Detta examensarbete har utförts som en examinationsuppgift i termin sju pÄ GrundskollÀrarutbildningen 1-7 vid Högskolan i GÀvle.Examensarbetets huvudsyfte var att ta reda pÄ hur man som blivande lÀrare pÄ bÀsta sÀtt bemöter en elev som Àr ett Jehovas vittne med hÀnsyn till bÄde elevens trosuppfattning och Lpo 94.Arbetet grundar sig pÄ litteraturstudier och intervjuer med lÀrare som har kommit i kontakt med Jehovas vittnen. En intervju har utförts med en lÀrare som sjÀlv Àr ett vittne.Första delen av arbetet bestÄr av inledning, metod och en kortfattad historiebeskrivning runt Jehovas samt vad ett Jehovas vittne Àr och vad som skiljer dem frÄn övriga samhÀllsmedlemmar.NÀsta del tar upp hur Jehovas vittnen ser pÄ skola och utbildning samt vad Lpo 94 föreskriver.I den sista och avslutande delen behandlas intervjuerna och dÀrefter följer diskussionen..

Detta arbete behandlar elektronisk handel, EDI, i olika utförande. Min tanke med arbetet var att företag som visar intresse för elektronisk handel skulle kunna fÄ en hjÀlp med jÀmförelse mellan olika alternativ. De alternativ jag behandlar Àr web EDI, EDIFACT och EDIFACT med stöd för XML. NÀr jag jÀmfört systemen har jag tittat pÄ i första hand fyra huvud frÄgor, kostnad, kompetenskrav hos kunden (för att sköta systemet), implementeringstid och sÀkerhet som finns i systemet. Sammanlagt har jag undersökt fyra olika system frÄn fyra olika leverantörer.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:Studien grundas i ramfaktorteorins antaganden om pÄverkbara och icke pÄverkbara faktorer inom skolans verksamhet, ur skolledares synvinkel. Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som, ur skolledares synvinkel, frÀmjar eller begrÀnsar möjligheterna att erbjuda eleverna i grundskolans Ärskurs 6-9 daglig fysisk aktivitet.? Vilken betydelse har fysisk aktivitet för skolarbetet, enligt skolledarna?? Vilka möjligheter har skolorna, enligt skolledarna, att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet?? Vilka faktorer spelar in för möjligheterna att bedriva daglig fysisk aktivitet i skolan, enligt skolledarna?Metod:Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem skolledare pÄ fem grundskolor med Ärskurs 6-9, och en bitrÀdande skolchef i en kommun i Stockholms lÀn. Intervjuerna var baserade pÄ ovan stÀllda frÄgor samt pÄ tidigare forskning om inverkan av fysisk aktivitet pÄ elevernas resultat i skolan. Intervjuerna utgick frÄn en fenomenologisk ansats med respondenternas berÀttelser som kÀllmaterial, berÀttelser om hur skolledare pÄ skolan och i kommunen arbetar med fysisk aktivitet.Resultat:Den fysiska miljön i och runt skolan pÄvisades vara en viktig faktor för elevernas grad av aktivitet under hela skoldagen.

RÀttsvÀsendet och vÄrdsektorn Àr ett exempel pÄ tvÄ samhÀllssektorer som vanligtvis inte sjÀlvklart samarbetar eller förknippas med varandra. DÀremot finns det olika former av samverkan som överskrider sektorernas grÀnser. Ett exempel pÄ detta Àr vad som i dagligt tal kallas för kontraktsvÄrd. KontraktsvÄrd kan dömas ut istÀllet för fÀngelse om det finns vÄrdbehov av vad som varit bidragande orsak till brottsligheten. Studien problematiserar förhÄllandet mellan riktlinjer för och den praxis som finns i besluts- och utredningsprocessen.

Bakgrund: Alla, som vÄrdas inom rÀttspsykiatrisk vÄrd, har nÄgon form av psykiskt funktionshinder och har ocksÄ begÄtt ett eller flera brott. VÄrden regleras av ett antal lagar. I rehabiliteringen ingÄr utslussning av patienten till öppna vÄrdformer genom sÄ kallad permission. Ett antal av de patienter som har permission Äterintas emellanÄt till slutenvÄrden av olika orsaker. De benÀmns ibland som svÀngdörrspatienter.Syfte: Syftet var att belysa olika berörda personalgruppers syn pÄ och erfarenheter av vad som har betydelse för om en patient som vÄrdas enligt lagen om rÀttspsykiatrisk vÄrd, lyckas eller misslyckas med sin permission.Metod: En kvalitativ ansats valdes och tvÄ fokusgruppsintervjuer med sex deltagare i varje grupp genomfördes.

