LKAB Malmbergets sovringsverk styrs idag efter fixa maskininstÀllningar. InstÀllningarna har anpassats sÄ att Àven inkommande malm bestÄende av mycket grÄberg har en tillfredsstÀllande jÀrnhalt nÀr godset transporteras vidare till följande produktionssteg i anrikningsverket. Detta medför att det kan finnas en dold kapacitet i sovringsverket eftersom samma instÀllningar anvÀnds oavsett jÀrnhalt i inkommande rÄmalm. Avsaknaden av en flexibel styrning av sovringsverket beror till stor del pÄ svÄrigheten att bedöma vilken jÀrnhalt den inkommande malmen har. DÄ flöden in till sovringsverket bestÄr av mycket grovt gods och höga tonnage Àr kontinuerliga provtagningar för analys av jÀrnhalt idag inte genomförbara.

InternprissÀttning handlar om de priser som tas ut pÄ varor, tjÀnster och krediter nÀr de förflyttas runt mellan företag i intressegemenskap. InternprissÀttning Àr ett aktuellt Àmne i och med att globaliseringen i vÀrlden ökar och varor och tjÀnster förflyttas runt mellanlÀnder pÄ ett helt annat sÀtt Àn för nÄgra Är sedan.Skatteverket krÀver att internprissÀttningen inom koncerner ska upprÀttas enligt armlÀngdsprincipen. Denna princip bygger pÄ att prissÀttningen sker pÄ ett marknadsmÀssigt sÀtt, precis som om företagen skulle befunnit sig pÄ armslÀngds avstÄnd ifrÄn varandra.Syftet med den hÀr studien Àr att förstÄ internprissÀttningen frÄn ett praktiskt perspektiv och för att göra detta sÄ upprÀttar vi en dokumentation av ett företags internprissÀttning, i enlighet med Skatteverkets riktlinjer.VÄr ambition Àr att vi ska upprÀtta en korrekt dokumentation som Företaget kan anvÀnda sig av och under arbetet öka vÄr förstÄelse för Àmnet samt vÀva samman teori och praktik pÄ ett effektivt och resultatgivande sÀtt. Vi har dÀrför haft tÀt kontakt med Företaget för att inhÀmta all information och sÀtta oss in i organisationens arbetssÀtt.Skatteverket tar upp fem olika metoder som kan anvÀndas nÀr internpriser ska faststÀllas enligt armlÀngdsprincipen, men det Àr endast en utav dessa vi anvÀnder oss av i studien. Vi utgÄr sedan frÄn denna metod för att visa att Företaget tar ut marknadsmÀssiga internpriser.Empirin bestÄr av dokumentet i fÀrdigstÀlld form.

RFID innebÀr, vid sidan av streckkoder, ytterligare ett sÀtt att identifiera föremÄl. Fördelen med RFID Àr bland annat att identifikation kan göras utan fysisk eller visuell kontakt och med avstÄnd pÄ flera meter. Ett eventuellt anvÀndningsomrÄde för RFID skulle kunna vara pÄ transporter vid inchecknings- och bordningsprocessen till fÀrjetransporter för att snabba upp logistikflödet.De potentiella mervÀrden som detta skulle kunna medföra Àr bland annat snabbare incheckning och avlÀmning/avhÀmtning av transportenheter, bÀttre spÄrning av transportenheten, ökad sÀkerhet och effektivare arbete pÄ kajen. Ett antal frÄgestÀllningar sattes upp inom tre huvudomrÄden: allmÀn orientering av RFID-teknik, mervÀrden och investeringsanalys. Dessutom tillkom nÄgra andra intressanta frÄgestÀllningar kring bland annat alternativa identifieringsverktyg, tillÀmpningar i andra sammanhang och sÀkerhet.ŽFokus pÄ arbetet har dock legat pÄ att försöka visa pÄ mervÀrden och fördelar med att anvÀnda RFID-tekniken.Som grund för att besvara frÄgestÀllningarna har en nulÀgesbeskrivning gjorts över det studerade systemet frÄn terminal - fÀrjetransport ? terminal, dÀr Schenker och Stena Line varit de inblandade aktörerna.

Fairtrade som syftar pÄ rÀttvis handel Àr ett handelssamarbete som likt en folkrörelse engagerar, stödjer och hjÀlper producenter runt om i vÀrldens utvecklingsÀnder. Denna uppsats visar med en enkÀtundersökning pÄ Södertörns högskola att Fairtrade Sverige framförallt lyckats att fÄ ut sitt budskap till unga personer och sÀrskilt kvinnor. En intervju utfördes med den marknadsansvarige pÄ Fairtrade Sverige och tillsammans med enkÀtundersökningen pÄ Södertörns högskola och uppsatsens analys visar den att Fairtrade Sverige fortsÀttningsvis bör satsa pÄ unga personer och kvinnor, samt att öka sina relationer och samarbeten med vÀletablerade klÀdföretag..

