VÄr studie syftar till att göra en empirisk undersökning för att fÄ en bild av hur forskningsresultat och rapporter om kompensatoriska vÀgar runt funktionshindret lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi nÄr ut till skolorna. Vi har studerat tidigare forskning som visar hur pedagoger i skolan kan arbeta för att möta, stödja och hjÀlpa elever som har problem i sin lÀs- och skrivinlÀrning samt hur pedagoger kan anvÀnda kompensatoriska hjÀlpmedel i sin undervisning. Genom att intervjua nio olika typer av pedagoger som arbetar pÄ olika skolor frÄn skolÄr ett till skolÄr fem har vi fÄtt svar pÄ vÄr problemprecisering. VÄrt resultat med stöd av tidigare forskning pekar pÄ att pedagogerna anser sig ha för lite kompetens för att möta dessa elever, men trots det försöker de att individualisera sin undervisning och göra den lustfylld..

Sedan Är 2000 Àr romer tillsammans med fyra andra grupper erkÀnda som etniska minoriteter i Sverige, vilket fÄtt konsekvenser bland annat för modersmÄlsundervisningen i skolorna runt om i landet. Genom examensarbetets intervjuer framkom att det finns en paradox kring bevarandet av kulturell sÀrart och samtidig integration, dÀr skolans personal stÀller sig frÄgande till hur man ska möta en frÀmmande tradition. Trots preciseringen av alla varianter av romani chib som etniska minoritetssprÄk visar sig flera informanter ha en oklar bild av skillnaderna mellan de olika sprÄken, vilket leder till att den garanti som finns för att romska elever ska fÄ undervisning pÄ rÀtt variant inte uppfylls..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Peterhof och Drottningholm, tvÄ formella 16-1700-talsparker, i frÄga om deras karakteristiska element och strukturer/övergripande planering. Peterhof och Drottningholm valdes som undersökningsobjekt eftersom bÄda parkerna har en anknytning till samma tid och en gemensam historia som respektive rikes kungliga parker. Det faktum att bÄda var exempel pÄ parker lÄngt frÄn sina ursprungliga inspirationskÀllor har ocksÄ gjort jÀmförelsen intressant att genomföra. Min metod Àr att jÀmföra parkerna genom att göra litteraturstudier och att pÄ plats undersöka karakteristiska element, strukturer och övergripande planering. En tabell görs med hjÀlp av Anna-Maria Blennows Europas TrÀdgÄrdar (2009) och utgör grunden för vad som undersöks i de tvÄ parkerna.

Denna uppsats undersöker problematiken runt att integrera datakÀllor dÄ analytics anvÀnds för flerkanalig digital marknadsföring i större organisationer. Ansatsen Àr kritiskt och gÄr emot bilden av analytics som bÄde enkelt att implementera och anvÀnda för flerkanalig digital marknadsföring inom större organisationer. Uppsatsen visar pÄ hur strukturer i större organisationer gör övergripande analytics för fler digitala kanaler problematiskt.Uppsatsen bygger pÄ resultat frÄn en observationsstudie som gjordes inom en större multinationell organisation och fokuserar pÄ problematik som Äterfanns i tvÄ huvudsakliga projekt som genomfördes under tiden för studien..

AbstraktUppsatsen stödjer sig pÄ en kvalitativ undersökning som har sin utgÄngspunkt i tvÄ skildalÀroböcker i religion, avsedda för gymnasieskolan. Uppsatsens syfte Àr att jÀmföra hur islamoch muslimer framstÀlls i lÀroböckerna, samt om ett maktperspektiv gÄr att urskilja. Sommetod anvÀnds diskursanalys dÀr lÀroböckernas text Àr utgÄngspunkt för analysen. Begreppetorientalism har för uppsatsen en central betydelse för huruvida bilden av islam och muslimerframstÀlls i text. Vidare förs en diskussion runt huruvida LÀroplan för de frivilligaskolformerna, (Lpf 94) samt gymnasieskolans kursplan i religionskunskap, ligger i linje medlÀroböckernas framstÀllning av islam och muslimer.Nyckelord: lÀroböcker, islam, muslimer, orientalism.

