Integration av invandrare i det svenska samhället är ett aktuellt och angeläget ämne. En bristande social integration är ett resultat av en mängd olika faktorer på olika nivåer och kan leda till kriminalitet. Syftet med den här uppsatsen är att identifiera några av dessa faktorer och påvisa den speciella situation som uppstår för invandrarpojkar då dessa faktorer sammanfaller. Vår frågeställning är: Vilka sociala faktorer gör att pojkar med invandrarbakgrund hamnar i kriminalitet och missbruk? Tillvägagångssättet har varit att med en kvaltitativ metod där tre nyckelinformanter, samtliga med mångårig erfarenhet från vård av kriminella invandrarpojkar, och fyra invandrare med ett kriminellt förflutet deltog.

The purpose of this study is to examine how pupils in high school see on the subject violence, and see how their experience of the subject is. The purpose of this study is also to see how common violence is belong juveniles and to examine their attitudes among the subject. We will in our examine and research among violence in the Swedish schools get an insight of how the violence in the school looks like and how wide spread violence really is. We want threw our objective sight and by using quantitative and qualitative interview methods give you readers an insight to the daily school world, we want to find out how the pupils themselves experience the school environment and what cautions teachers and other staff take to reduce this problem. Our main question is: ? What kind of vision do the pupils have on violence in school, and what can be a factor to the increasing violence in the schools of Sweden.

Vi har gjort en undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer där våra respondenter har haft samma förutsättningar vad det gäller miljö och frågor. Undersökningen handlar om hur socialsekreterarna på en kommunal socialförvaltning i Värmland ser på konsekvenserna av den nu mer skärpta tillämpningen av rätten till sjukpenning från försäkringskassan. Detta är också vår problemställning. Syftet med undersökningen var att belysa ett nytt fenomen i samhället. Det är en ny grupp individer som söker sig till socialförvaltningen.

Avsikten med det här arbetet är att utreda, förstå och förklara begreppen makt, lydnad och olydnad. Här finns två fokus: Hur makt, lydnad och olydnad kan manifesteras i organisationer där människor befinner sig som anställda. Hur makt, lydnad och olydnad kan manifesteras för människor som befinner sig utanför arbetslivet och i arbetsmarknadsåtgärder.Max Weber, Emile Durkheim och Michel Foucault med sina respektive ansatser utgör teoretisk bas och analysverktyg för undersökningen. Avsikten är att applicera deras respektive teorier på exempel ur verkligheten för att få större insikter i hur makt, lydnad och olydnad kan te sig för människor som finns i arbetslivet som anställda ? eller utanför arbetslivet som arbetslösa.En kvalitativ litteraturstudie används som metod för att kunna undersöka vilka former makt, lydnad och olydnad kan ha.

Har övergången från det förmoderna samhället till det moderna bara inneburit positiva framsteg? Uppsatsen fokuserar framförallt på sociologiska författare som gör gällande att moderniteten bland annat har resulterat i att individer i större utsträckning än tidigare upplever en meningsförlust. En del av dessa författare anser att bristen på mening indirekt kan relateras till den tilltagande arbetsdelningen. Arbetsdelningen ger nämligen upphov till strukturella såväl som kulturella förändringar, och dessa förändringar ger i sin tur upphov till olika former av upplevd meningsförlust. De områden som påverkas av arbetsdelningen och som behandlas i denna uppsats är rollernas differentiering, gemenskapernas urvattning, kunskapernas fragmentering, samt relativismens och pluralismens effekter på det som tidigare ansetts vara givet och självklart.Roller och gemenskap är strukturella fenomen, medan kunskap och relativism är fenomen på det kulturella planet.

Vi har gjort en undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer där våra respondenter har haft samma förutsättningar vad det gäller miljö och frågor. Undersökningen handlar om hur socialsekreterarna på en kommunal socialförvaltning i Värmland ser på konsekvenserna av den nu mer skärpta tillämpningen av rätten till sjukpenning från försäkringskassan. Detta är också vår problemställning. Syftet med undersökningen var att belysa ett nytt fenomen i samhället. Det är en ny grupp individer som söker sig till socialförvaltningen.

I denna kvalitativa studie undersöker vi vad som ligger till grund för elevers olovliga frånvaro på ett gymnasium i Västerås utifrån elevperspektiv. Delvis i denna studie undersöker vi sen ankomst och vad det får för konsekvenser för studiemiljön i klassrummet. I den tidigare forskningen tar vi upp de två huvudteman om olovlig frånvaro/skolk, Skolk på grund av skolans brister samt skolk på grund av kriminell livsstil. Dessutom tar vi upp de riskfaktorer som den tidigare forskningen tar upp kring elevers riskbeteenden och elevernas vanligaste förklaringar som anges som skäl till olovlig frånvaro. Den metod vi använts oss av är Grundad teori (GT) där vi valt Glasers sätt att arbeta på.

