Stockholms stad har i vision city ett antal konkreta utvecklingsmÄl för stadens utveckling fram till 2030. Bland annat betonas vikten av en större funktionsblandning, fler verksamheter med lÀngre öppettider och en större mÀngd nattbefolkning i city. Som ett steg i vision citys riktning omvandlas inom kort Swedbanks huvudkontor pÄ Brunkebergstorg till hotell, samtidigt som en renovering av Brunkebergstorg Àr aktuell.Uppsatsens syfte Àr att söka svar pÄ hur Stockholms stad genom fysisk planering kan öka antalet besökare över hela dygnet pÄ Brunkebergstorg och dÀrmed öka nattbefolkningen i Stockholms city. TillvÀgagÄngssÀttet utmÀrks till största del av litteraturstudier av forskningslitteratur inom stadsplanering, stadsliv och stadshistoria samt intervjuer och en platsanalys av Brunkebergstorg. Resultatet av litteraturstudierna presenteras som strategier vilka kan anvÀndas inom stadsplanering för att skapa ett befolkat offentligt rum.

SammanfattningDe flesta barn fÀngslas och visar intresse för temat rymden och finner vanligtvis att det Àr ett mycket intressant Àmne. Fokusgruppen har varit elever i Ärskurs 4-6 och efter nÄgra större bortfall var det slutligen elever ifrÄn 8 klasser som deltog, totalt 94 elever. Eleverna fick svara pÄ en enkÀt dÀr eleverna i bÄde text och bild bland annat fick förklara hur de trodde att objekten i sol?jord?mÄnsystemet samverkade och rörde sig i förhÄllande till varandra, vad de placerade i centrum för detta system, hur de sÄg pÄ orsaken till Ärstider samt varför vi har dag och natt. De tvÄ pedagogerna som undervisade klasserna fick svara pÄ nÄgra frÄgor om hur de sÄg pÄ undervisningen om astronomi, om den undervisningsmetod de anvÀnde sig av och pÄ elevernas lÀrande och förstÄelse för Àmnet astronomi.  I denna undersökning kunde samma typer av missuppfattningar ses hos dessa elever, som de missuppfattningar som har dykt upp i en rad olika undersökningar som genomförts tidigare Är med andra barn ifrÄn olika lÀnder.

ABSTRAKTTitel:Att likna sina konkurrenter, ett medvetet val eller ett sÀkert kort? - En studie av fyracaféer i en mellansvensk stad.NivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomi.Författare:Sofie Forsberg och Emilia Ohlsson.Handledare:Per-Arne Wikström.Datum:2012-05-20.Syfte:Runt torget i en mellansvensk stad finns cirka 10 caféer pÄ en relativt liten yta. Hur kanalla dessa caféer gÄ runt utan att nÄgot av dem skiljer sig mÀrkbart frÄn de andra? De fyracaféer som valts ut till denna uppsats Àr nÀst intill identiska nÀr det gÀller meny och inredningoch ÀndÄ har de alla funnits i flera Är. Syftet Àr att studera och undersöka den likhet som tycksfinnas mellan konkurrerande caféer idag.Metod:Detta arbete bestÄr av en kvalitativ studie som Àr baserad pÄ intervjuer och ett antalsnabbfrÄgor som besvarats av mÀnniskor som befunnit sig pÄ den aktuella stadensshoppinggata.

VÄr uppsats innehÄll Àr hur man som pedagog kan gÄ till vÀga för att undervisa om Förintelsen. Vi tar upp historisk bakgrund eftersom vi anser att goda förkunskaper krÀvs för att kunna undervisa om Förintelsen i skolan. Vi tar ocksÄ upp olika tillvÀgagÄngssÀtt pedagoger och blivande pedagoger kan anvÀnda sig av. Uppsatsen innehÄller enkÀtundersökning om vad elever vet om Förintelsen och intervjufrÄgor till tre olika pedagoger, hur de stÀller sig till undervisning om Förintelsen. VÄrt syfte med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur mycket elever runt om i en mellanstor kommun i SkÄne vet om Förintelsen och hur mycket tid som lÀggs ner pÄ undervisningen om Förintelsen i skolan i samma kommun..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att förklara hur subjektiva upplevelser runt familj pÄverkar intresse av estetisk kirurgi. Specifika frÄgestÀllningar har formulerats för att undersöka detta:? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av familjemedlemmar som pratat om att utföra eller som har utfört estetisk kirurgi?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av upplevd skilsmÀssa under uppvÀxt och uppvÀxt med en ensamstÄende förÀlder?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av fysisk eller psykisk frÄnvaro av mamma eller pappa under uppvÀxt?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av att minst en person gett stöd och varit Àlskande under uppvÀxt?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av ouppnÄdda familjefunktioner?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av en upplevd familjekris?MetodDenna uppsats har anvÀnts sig av en kvantitativ forskningsmetod med enkÀt. En egen enkÀt komponerades och delades ut i Stockholms lÀn. 60 enkÀter delades ut, varav 58 av dessa besvarades.