Mycket har hÀnt i Sverige sedan de första vattenkraftverken bildades i början pÄ 1900-talet. NÀr vi nu gÄtt varvet runt gÀllande energiformer finner man att vattenkraften Àr den enda energiformen som bestÄr. Olja Àr en icke-förnybar energikÀlla och bidrar till miljöförstörelse, kÀrnkraft Àr ren men farlig och samhÀllskÀnslig energiform som Àr under avveckling i Sverige. Sverige Àr lÄngt framme i energitÀnkande, och nÀr nu tillgÄngen pÄ ?svensk? energi blir mindre i och med avveckling och priser som ökar nÀr de marknadsanpassas med övriga Europa, mÄste vi som bor i Sverige minska energikonsumtionen..

Bakgrund: Peritonealcarcinos Àr en allvarlig cancerform och cirka 250-300 svenskar varje Är. Idag genomförs de omfattande operationerna CRS och HIPEC pÄ en del av denna patientgrupp. Tidigare forskning visar att perioperativa samtal kan gynna patienter som genomgÄr omfattande kirurgiska ingrepp.    Syfte: Syftet med studien var att jÀmföra det postoperativa förloppet hos peritonealcarcinospatienter som fÄtt perioperativa samtal med patienter som inte fÄtt dessa samtal.Metod: Urvalet var konsekutivt och bestod av 89 journaler tillhörande peritonealcarcinospatienter. Interventionsgruppen bestod av patienter som genomgÄtt CRS och HIPEC och som i samband med detta fÄtt perioperativa samtal.

Ättiden kan pĂ„verka hĂ€stars vĂ€lmĂ„ende. Syftet med litteraturarbetet var att studera hur man kan tillgodose hĂ€stens behov av att Ă€ta en stor del av dygnet, samt anpassa utfodringen inte bara till nĂ€ringsbehovet utan Ă€ven behovet av att utföra Ă€tbeteende. HĂ€star i det vilda Ă€gnar större delen av sin tid Ă„t att Ă€ta och samma beteende ses hos tamhĂ€star om de ges möjligheten. I det vilda Ă€ter hĂ€star i perioder om 2-4 timmar Ă„t gĂ„ngen, och uppehĂ„llen varar inte lĂ€ngre Ă€n 3-5 timmar. BegrĂ€nsad utfodring kan innebĂ€ra en stress för hĂ€sten om den inte kan tillfredsstĂ€lla sitt beteendebehov av att Ă€ta. Det finns ett samband mellan begrĂ€nsad fodertillgĂ„ng och onormala beteenden.

Runt om i vÀrlden faller allt fler kvinnor offer för mÀnniskohandel. I Sverige avslöjar polisen mellan 200-500 fall av mÀnniskohandel Ärligen, men det Àr svÄrt att veta hur mycket av denna illegala verksamhet som sker i det fördolda. Eftersom detta Àr ett internationellt brott som ofta Àr grÀnsöverskridande, sker de flesta insatserna mot mÀnniskohandel i samarbeten mellan lÀnder och med organisationer som ex. Förenta Nationerna. Men mÀnniskohandel Àr dock ett vÀxande problem i Sverige idag och jag ville istÀllet undersöka vilka nationella insatser man tagit till mot mÀnniskohandel i Sverige.

Att arbeta som personlig assistent innebÀr att vara delaktig i den funktionshindrades dvs, brukarens dagliga livsföring, under de tider pÄ dygnet denne behöver det. Det finns bÄde positiva och negativa upplevelser av yrket som personlig assistent. De positiva Àr att yrket ger bÄde mening och ansvar. Yrket upplevs Àven som tillfredsstÀllande genom att vara till nytta och glÀdje för en annan mÀnniska. De negativa upplevelserna av yrket som personlig assistent innebÀr bland annat att arbetet innebÀr mycket ensamarbete, Àr lÄgt avlönat, fysiskt tungt och slitsamt samt att förÀldrar och anhöriga till brukaren kan uppfattas som krÀvande.Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka trivselfaktorer som finns bland personliga assistenter samt Àven undersöka hur dessa assistenters olika perspektiv pÄ yrket pÄverkar trivseln.