Resande har blivit en stor del av vÄrt samhÀlle och livsstilen för mÄnga unga mÀnniskor idag. Min studie Àr ett försök att belysa vad som fÄr oss att söka vÄr identitet i kulturer lÄngt frÄn vÄra egna, och hur dessa kulturer uttrycker sig sjÀlva. Hösten 2001 gick Sverige med i ett arrangemang som runt tio lÀnder har med Australien, nÀmligen working/holiday-visumet. Detta och en rad andra aspekter har ökat resandet till denna del av vÀrlden. Den antropologiska metoden av fÀltobservationer och intervjuer med resenÀrer inbjuder till kunskap om hur denna arena av backpckers ser sig sjÀlva och vad som skapar denna kultur frÄn ett inifrÄn-perspektiv..

Problem: Filippinerna erbjuder idag medicinsk turism till lÀnder runt omkring, men det finns ingen forskning pÄ hur turismprodukten ser ut i kombination med medicinsk turism.Syfte: Studien gÄr ut pÄ att beskriva hur turism och medicinska faktorer bildar den filippinska medicinska turismprodukten och hur den sedan framstÀlls.Metod: Med en kvalitativ metod genomfördes, med hjÀlp av innehÄllsanalyser och en ostrukturerad intervju, analyser av tre olika hemsidor som förmedlar medicinsk turism. Dessa innehÄllsanalyser tolkades med en hermeneutisk ansats.Resultat: Studien kommer fram till att alla delar i modellen, det medicinska turismsystemet Àr viktiga för att en medicinskturismprodukt ska fungera pÄ Filippinerna. Varje kategori stÄr för sin del av den medicinska turismprodukten och alla bör anvÀndas för att skapa en sÄ bra turismprodukt som möjligt..

Bakgrund: TrycksÄr har varit kÀnt sedan ca 2000 f.Kr. ÀndÄ kvarstÄr problemet. Det Àr idag ett utbrett problemomrÄde inom vÄrden dÄ patienter stÀndigt drabbas av nya trycksÄr trots att vÀlbeskrivna preventionsÄtgÀrder och riktlinjer finns att tillgÄ. FrÀmst drabbade Àr Àldre, personer som har nÄgon form av rörelsehinder, Àr sÀngliggande eller stillasittande stora delar av dygnet. TrycksÄr innebÀr ett stort lidande för den drabbade patienten, frÀmst i form av konstant smÀrta.

Arbetet Àr uppdelat i tvÄ delar. Den första handlar om min egen medverkan i kortfilmen O Trovão och hur organisationen och planeringen runt filmen Àr upplagd. Den andra delen handlar om animationsbranschen och olika landers marknader for animerad film och tv. Den innefattar ocksÄ tvÄ intervjuer med kortfilmskapare. I kortfilmsproduktionen har jag tillsammans med teamet gÄtt igenom de första faserna i produktionen, frÄn planering och research, till koncept och modellering.

Detta examensarbete har genomförts vid Institutionen för produktionsekonomi pÄ Linköpings tekniska högskola. Uppdragsgivare har varit Svenskt NÀringsliv och arbetet har utförts pÄ Södersjukhuset i Stockholm. Syftet med arbetet har varit att kartlÀgga flödet av patienter med sökorsak höft genom sjukhusets akutmottagning och ortopediska verksamhet, för att dÀrefter analysera detta och föreslÄ ÄtgÀrder som kan minska vÀntetider och öka genomflödet. PÄ akutmottagningen har tre aktiviteter visat sig vara viktigare Àn de övriga, nÀmligen lÀkarundersökning, röntgen och inlÀggning pÄ vÄrdplats. Anledningen till detta Àr att vÀntan till de aktiviteterna utgör cirka tvÄ tredjedelar av en patients tid pÄ akutmottagningen.

