LÄgkolhydratsdieter Àr ett samlingsnamn för flera olika dieter, som föresprÄkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter Àr ett omtalat Àmne som det nu uppstÄtt mycket Äsikter och uppfattningar runt och som vÀckt starka kÀnslor. LÄgkolhydratsdieter avviker frÄn de riktlinjer som Livsmedelsverket föresprÄkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och trÀningsresultat.VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hÀlsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lÄgkolhydratsdieter, samt de kÀllor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsansats. DÀr Ätta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

I denna uppsats diskuteras förÀldraskap och normer runt förÀldraskap och hur dessa normer skapas.Uppsatsens syfte Àr, att med utgÄngspunkt i Anthony Giddens teori om expertsystem, analyseraförÀldratidningar, med fokus pÄ tvÄ olika teman gÀllande information och konsumtion och förklara hurdessa teman i tidningar skapar normer runt identiteten som förÀlder. FrÄgestÀllningarna handlar om hurförÀldratidningar skapar identiteter kopplade till information och konsumtion samt hurförÀldratidningar blir expertsystem för att forma identitet och normer. Det teoretiska avsnittet utgÄr frÄnAnthony Giddens expertsystem samt hur kultur och populÀrkultur definieras enligt Simon Lindgren ochDominic Strinati. Det teoretiska avsnittet avhandlar Àven hur postmodern populÀrkultur definieras ochhur identiteter formas i samhÀllet relaterat till postmodern populÀrkultur. Den metod som har anvÀnts idenna uppsats Àr baserad pÄ Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Michel Foucaultsdiskursbegrepp.

Uppsatsen behandlar genomförandet av det sÄ kallade storprojektet, som under vÄren 2009 ledde fram till förestÀllningen ?Jorden Runt?. I studien (dÀr jag fungerat som deltagande observatör) presenteras bakgrunden till projektet frÄn start, samt en undersökning rörande i vilken utstrÀckning sex brasselever (pÄ instrumenten kornett, valthorn och baryton) upplevt arbetet med ?Jorden Runt?, deras förvÀntningar inför projektet samt om de har nÄgra förslag inför kommande storprojekt. Undersökningen visar att eleverna inte tycker att de fÄtt bestÀmma sÀrskilt mycket i arbetet med förestÀllningen, men Àr trots detta ganska nöjda - endast en elev skulle ha velat pÄverka förestÀllningen ytterligare.

Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa förhÄllanden behandlas i en centrumomvandling. Detta gjordes utifrÄn en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer, intervjuer och frÄgeformulÀr samlades data in, som sedan stÀlldes mot beprövade teorier av sÄvÀl forskare som myndigheter och författare. Dessa anvÀndes sedan för att granska den nya detaljplanen över omrÄdet ur ett trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den fysiska miljön Àr mÄnga och starka. Den nya planen över Mörby centrum ger utifrÄn analysen goda förutsÀttningar att öka den upplevda tryggheten, dÄ den behandlar mÄnga av de samband som hittades. Det uppdagades dock att nya otrygga omrÄden kan utvecklas runt centrumet, men att dessa inte kan pÄvisas med visshet innan planen Àr genomförd..

Summering. Vi har alltsÄ lÀst mer Àn 3000 artiklar. Tre tidningar, tre orter, tre valrörelser. 61 av artiklarna handlade om Sverigedemokraterna, och det Àr runt dem som detta arbete kretsat. FrÄgan vi stÀllde oss var: Sköter journalisterna sitt demokratiska uppdrag?.

