Det Àr oftast upp till chefen att introducera en nyanstÀlld i företaget ochlotsa runt denne bland arbetsplatser och nya arbetskamrater. Det Àr denhÀr processen som det hÀr arbetet har behandlat, utvecklat och försöktunderlÀtta. Dels för chefen och dels för den nyanstÀllde.I undersökningen har en litteraturstudie, en teknisk analys, en iterativprototyputveckling och en implementering av en prototyp ingÄtt. Ilitteraturstudien har fokus legat pÄ omrÄdena webbdesign ochapplikationsdesign. Prototyputvecklingen har gÄtt genom tre iterationer,frÄn pappersprototyper till digitala bilder som anvÀnts som mall underimplementeringen av den slutgiltiga applikationen.Applikationen har utvecklats i .NET och C# mot en SQL databas.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva hur det pedagogiska arbetet med barnlitteratur sker i nÄgra förskolor med utgÄngspunkt i barns sprÄkutveckling. Studien bygger pÄ intervjuer med fem förskollÀrare frÄn tre olika förskolor, i en kommun i norra Sverige. Som metod har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer för att besvara mina frÄgestÀllningar. Studiens resultat visar att alla respondenter tycker att barnlitteraturen har en viktig plats i förskolan och att sprÄket utvecklas pÄ mÄnga olika sÀtt vid lÀsning och samtal runt böckerna. Studien visar Àven att lÀsvila efter maten Àr den vanligaste formen av planerad lÀsning.

Koccidier (Eimeria spp) Àr encelliga parasiter som kan angripa antingen tarmkanalen eller lever och gallgÄngar hos tamkaniner. Sjukdomar i digestionskanalen Àr ofta komplexa och utgör ett stort problem hos kaniner vÀrlden över. Faktorer som pÄverkar sjukdomsförekomst och förlopp Àr sÄledes av intresse att belysa. Denna litteraturstudie överblickar parasitens livscykel, patogenes och faktorer som pÄverkar sjukdomsbilden. Eimeria spp Àr vanligt förekommande bland kaniner och orsakar framförallt sjukdom runt avvÀnjning.

Syftet med denna studie har varit att genom en enkÀtundersökning jÀmföra yrkesverksamma lÀrare och lÀrarstudenters syn pÄ elever som faller utanför skolans normer. Bland dessa elever finns tvÄ handlingsmönster, dels de som Àr utagerande och dels de som Àr tysta och tillbakadragna under lektionstid. VÄra frÄgestÀllningar var vad lÀrare och studenter anser kring hur problem uppstÄr runt elever, för vem det Àr ett problem samt hur de hanterar dessa problem. Den avslutande frÄgestÀllningen berör huruvida grupperna ser elevernas problem utifrÄn ett punktuellt eller relationellt synsÀtt. LÀrarstudenterna uttrycker i större utstrÀckning en önskan att inkludera alla elever medan lÀrare verkar ha lÀttare att uppnÄ detta.

Idag kÀnnetecknas det svenska jordbruket framför allt av storskaliga, effektiviserade och specialiserade lantbruk med behov av flera energikrÀvande produktionsmedel. Negativa konsekvenser av detta lantbruk Àr bland annat en minskad variation av livsmiljöer i jordbrukslandskapet, en minskad biologisk mÄngfald och dÀrmed en försvagning av ekosystemtjÀnster knutna till jordbruket. EkosystemtjÀnster möjliggör liv pÄ vÄr jord genom att lÄngsiktigt understödja tillgÄngen till framför allt mat, dricksvatten, fiber och virke samt reglera klimat och luftkvalitet. Ett uthÄlligt lantbruk Àr ett system som gynnar och anvÀnder sig av ekosystemtjÀnster och biologisk mÄngfald för att produktionen ska fungera. Forskning visar att det finns en högre artrikedom pÄ smÄskaliga ekologiska gÄrdar Àn pÄ större konventionella gÄrdar.