KUL-KontrollUtrustning LuftvÀrn anvÀnds för verifieringar pÄ modifierade och nya luftvÀrnssystem. Utrustningen har varit begrÀnsad till att kunna verifiera luftvÀrnssystem och denna rapport Àr en undersökning som ser pÄ om det finns andra omrÄden dÀr man skulle kunna anvÀnda utrustningen. I rapporten beskrivs svensktluftvÀrn i stort för att kunna förstÄ hur KUL anvÀnds. Rapporten gÄr igenom KUL och dess utrustning och egenskaper sen gÄr den igenom olika förslag pÄ omrÄden dÀr KUL skulle kunna anvÀndas samt problem och behov av modifikation pÄ KUL för det aktuella omrÄdet. I rapporten ingÄr Àven en sammanfatningar pÄ de studier som har gjorts för att kunna förstÄ problematik runt utrustningen som t.ex.

Bakgrund: Peritonealcarcinos Àr en allvarlig cancerform och cirka 250-300 svenskar varje Är. Idag genomförs de omfattande operationerna CRS och HIPEC pÄ en del av denna patientgrupp. Tidigare forskning visar att perioperativa samtal kan gynna patienter som genomgÄr omfattande kirurgiska ingrepp.    Syfte: Syftet med studien var att jÀmföra det postoperativa förloppet hos peritonealcarcinospatienter som fÄtt perioperativa samtal med patienter som inte fÄtt dessa samtal.Metod: Urvalet var konsekutivt och bestod av 89 journaler tillhörande peritonealcarcinospatienter. Interventionsgruppen bestod av patienter som genomgÄtt CRS och HIPEC och som i samband med detta fÄtt perioperativa samtal.

SammanfattningSyftet med denna studie var att undersöka hur lÀrarna förmedlade det nya avsnittet HÀlsa och livsstil i LGR11, vad som pÄverkade deras möjligheter och hur de upplevde elevernas gensvar.FrÄgestÀllningar:Hur pÄverkar lÀrarnas bakgrund och fritidsvanor hur det nya avsnittet HÀlsa och livsstil i LGR11 förmedlas?Hur pÄverkar stöd frÄn skolledning och arbetskamrater hur det nya avsnittet HÀlsa och livsstil i LGR11 förmedlas?Hur pÄverkar lÀrarnas egen utbildning hur det nya avsnittet HÀlsa och livsstil i LGR11 förmedlas?Hur upplever lÀrarna elevernas gensvar pÄ hur de förmedlat det nya avsnittet HÀlsa och livsstil i LGR11?Jag utförde en kvalitativ undersökning med intervju som metod. Detta för att lÀttare kunna fÄ mer djupgÄende svar. Undersökningsdeltagarna valdes genom bekvÀmlighetsurval.Alla undersökningsdeltagare ansÄg att deras bakgrund och fritidsvanor underlÀttade deras arbete. Det stöd de upplevde att de fick var frÀmst ekonomiskt frÄn skolledningen eller genom samarbete med andra ÀmneslÀrare pÄ vissa moment.

Syftet med examensarbetet Àr att göra ett visionÀrt utvecklingsförslag för hur SJ-omrÄdet i BollnÀs kan utvecklas till en tillgÀnglig stadsdel, vÀl integrerad med omgivande stad. I och med omrÄdets centrala lÀge med mÄnga strÄk som passerar förbi bedömde vi att omrÄdet hade mycket goda förutsÀttningar för att bli en levande stadsdel. Inventerings- och analysarbetet utgick frÄn egna upplevelser pÄ platsen och frÄn BollnÀs kommuns redan gjorda utredningar om omrÄdet och dess omgivning. De punkter vi fann viktigast och som vi arbetade mest med vid planeringen och gestaltningen Àr: 1) att bevara omrÄdets unika karaktÀr med kulturhistoriskt viktig struktur och karaktÀristiskt landskap och bebyggelse, 2) att tillgÀngliggöra det idag slutna och delvis oanvÀnda omrÄdet, 3) att lÀgga extra fokus pÄ mÄlgruppen ungdomar och unga vuxna vid planering av nya funktioner i stadsdelen, dÄ vi uppmÀrksammade problem med att denna mÄlgrupp flyttar frÄn BollnÀs. VÄr ambition var att skapa ett omrÄde med en funktionsintegrering som frÀmjar socialt liv pÄ platsen under stora delar av dygnet, dÀr vi velat fÄ in bÄde boende, handel och service. Vi föreslÄr en etablering av ett distansutbildningsuniversitet som skulle frÀmja stadens ungdomar.