De senaste Ärtiondena har det hÀnt mycket inom digital teknik i vÄrt samhÀlle och mÀnniskan har mer eller mindre gjort sig beroende av dem. Det talas Àven om att smÄ barn mÄste lÀra sig hantera digitala verktyg och mÄnga förskolor runt om i vÄrt land har nu infört surfplattor till sina avdelningar, men det finns delade meningar angÄende hur och nÀr och om surfplattan anvÀnds i förskolan. Bakgrunden till undersökningen kom genom att jag upptÀckte dessa  splittrade meningar i anvÀndandet av digitala verktyg. Denna kvantitativa undersökning syftar till att fÄ en bild över hur anvÀndandet av surfplattan i förskolans verksamhet ser ut i dagslÀget.Undersökningen har gjorts med hjÀlp av enkÀter som skickats ut via mail till personal pÄ förskolor runt om i landet. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ barns utveckling och samhÀllets struktur. Resultatet visar att de som idag har tillgÄng till surfplattan har en positiv syn pÄ anvÀndandet och den anvÀnds till stor del pÄ ett pedagogiskt sÀtt men samtidigt ocksÄ som tidsfördriv..

Den hÀr fallstudien behandlar olika individers förestÀllningar och uppfattningar om kön och genus i förskolan, i studien ingÄr bÄde förskolepedagoger och förÀldrar. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr det socialkonstruktionistiska perspektivet. Studien Àr uppdelad i tvÄ delstudier; delstudie I bestÄr av intervjuer som analyserats med hjÀlp av kritisk diskursanalys och delstudie II har etnografisk ansats. Att studien bestÄr av tvÄ delstudier beror pÄ att jag dÀrmed kan belysa problematiken runt arbetsprocessen kring skapandet av ett gemensamt förhÄllningsÀtt vad gÀller genusarbete i förskolan. Studien pÄvisar att begreppet genus uppfattas som nÄgot svÄrdefinierbart och informanternas svar tyder pÄ en osÀkerhet kring just detta begrepp.

Implantatförankrad protetik har blivit ett vanligt behandlingsalternativ vid tandförlust.TÀnder som förlorats pÄ grund av karies, aplasi, trauma (olycksfall) eller parodontit (tandlossning) kan idag pÄ mÄnga patienter ersÀttas med hjÀlp av implantat det vill sÀga en konstgjord tandrot av titan. Ett eller flera implantat opereras/installeras in i kÀkbenet och förses dÀrefter med en krona, en bro eller en protes.VÀvnaden runt implantatet kan drabbas av infektion pÄ liknande sÀtt som vÀvnaden runt naturliga tÀnder och kallas dÄ periimplantit. Detta Àr en reversibel inflammatorisk process i mjukvÀvnaden runt ett implantat med förlust av benvÀvnad.Syftet med studien var att beskriva förekomst av periimplantit hos patienter som erhÄllit implantat Ären 2000-2001 vid Centrum Oral Rehabilitering, Parodontologi, samt förekomst av eventuella skillnader i periimplantit med avseende pÄ rökvanor, kön och tidigare parodontal diagnos.Studien var en retrospektiv, beskrivande jÀmförande journalstudie.Totalt granskades 100 journaler, 80 journaler exkluderades dÄ inte röntgenbilder togs tre Är efter fixtur/implantat installation. Resultatet visade att 13 var kvinnor (65 %), 8 rökare (40 %) och 11 (55 %) personer hade remitterats för tidigare förekomst av parodontit.63 implantat installerades pÄ 20 patienter. Periimplantit uppstod vid 8 implantat (13 %).

Det hÀr arbetet handlar om tambins inverkan pÄ naturligt förekommande pollinatörer. Min frÄgestÀllning berör: tillgÄngen pÄ nÀring, hÀlsotillstÄndet och populationsnivÄn hos naturligt förekommande pollinatörer i förhÄllande till tambins nÀrvaro. Det som framkommit av den hÀr litteraturstudien Àr att introducerade tambin leder till att naturligt förekommande pollinatörer minskar i antal kring bikuporna, en del arter söker föda pÄ andra blommor eller senare pÄ dygnet Àn tidigare. Den minskade tillgÄngen pÄ föda som denna konkurrens innebÀr har en negativ inverkan pÄ humlors kroppsstorlek och dÀrmed deras överlevnad. Samt att tambin kan föra över patogener sÄ som varroakvalster, nosemasjuka och deformed wing virus till humlor vilket leder till minskad livslÀngd och sÀmre fortplantning..