Inkludering Àr ett vÀrldsomspÀnnande koncept att strÀva efter i skolundervisningen men kan detta uppnÄs nÀr undervisningen inte kan göras lika för alla? För att fÄ en bÀttre bild över var dagens forskning Àr pÄ vÀg angÄende specialpedagogiska behov och inkludering har vi studerat en mÀngd artiklar, rapporter och avhandlingar, nationella som internationella. Utmaningen för dagens och morgondagens lÀrare Àr att förutom att kraven pÄ att en likvÀrdig utbildning ska uppnÄs förvÀntas lÀrarna Àven ta hÀnsyn till allas unika förutsÀttningar och behov. Detta dÄ lÀrarna ska möta ett ökat antal elever med inlÀrningsproblem och dilemmat hur de ska inkluderas eller exkluderas frÄn klassrummet.Den hÀr studien ger lÀsaren en idé om det dilemma skolor runt vÀrlden försöker lösa och resultaten pekar pÄ att ytterligare forskning Àr nödvÀndig eftersom vi inte kan lösa dagens och morgondagens problem med gÄrdagens metoder..

Bakgrund: Diabetes typ 2 Àr en av de stora folksjukdomarna runt om i vÀrlden och antalet som insjuknar ökar. Ett livslÄngt levene med sjukdomen diabetes typ 2 kan förutom omfattande livsstilsförÀndringar innebÀra en intensiv kontakt med sjukvÄrden. För att förstÄ personers erfarenheter av vÄrden mÄste deras upplevelser bejakas. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur vuxna personer med typ 2 diabetes upplevde kontakten med sjukvÄrden. Metod: Metoden som anvÀndes var litteraturstudie. Resultat: Resultatet visar att personer med typ 2 diabetes upplevde att tillgÀnglighet, kontinuitet, delaktighet, kunskap, stöd och en individanpassad sjukvÄrd var betydelsefulla faktorer för en tillfredsstÀllande kontakt med sjukvÄrden. Slutsats: För att kunna utveckla och förbÀttra sjukvÄrden behöver de personliga upplevelserna belysas.

Integreringen av sexÄringarna i skolverksamheten ökar, tillsammans med Ärskurs ett bildar de en gemensam klass. Rigmor Lindö skriver att upplÀgget för hur integreringen ser ut skiljer sig mellan skolor runt om i Sverige . Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild av hur man vÀljer att integrera sexÄringarna inom ett rektorsomrÄde och hur de arbetar med barnens lÀs- och skrivutveckling, samt hur skolsituationen för barnen ser ut. För att fÄ reda pÄ syftet har vi anvÀnt oss av kvalitativa metoder, som kvalitativa forskningsintervjuer och deltagande observationer, precis som Steinar Kvale föresprÄkar . I denna studie har det deltagit fem pedagoger frÄn tvÄ olika skolor.

Syftet med vĂ„rt examensarbete var att undersöka hur tiden organiseras kring perioden runt frukost inom barnomsorgen. UtifrĂ„n detta stĂ€lldes frĂ„ga om vad som styr tiderna för frukost till personalen samt en frĂ„ga till vĂ„rdnadshavare hur deras barn tas emot under frukosttiden. Ämnet undersöktes i en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie vilken genomfördes med hjĂ€lp av sociala media. WebbenkĂ€ter delades ut till en grupp pedagoger, till en grupp förĂ€ldrar samt i en vanlig statusuppdatering pĂ„ Facebook. Empirin samlades in genom Google Drive och bearbetades i kalkylprogrammen Excel 2013 och SPSS version 20.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om det Àr nÄgon skillnad i förskolepedagogernas instÀllning till utomhuspedagogik och arbetssÀtt beroende pÄ lokalisering av förskolan. Undersökningen grundar sig pÄ en enkÀtstudie utförd pÄ fem förskolor i Stockholms innerstad och förorter. Resultaten visade att bÄde pedagoger i innerstad och förort var intresserade av utomhuspedagogik och gÄr till skogen med barnen nÀstan varje vecka Äret runt. De sÄg mÄnga fördelar, till exempel att anvÀnda sig av skogen som ett pedagogiskt verktyg och utnyttja miljön för barnens lÀrande. Denna studie visade ocksÄ att en mycket stor del av pedagogerna önskade mer utbildning inom utomhuspedagogik.