I arbetet undersöker vi lĂ€rares syn pĂ„ utomhuspedagogik och om lĂ€rare upplever att denomgivande miljön runt skolan pĂ„verkar hur de arbetar med utomhuspedagogik. I teoriavsnittet presenteras ett utomhuspedagogiskt förhĂ„llningssĂ€tt och vilken roll lĂ€raren har för att skapa trygghet, upplevelser, sammanhang och samspel med eleverna utomhus.Åtta lĂ€rare i Ă„rskurserna F-2 deltog i en kvalitativ, semistrukturerad undersökning ochresultatet visar att de ser positivt pĂ„ att anvĂ€nda sig av utomhuspedagogik som en del avundervisningen. Vidare beskrivs pĂ„ vilka sĂ€tt de upplever omgivningen och att de hinder som förekommer inte pĂ„verkar dem i den utstrĂ€ckning som vi inledningsvis trodde skulle varafallet. I diskussionen redogörs för resultatet i förhĂ„llande till litteraturen och vĂ„ra egna reflektioner..

Jordens klimat Àr idag tunga frÄgor, det handlar om allt frÄn polarisen som smÀlter pÄ grund av den stigande temperaturen till sinande oljeresurser i vÀrlden. Arbetets mÄl Àr att minska energianvÀndningen, uppskatta vad ett sÄdant system skulle kosta och vad blir miljövinsten? Med hjÀlp av en energikartlÀggning identifieras energiflödena samt ett koncept tas fram för vÀrmeÄtervinning med vÀrmeÄtervinningsbatteri och vÀrmepump. En kostnadsbedömning och resultatkalkyl görs med konceptet som grund. Resultatet blir ett system som kostar runt 5,3mnkr med en payoff-tid pÄ ca 4 Är.

Mitt examensarbete Àr ett utvecklingsarbete och syftet med arbetet Àr att ta fram en temaplanering som handlar om Bjuvs lokalhistoria, med fokus Bjuvs gruvhistoria. Jag har nÀmligen upptÀckt att eleverna i Bjuv inte har sÄ stor kÀnnedom om sin lokalhistoria. Anledningen till att jag fokuserar pÄ Bjuvs gruvhistoria Àr för det Àr tack vare den Bjuv har utvecklats till den kommun den Àr idag. Jag har upptÀckt att skolorna oftast glömmer bort att undervisa eleverna om deras lokalhistoria, utan undervisningen handlar om de stora kungarna som stred nÄgonstans vid Lund och i SmÄland. Lokalhistorien finns runt eleverna och om skolan undervisar eleverna om lokalhistorien fÄr de lÀttare en förstÄelse för hur det har varit och varför det Àr som det Àr idag.

Den analytiska och teoretiska delen av arbetet presenterar begreppet intersektionalitet och undersöker humoristisk gestaltning av musikdramatik utifrÄn detta synsÀtt. Studien undersöker vilka normer och maktordningar som visar sig genom den humoristiska gestaltningen och stÀller frÄgor runt varför dessa uppstÄr och hur man skulle kunna förÀndra detta. Det konstnÀrliga processarbetet och den sceniska presentationen redogör för hur jag utforskat mina egna fördomar om mig sjÀlv och det fÀlt som jag befinner mig inom som musikdramatisk scenkonstnÀr och student i musikdramatik. HÀr presenteras metoder jag anvÀnt mig av vokalt, textuellt, dramatiskt, musikaliskt, fysiskt, mentalt och pedagogiskt för att expandera mitt fÀlt som musikdramatisk scenkonstnÀr..

Destilleri, saluhall och destilleri.Arkitketurskolans verksamhet ska flytta och uppgiften var att rita om nuvarande arkitekturskolan till Kontor, bostÀder och offentliga/kommersiella verksamheter i gatauplan. MÄlet med projektet har varit att öppna upp den befintliga bygganden och fÄ in en mer offentlig, öppen verksamhet i gatuplan. Byggnaden rymmer efter ombyggnad en saluhall som tar upp största delen av gatuplanet. Gatuplanets utfackningsvÀggar byts ut mot glaspartier som öppnar upp fasaden runt om hela kvarteret. Saluhallen verkar tillsammans med ett eget destilleri för brÀnnvinstillverkning och ett bageri för knÀckebrödstillverkning. PÄ kvarterets innergÄrd och tak finns Äkermark dÀr det odlas rÄg som förÀdlas pÄ plats till brÀnnvin och knÀckebröd..

LKAB Malmbergets sovringsverk styrs idag efter fixa maskininstÀllningar. InstÀllningarna har anpassats sÄ att Àven inkommande malm bestÄende av mycket grÄberg har en tillfredsstÀllande jÀrnhalt nÀr godset transporteras vidare till följande produktionssteg i anrikningsverket. Detta medför att det kan finnas en dold kapacitet i sovringsverket eftersom samma instÀllningar anvÀnds oavsett jÀrnhalt i inkommande rÄmalm. Avsaknaden av en flexibel styrning av sovringsverket beror till stor del pÄ svÄrigheten att bedöma vilken jÀrnhalt den inkommande malmen har. DÄ flöden in till sovringsverket bestÄr av mycket grovt gods och höga tonnage Àr kontinuerliga provtagningar för analys av jÀrnhalt idag inte genomförbara.