Syfte: Studiens syfte var att studera hur upprÀttandet av ÄtgÀrder efter de nationella proven i Är 3 i svenska och svenska som andra sprÄk eventuellt kunde leda till att elever nÄdde kunskapskraven i Är 6 samt att ta del av pedagogers resonemang runt de ÄtgÀrder man skrivit fram.Teori: Den teoretiska ramen utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr grunden Àr att lÀrande sker i det sociala samspelet. För att mÀnniskan ska utvecklas och gÄ vidare i sitt lÀrande behövs stöd och utmaningar frÄn omgivningen. Kommunikation och delaktighet Àr viktiga inslag i ett sociokulturellt perspektiv.Metod: Studien hade som utgÄngspunkt en kvalitativ forskningsansats. Empirin utgjordes av halvstrukturerade intervjuer med totalt sju pedagoger och insamlade elevdokument frÄn sexton elever som analyserades och tolkades utifrÄn en hermeneutiskt inspirerad tolkningsansats.Resultat: Pedagogerna anvÀnde nationella proven bÄde för summativ och formativ bedömning. Flera av pedagogerna betonade vikten av att bedömningen var likvÀrdig dÄ jÀmförelser görs mellan skolor och kommuner.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka nÄgra utvalda pedagogers förestÀllning hur musik och rytmik pÄverkar barns sprÄkutveckling. Till syftet anvÀnde vi oss av följande frÄgor : Vilka förestÀllningar har pedagoger kring hur barns sprÄkutveckling pÄverkas av musik och rytmik?  Vilken roll har pedagogerna? För att nÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer som gav möjlighet till en fördjupad intervju. I vÄra intervjuer gjorde vÄra informanter en djupare reflektion runt hur de egentligen anvÀnder musik och rytmik i sin verksamhet. VÄrt resultat visar pÄ vikten av att man som pedagog kÀnner sig trygg med att anvÀnda musik som ett sprÄkutvecklande verktyg..

Hammenhög Àr vida kÀnt för sina odlingar av blomsterlök, prunkande blomsterfÀlt, grÀsskulpturer och idétrÀdgÄrdar. Allt detta fanns pÄ den fastighet som pÄ 1930-talet kom att kallas GullÄker, platsen för fröfirman Otto J. Olson & Son, senare Hammenhögs Frö AB. Den del av fastigheten som omfattande planteringarna runt husen kallades GullÄkerparken. Olson hade ett stort intresse för odling, inte enbart i kommersiellt syfte.

VÄr övertygelse Àr att en av de viktigaste budbÀrarna för ett företags identitet Àr produkterna och att ett lÄngsiktigt varumÀrkesbyggande sker genom att knyta emotionella band mellan konsumenterna och varumÀrket. Detta handlar frÀmst om vad konsumenten upplever nÀr produkterna anvÀnds.VÄr mÄlsÀttning var att bÀttre kunna förstÄ helheten runt anvÀndarupplevelsen och branding och dÀrigenom skapa bÀttre verktyg för detta i vÄr designprocess. MÄlet var att komma fram till slutsatser kring hur vi som designer kan angripa dessa frÄgor pÄ ett kreativt sÀtt.En stor del av vÄrt arbete har behandlat omrÄdet branding i förhÄllande till design, men vi har Àven berört vissa omrÄden som psykologi, innovation samt kreativa arbetsprocesser..

Denna litteraturöversikt visar att det finns en hel del litteratur och forskning inom omrÄdet förÀldrar med förstÄndshandikapp. Den forskning som gjorts Àr till största delen internationell, men de resultat denna studie kommit fram till bör kunna vara anvÀndbara under svenska förhÄllanden. Syftet var att belysa ett antal bestÀmda faktorer som kan pÄverka insatsers effektivitet, bland annat attityder, sociala nÀtverk och handikappmedvetandet. Resultatet visar att förmÄgan hos mÄnga av förÀldrarna kan förbÀttras med hjÀlp av trÀning och utbildning. Studien har sin utgÄngspunkt i systemteori och visar att insatsers effektivitet pÄverkas av olika system runt den förstÄndshandikappade förÀldern, dÀr Àven förÀldern sjÀlv ingÄr som ett system..