Bibaggen Apalus bimaculatus Àr en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och Àr starkt knuten till sin vÀrdart vÄrsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar pÄ. Inventeringar av sekundÀra habitat i form av sand- och grustÀkter har utförts i VÀstra Götalands lÀn under tidig vÄr 2009 och 2010. Data frÄn dessa inventeringar har i denna studie anvÀnds i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/tÀkterna för att ta reda pÄ om omgivande markslag pÄverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/tÀkter. Inom sand- och grustÀkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler dÀr fynd av bibagge eller vÄrsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat dÀr en dellokal ansÄgs vara mest lÀmplig för en av arterna eller för bÄda arterna.

Detta arbete gjorde jag för att fÄ reda pÄ hur elever reflekterar runt sitt eget lÀrande och vilka förslag till förbÀttring av undervisningen de vill ha. Jag tog reda pÄ detta genom att intervjua fem elever och Àven söka information i forskningslitteratur och liknande. Resultatet jag fick fram blev att de intervjuade eleverna, över lag, hade en vÀlutvecklad metakognition och att de hade ett antal vÀrdefulla förslag till lektionsinslag. Avslutningsvis konstaterade jag ocksÄ att det Àr svÄrt att hitta undervisningsmetoder som passar alla elever samtidigt, men om man kan trÀna elevernas metakognitiva tÀnkande samt vara lyhörd för deras synpunkter och förslag till förbÀttringar sÄ kan man komma en bit pÄ vÀgen mot den perfekta undervisningen..

Bibaggen Apalus bimaculatus Àr en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och Àr starkt knuten till sin vÀrdart vÄrsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar pÄ. Inventeringar av sekundÀra habitat i form av sand- och grustÀkter har utförts i VÀstra Götalands lÀn under tidig vÄr 2009 och 2010. Data frÄn dessa inventeringar har i denna studie anvÀnds i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/tÀkterna för att ta reda pÄ om omgivande markslag pÄverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/tÀkter. Inom sand- och grustÀkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler dÀr fynd av bibagge eller vÄrsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat dÀr en dellokal ansÄgs vara mest lÀmplig för en av arterna eller för bÄda arterna.

Problematik: Precis som mÄnga andra turismföretag sÄ prÀglas dykföretag av sÀsongsarbete. Under lÄgsÀsongen arbetar Äret runt personalen med fÄ turister och kollegor och under högsÀsongen arbetar de intensivt tillsammans med sÀsongsarbetare i ett halvÄrs tid i en destination full av turister. NÀr lÄgsÀsongen nÀrmar sig minskar turistmÀngden och sÀsongsarbetarna. Det Àr en livsstil för bÄda grupperna, men ocksÄ en tillfÀllig period för sÀsongsarbetarna och en vardag för Äret runt personalen. Personalen har sÄledes olika förutsÀttningar, intressen och behov och deras arbetsmotivation skiljer sig beroende pÄ om de Àr Äretruntarbetare eller sÀsongarbetare.

Varje Är gör rÀddningstjÀnsten ett flertal tillsyner pÄ olika objekt runt om i kommunen och i dagslÀget bestÀmmer rÀddningstjÀnsten i LuleÄ varje Är vilka objekt som ska fÄ ett platsbesök kommande Är. Detta vill de Àndra pÄ, eftersom de vill kunna planera nÄgra Är framÄt i tiden. Syftet med denna rapport Àr att lÀgga grunden för ett bra, anvÀndbart och anvÀndarvÀnligt system dÀr det ska framgÄ hur ofta objekten behöver tillsyn, jÀmföra olika objekt och premiera de aktörer som sköter sitt eget skydd. En viktig del i arbetet Àr att alla objekt ska bedömas efter samma parametrar sÄ att riskindexsystemet blir rÀttvisande.För att fÄ fram ett system och relevanta parametrar gjordes en litteraturundersökning, telefonintervjuer hölls med personal pÄ olika tillsynsmyndigheter och en enkÀt sammanstÀlldes och skickades ut till rÀddningstjÀnster runt om i Sverige. Av telefonintervjuerna framkom att Södertörns brandförsvarsförbunds arbetssÀtt var anvÀndbart, dÄ de anvÀnde sig av en riskmatris för att bestÀmma tidsintervallen pÄ de objekten som genomgÄr tillsyn.EnkÀten som skickades ut bestod av tvÄ delar, i den första delen fick de Ätta fall dÀr de svarande skulle ange nÀr nÀsta tillsyn pÄ objektet borde ske.