Japansk encefalit (JE) orsakas av Japansk encefalit virus och Àr en allvarlig myggburen sjukdom med upp till 50 000 humanfall per Är. Kliniskt utvecklad sjukdom har en letalitet pÄ runt 25 % och mÄnga som överlever drabbas av svÄra neurologiska skador. Sjukdomen har en stor geografisk utbredning i Asien och sjukdomsfall ses frÀmst pÄ landsbygden. Viruset vidmakthÄlls i en zoonotisk cykel mellan mygg (frÀmst Culex tritaeniorhynchus), vadande fÄglar och tamsvin. MÀnniskor Àr accidentella vÀrdar.

Miljön runt jÀrnvÀgen Àr ofta det enda intryck som tÄgresenÀren fÄr av de stÀder han eller hon passerar pÄ vÀg mot sitt resmÄl. Den jÀrnvÀgsnÀra miljön pÄverkar pÄ sÄ sÀtt inte bara uppfattningen om miljön lÀngs med spÄren, utan skapar Àven förestÀllningar om staden som passeras. En tilltalande omgivning lÀngs med jÀrnvÀgen Àr dÀrmed viktig för bilden av staden sÄvÀl som för resupplevelsen genom staden. I NÀssjö har den jÀrnvÀgsnÀra miljön brister som troligen pÄverkar allmÀnhetens uppfattning om omrÄdet. Staden har en utprÀglad industrikÀnsla som mÀrks mycket tydligt lÀngs jÀrnvÀgen, medan mycket annat NÀssjö har att erbjuda hamnar i skymundan. Det nÄgot skrÀpiga utseendet pÄ mÄnga platser lÀngs jÀrnvÀgsspÄren drar ner intrycket av staden.

Miljön runt barnet har en stark pĂ„verkan pĂ„ leken. Syftet med studien Ă€r att belysa de platser pĂ„ förskolegĂ„rden som barnen vĂ€ljer bort. Hur ser miljön ut och fungerar kring dessa platser, vĂ€ljer flickor och pojkar bort olika platser och i sĂ„ fall varför? 31 barn pĂ„ tvĂ„ förskolor har intervjuats med kvalitativa intervjuer som bas. Även pedagogens tankar kring platsen har belyst.

StrÀvan att nÄ ett hÄllbart samhÀlle har varit en av de viktigaste aspekterna under 2000-talet. Det stora problemet Àr hur mÄlet skall nÄs. AnvÀndningen av fossila brÀnslen mÄste minskas, men vilken energikÀlla skall ersÀtta dem? Biomassa har haft en viktig roll i minskningen av fossila brÀnslen som anvÀnts i uppvÀrmningssyfte. Teknikutveckling har medfört att dess betydelse kan bli Àn viktigare.Snabb pyrolys Àr en process dÀr en bioolja, kallad pyrolysolja, produceras genom nedbrytning av biomassa.

I princip samtliga företag runt om i vÀrlden har ledare, vars största uppgift Àr att skapa förutsÀttningar för deras personalstyrkor att uppnÄ företagens mÄl och visioner. Tidigare forskning har visat att den transformativa ledaren Àr den mest effektiva ledarstilen sett till resultat, effektivitet och tillfredstÀllelse. Den transformativa ledaren arbetar med sin personal genom att influera, inspirera, stimulera och ta individuella hÀnsyn. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur ledare vid LuleÄ kommun arbetar med sitt ledarskap, hur de försöker motivera personalen samt vilka effekter de kan se till följd av sitt ledarskap. För att uppnÄ syftet har tio kvalitativa intervjuer genomförts med ledare anstÀllda av LuleÄ kommun.