtroende Ät sina berÀkningar om de anvÀnder sig av algoritmer i de fyra grundrÀknesÀtten? I undersökning jÀmförs svenska elever mot ÄlÀndska elever.Metoden som har legat till grund för att ge ett svar pÄ frÄgan Àr först och frÀmst en enkÀtstudie och dÀrefter förekommer Àven intervjuer som syftar till att bredda vyn runt frÄgan.Det framgÄr utifrÄn undersökningen att algoritmanvÀndare har ett högre sjÀlvförtroende för sina berÀkningar samt presterar fler rÀtta svar Àn elever som anvÀnder den alternativa berÀkningsmetoden. Det framgÄr utifrÄn intervjuer att de elever vilket Àr lÀrda inom algoritmanvÀndning har svÄrt för att motivera varför deras svar blir rÀtt, utan att hÀnvisa till algoritmernas anvÀndningsregler. Med dessa elever förekommer ocksÄ reflektionen kring deras svars rimlighet mer sÀllan..

Defensiv stolthet kan fÄ konflikter att uppkomma, trappas upp eller hindras frÄn att lösas. En fenomenologisk undersökning genomfördes med syfte att identifiera vad defensiv stolthet, som fenomen, innebÀr. FrÄgestÀllningen löd; Vad konstituerar defensiv stolthet i konflikter? Resultatet baserades pÄ 30 skriftliga protokoll samt fyra intervjuer. Analysen genomfördes enligt Karlssons EPP-metod.

Syftet med den hÀr C-uppsatsen Àr att beskriva ridsporten som fenomen för integration, att fÄ klarhet i hur integration av invandrare kan fungera inom och genom ridsporten. Jag kommer att studera tvÄ stycken projekt som bedrivits i Norrbotten dÀr man anvÀnt sig av ridsporten för att försöka uppnÄ ökad integration. Jag har anvÀnt mig av tvÄ stycken frÄgestÀllningar; Hur fungerar integration genom ridsport? Vilka effekter upplever de ansvariga för integrationsprojekten? I Sverige har under Ärtionden integrationspolitiken varit ett hett Àmne inom politiken. En vÀl fungerande integration förutsÀtter deltagande och delaktighet inom skolan, pÄ arbetsmarknaden, i föreningslivet och Àven i det politiska systemet.

Industriellt byggande i trÀ och projektledningsmetoder hÀnger ihop. För att visa pÄ vilket sÀtt de har ett samband har kunskaper om projektledning och byggteknik applicerats pÄ företaget Martinsons sÀtt att projektera höga bostadshus i trÀ. Syftet med examensarbetet Àr att upprÀtta ett förslag till en hÄllbar projektmodell för projekteringsprocessen gÀllandes höga bostadshus i trÀ. Genom strukturering och standardisering av projektflödet i ett bostadsprojekt kan detta i framtiden gynna byggandet av höga bostadshus i trÀ bÄde i Sverige och internationellt. Resultatet visar en flödesstruktur över ett bostadsprojekt, en manual till projektledaren samt en analys över beslutsunderlaget med rekommendationer pÄ ÄtgÀrder för att uppnÄ en effektivare process utifrÄn bÄde traditionell-och agil projektledningsmetodik.

Barnet tillĂ€gnar sig sprĂ„ket genom vardaglig social interaktion med sin nĂ€ra omgivning, dĂ€rför Ă€r den kommunikativa miljön runt barnet och förĂ€ldrarnas bidrag till den viktig. Syftet med föreliggande studie var att studera ett antal svenska förĂ€ldrars produktion av gester i samspel med sina barn och om förĂ€ldrarnas sĂ€tt att anvĂ€nda gester förĂ€ndrades nĂ€r barnens tal blev mer komplext. Åtta förĂ€ldra- barnpar observerades i olika samspelssituationer i hemmiljö, nĂ€r barnen var 16 och 20 mĂ„nader gamla, vilket innefattar tiden för övergĂ„ngen frĂ„n ett- till tvĂ„ordssatser. Förekomst av förĂ€lderns gester och ackompanjerande tal registrerades, resultaten behandlades kvantitativt och deskriptivt. Vissa jĂ€mförelser med barnens gestanvĂ€ndning genomfördes, samt en tvĂ€r-kulturell jĂ€mförelse med en studie av italienska mödra- barnpar.

Engagemang inom arbetet kan vara antingen Ätaganderelaterat eller attitydrelaterat beroende pÄ hur en person förhÄller sig till sin arbetsplats och sina arbetskamrater. En av bristerna i dagens Àldreboenden Àr tiden till att möta de Àldres behov. Forskning tyder pÄ att detta kan bidra till minskat engagemang hos de anstÀllda. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilka faktorer som upplevdes pÄverka engagemanget hos mÀnniskor som arbetar inom ÀldrevÄrden.  Intervjuer genomfördes med 10 kvinnliga anstÀllda pÄ Àldreboenden runt om i Södermanland.  Intervjuerna analyserades genom meningskoncentrering. I resultatet framkom det att flera faktorer som t.ex.

I norra Sverige ligger Malmberget, ett gruvsamhÀlle grundat i slutet av 1800-talet. Staden har vÀxt upp runt gruvan,vilken Àven har fött staden. Sedan 1960-talet har dock gruvbrytningen tagit staden i ansprÄk, dÄ malmÄdern som saktamen sÀkert förs till ytan, strÀcker sig in under samhÀllet. Brytningen har gjort stora delar av staden obeboelig pÄ grundav rasrisk och under 2000-talet togs beslutet att helt och hÄllet avveckla samhÀllet. Den hÀr studien undersöker hurförlusten av platsen pÄverkar malmbergsbons platsidentitet, samt hur platsidentiteten pÄverkar instÀllningen till gruvansexpansion pÄ bekostnad av samhÀllet.

I Sverige sker varje Är ett stort antal skogsbrÀnder. Dessa bidrar till stora ekonomiska förluster för skogsÀgare samtidigt som de Àr nyttiga för naturen. Den frÀmsta antÀndningsorsaken för skogsbrÀnder Àr skapade av mÀnniskor som vistas ute i naturen. PÄ grund av detta riktas stora delar av det förebyggande arbetet mot dessa individer. Det förebyggande arbetet Àr frÀmst information av olika slag.