I denna studie undersöker jag hur förskolepedagoger arbetar med kommunikation inom förskolan med hjÀlp av bland annat bildstöd. Bilden och andra alternativa metoder kan vara ett stort komplement till det talade ordet, inte minst för barn med problematik, Àven om det gynnar alla barn i verksamheten. Vikten av kommunikation och hur den kan underlÀttas redogörs för i detta arbete. Samtal med pedagoger och observationer i en förskoleverksamhet har gett mig en inblick i det dagliga arbetet dÀr visuell tydlighet och struktur stÄr i centrum. Studien visar pÄ de fördelar som finns att vinna med att ge barnen en förutsÀgbar och tydlig miljö att vistas i, men granskar Àven de kritiska aspekter som kan finnas runt detta..

Trafiksystemet i Linköpings tĂ€tort bygger pĂ„ tvĂ„ ringar, Y-ringen (yttre) och C- ringen (centrum), vilkas syfte Ă€r att avlasta stadens olika centrala delar. Den signalreglerade korsningen Industrigatan-Östgötagatan Ă€r en del av den sĂ„ kallade Y-ringen och under vissa tider pĂ„ dygnet finns det risk för köbildning. Antalet inkommande fordon i korsningen uppgick Ă„r 1999 till ca 28 000 per dygn och idag uppgĂ„r antalet till nĂ„gonstansmellan 30 400-32 400 fordon/dygn. Kommunen har planer pĂ„ att pĂ„ att etablera ett bostadsomrĂ„de i Övre Vasastaden, vilket kan komma att pĂ„verka trafikmĂ€ngderna i den studerade korsningen. En garanterad orsak till ökade trafikmĂ€ngder Ă€r det faktum att Linköping stĂ€ndigt ökar i invĂ„narantal, med ökad folkmĂ€ngd ökar Ă€ven trafiken.

Sammanfattning Analys Marieholm ligger i ett storskaligt landskap i Göta Àlvs dalgÄng endast 3km nordöst frÄn Göteborgs centrum. Denna lokalisering sÄgs som ocentral nÀr omrÄdet exploaterades i början av 1900-talet. Sedan dess har Göteborg vuxit och Marieholms lÀge anses nu mer centralt. Den industriella anvÀndningen har format omrÄdet vilket fÄr en rad konsekvenser. Kommunikationerna domineras av bil och tÄgtrafik med motorvÀgen mot Karlstad som det dominerande inslaget.

Syftet med denna studie har varit att studera vad pedagoger i förskolan förmedlar till pojkar och flickor, utifrÄn ett genusperspektiv. Könsperspektivet Àr centralt i förskolans lÀroplan. DÀrför Àr det av stor vikt att pedagoger i förskolan Àr medvetna om vilka vÀrderingar och attityder de förmedlar till barnen. I litteratur delen beskrivs hur genus skapas utifrÄn pedagogernas förvÀntningar pÄ barnen och hur miljön runt dem ser ut. Vi har anvÀnt en kvalitativ metod och observerat tre förskoleavdelningar i södra Sverige med hjÀlp av videokamera kompletterat med anteckningar.

Uppsatsen behandlar Olof Palmes tal rörande bombningarna av Hanoj julen 1972. Ett tal dĂ€r Olof Palme fördömmde USA:s bombningar av Hanoj. Vilka reaktioner blev det pĂ„ det sĂ„ kalla de jultalet av Palme? Är en frĂ„ga som behandlas i uppsatsen. Vidare behandlas Ă€ven vilka konsekvenser jultalet fick för Sverige inrikespolitiskt och utrikespolitiskt.