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i sex lÀrares uppfattningar om utedagar vid tvÄ olika naturskolor.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare beskriver elevernas lÀrande och sin egen roll under utedagen pÄ naturskolan. Syftet Àr ocksÄ att se vilka kopplingar som finns mellan utedagen och skolans ordinarie verksamhet och dess styrdokument. Ett bisyfte Àr att beskriva vilka förutsÀttningar som lÀrarna ser till utomhuspedagogik runt den egna skolan, dÄ i form av hinder och möjligheter.Metoden Àr etnografisk och bygger pÄ en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt en observation.Resultatet visar att lÀrarna i studien ser naturskoledagen som en dag för lÀrande som Àr utforskande, upplevelsebaserat, praktiskt och bygger pÄ samarbete och delaktighet. LÀrarna ser en variation gÀllande utevana och mognad för utomhuspedagogik hos eleverna. LÀrare integrerar utedagen i sin ordinarie undervisning eller lÄter den vara mer fristÄende.

Denna studie har med hjÀlp av kvalitativa metoder och inslag av kvantitativa metoder undersökt varför halk- och fallolyckor sker bland patienter pÄ sjukhus och hur halk- och fallolyckor kan förhindras. Halk- och fallolyckor bland patienter Àr idag ett stort problem pÄ sjukhusen runt om i Sverige och fler personer skadar sig genom halk- och fallolyckor Àn genom trafikolyckor. Fokus för denna studie har varit Skaraborgs Sjukhus i Skövde och Skaraborgs Sjukhus i Lidköping. Genom observationer, intervjuer med personal pÄ de berörda sjukhusen och en enkÀtundersökning har det framkommit att personalen anser att det finns för lite tid att alltid göra en fallriskbedömning för varje patient. Denna studie har visat att tidsbrist och glömska Àr tvÄ av de största orsakerna till att en fallriskbedömning inte görs för varje patient.

Sedan nÄgra Är tillbaka har redovisningsreglerna för noterade bolag förÀndrats genom införandet av IFRS. Diskussionen har efter införandet i noterade bolag kommit att handla om ifall ocksÄ onoterade bolag ska tvingas att följa IFRS redovisningsstandarder. En av IFRS standarder, IAS 40, handlar om att förvaltningsfastigheter kan vÀrderas till verkligt vÀrde istÀllet för anskaffningsvÀrde. Metoden för anvÀndandet av verkligt vÀrde heter verkligt vÀrdemetoden och innebÀr att vÀrdeförÀndringar pÄ fastigheterna ska redovisas över resultat- och balansrÀkningen.I denna uppsats tillÀmpar vi verkligt vÀrdemetoden pÄ det allmÀnnyttiga fastighetsbolaget Uppsalahem. Syftet Àr att se vad det skulle kunna innebÀra att tillÀmpa verkligt vÀrdemetoden i ett allmÀnnyttigt fastighetsbolag.

Detta examensarbete har gjorts i uppdrag av Avdelningen för ?Gata & Trafik? vid LuleÄ kommun. Projektet har handlat om framtagning av nyckeltal för typgator vid vintervÀghÄllningen i LuleÄ kommun. Anledningen till detta Àr avsaknaden av tillförlitliga nyckeltal för vintervÀghÄllningen. Som det ser ut i dagslÀget sÄ jÀmförs inte kommunerna pÄ lika villkor.

Uppsatsen behandlar arketypanalys. Arketypanalysen Àr tillÀmpad pÄ huvudperonen Freja och de i hennes nÀrhet för att se hennes resa i individuationsprocessen. Genom karaktÀrerna runt omkring henne ser vi hur arketyperna tar form och hjÀlper Freja finna sig sjÀlv..

Med detta examensarbete vill vi belysa problematiken runt tredimensionell fastighetsbildning. Som objekt har vi anvÀnt oss av ett bergrum pÄ Liljeholmskajen i Stockholm..