Bakgrund: Studier har visat sig att barns postoperativa smÀrta i mÄnga fall Àr otillrÀckligt behandlad och barnen upplever ofta smÀrta som nÄgot obehagligt och skrÀmmande. Barn kan pÄverkas negativt av smÀrta och de kan utveckla skadliga beteendeförÀndringar efter en operation pÄ grund av otillrÀckligt behandlad postoperativ smÀrta.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur barnen, pÄ en specifik kirurgavdelning, mÄr under det första dygnet efter en operation dÄ de blivit sövda, avseende deras postoperativa smÀrta. Om möjligt ska grupper som har ökad risk för otillrÀcklig postoperativ smÀrtlindring försöka identifieras.Metod: En kvantitativ tvÀrsnittsstudie baserad pÄ ett konsekutivt urval. Deltagarna bestÄr av barn pÄ en kirurgavdelning i Äldrarna 4-16 Är som alla har genomgÄtt en operation dÀr de blivit sövda. De har fÄtt besvara en enkÀt om sin smÀrta ett dygn efter operation.Resultat: I studien deltog 32 barn med en medelÄlder pÄ 9,25 Är.

Examensarbetet handlade om att utveckla en slangrulle. En slangvinda som rullar upp avgasslang och anvÀnds pÄ verkstÀder. Slangen leder ut avgasen ut ur lokalen. Resultatet Àr detaljritningar pÄ tvÄ typer av konstruktioner pÄ en avgasslangrulle. Funktionen Àr densamma pÄ bÄda.

MÀnniskors allmÀnna vÀlbefinnande och livskvalitet pÄverkas av deras sömn.    Sömnproblemen ökar och resulterar i ökade kostnader för den enskilde, arbetsgivarna och samhÀllet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekter av sömnhygieniska ÄtgÀrder riktade till individer inom hÀlsovÄrden med primÀr insomni. Resultatet visade att en kombination av ÄtgÀrder utifrÄn personliga behov gav bÀst resultat men ocksÄ att det rÄdde begreppsförvirring runt sömnhygieniska ÄtgÀrder och deras effektivitet. Fördjupad kunskap behövs vad det gÀller de enskilda sömnhygieniska rÄdens effektivitet.

Syftet med undersökningen var att studera en grupp idrottande mÀn angÄende deras mÄltidsordning för att undersöka hur de förhöll sig till de Svenska nÀringsrekommendationerna och Sveriges Olympiska kommittés rekommendationer för elitidrottare.Genom samarbete med en ishockeyklubb undersökte vi mÄltidsordningen hos ett herrishockylag i division I. Detta genomfördes med hjÀlp av en enkÀtundersökning pÄ samtliga spelare i laget samt kostintervjuer pÄ ett antal spelare. En intervju med trÀnaren genomfördes för att fÄ mer ingÄende svar pÄ vad enkÀtundersökningens resultat kunde bero pÄ.Det som framkom i undersökningarna var en spridning bland spelarna vad gÀller mÄltidsordning. Flera av spelarna hade en god mÄltidsordning och Ät pÄ rekommenderade tidpunkter, men inom laget fanns det stora svagheter kring mÄltidsordning dÀr mÄltiderna var ojÀmnt fördelade under dygnet. Antalet mÄltider varierade mellan 3-8 mÄltider per dag varav mellanmÄlen var fördelade mellan 1-5 mÄl om dagen.Flertalet av spelarna Ät frukost varje dag, men nÄgra Ät endast denna mÄltid ibland.

SAMMANFATTNINGFör att patienterna skall uppleva en god kvalitet pÄ omvÄrdnaden Àr vÀrdigt bemötande en mycket viktig aspekt i sammanhanget. VÄrden bör dessutom vara sÀker och medverka till att patienterna kÀnner sig trygga. MÄnga sjuksköterskor upplever att de kÀnner sig stressade av det höga tempot och kÀnner att de mÄste rÀcka till, vilket mÄnga olika studier och rapporter tidigare skildrat. I dagens samhÀlle talas det mycket om prioriteringar inom hÀlso- och sjukvÄrden, bÄde pÄ politiker- och chefsnivÄ. Det Àr oundvikligt att vÄrden blir sÀmre under ekonomiska kristider.

Bakgrund: NÀrstÄende kan uppleva den palliativa vÄrdsituationen som mycket svÄr, dÄ det kan vara första gÄngen de konfronteras med en döende mÀnniska Att vara nÀrstÄende till en palliativt sjuk patient krÀver stöd Ät den nÀrstÄende, vilka kan vara vÀnner, familj, sjuksköterska eller i form av ekonomisk hjÀlp frÄn samhÀllet Syfte: Att kartlÀgga stöd till nÀrstÄende dÄ en patient fÄr palliativ vÄrd och stöd till nÀrstÄende efter patientens död. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Sju kategorier framkom; att delta i stödgrupp, att fÄ emotionellt stöd, att fÄ praktiskt stöd, att vara delaktig i omvÄrdnaden, att frÀmja hopp, att fÄ stöd efter dödsfallet och att fÄ information. Information som ges till en mÀnniska i kris nÄr inte alltid fram. Att som sjuksköterska avsÀtta tid, vara pÄlÀst och inte anvÀnda ett svÄrt sprÄk Àr avgörande för att samtalet ska falla vÀl ut.