Relationen mellan samhälle och individ har länge varit ett omtvistat ämne i samhällsvetenskapen. Diskussionen har ofta kommit att föras mellan de två motsatta ståndpunkterna holism och individualism. Enligt den förstnämnda måste samhället förstås som en helhet vilken inte låter sig reduceras till summan av individerna betraktade separat. Enligt den andra måste sociala fenomen förklaras som resultat av individers handlingar. Medan både Durkheim och Weber enkelt låter sig placeras i varsin ände i detta motsatsförhållande, har varken Marx eller Mead tolkats på ett motsvarande entydigt sätt.

I Sverige finns ett brett utbud av föräldrastödsinsatser. Trots att 1,5 miljoner av Sveriges invånare är utrikesfödda riktar sig endast 4 av 60 föräldrastödsinsatser till utrikesfödda föräldrar. Att blanda föräldragrupper med inrikes- och utrikesfödda föräldrar kan bidra till social interaktion mellan människor som inte med självklarhet kommer i kontakt med varandra i vardagslivets olika aktiviteter. Det finns ingenting som säger att en föräldrakurs är givande för en utrikesfödd förälder bara för att en inrikesfödd förälder har utvärderat kursen som positiv. Det finns forskning som visar på att det kan vara svårt att arbeta med föräldrastöd när deltagarna har skilda föreställningar om vad en bra familj och förälder bör vara.

Syftet är att undersöka motsättningen varför ungdomar mellan ca 15-25 år påverkas av reklam, trots att de inte vill. Begreppet reklam definieras och ungdomarnas åsikter till reklam beskrivs genom undersökningar från Kairos Futures och MTV, Ungdomsbarometern och Statens ungdomsråd. Sociologerna Anthony Giddens och Emilé Durkheim och begreppen reflexivitet, självidentitet,livsstil, sociala fakta och socialt tvång beskrivs också. Bland annat ungdomarnas åsikter om reklamfilmer beskrivs sedan. En undersökning från bland annat amerikanska Internetsidan Yahoo jämför svenska och amerikanska ungdomars åsikter om reklam.

The purpose of the study is to analyse the representations of Jewish festivals and how they affect the teaching in three textbooks for Religious Education 1 in Secondary Upper Education. The textbooks are Religion och livet (2007) written by Börge Ring, Religionskunskap för gymnasiet (2009) written by Lars-Göran Alm and Religion 1 för gymnasiet (2012) written by Lennart Göth, Katarina Lycken Rüter and Veronica Wirström. The basis for the study is the phenomenological perspective as described by Émile Durkheim and in particular Carl-Henrik Grenholm and Karl-Johan Illman. It tells that religion cannot purely be understood as a religious belief without its rituals. This phenomenological perspective on religion both the curriculum and syllabus encourages.

The purpose of this thesis is to cast light on the residential area Rosengård in Malmö which during the years between 1965 to 1975 was part of a programme known as "Miljonprogrammet", a project which was supposed to put an end to the housing shortages. The purpose of this thesis is also to investigate the social consequences in Rosengård, which arose as a result of Miljonprogrammet. Rosengård is one of many immigrant-dense suburbs in Sweden that by the media is given an exaggerated negative portrayal. Through our work, we also want to bring out and highlight the true image of Rosengård. The questions that have served as our starting ground include; what were the thoughts behind Miljonprogrammet? What were the consequences of Miljonprogrammet? What does the true image of Rosengård look like? What can the new government do in order to improve the situation in Rosengård? In order to answer these questions, four interviews were conducted with specifically chosen people.

Syftet med vårt arbete är att undersöka föräldrars erfarenheter kring sin egen påverkan vid sina ungdomars gymnasieval och om det finns skillnader mellan olika kulturella bakgrunder gällande föräldrapåverkan. Vi vill även undersöka om det finns andra bakomliggande påverkansfaktorer vid gymnasievalet. I vår undersökning har vi använt oss av den kvalitativa metoden bestående av semistrukturerad intervjuguide. Vi ansåg att denna metod var mest lämplig för vår undersökning då vi var intresserade av informanternas egna erfarenheter och vi ville få en djupare förståelse och kunskap inom det valda området. Urvalet bestod av sju föräldrar, tre med svensk bakgrund och fyra med annan kulturell bakgrund.

Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse kring varför familjer verkar mer villiga att förlora pengar till förmån för kvinnans föräldraledighet men inte mannens, i familjer där kvinnan tjänar en majoritet av hushållets inkomst. Uppsatsens frågeställningar är: Vilka förväntningar, normer och värderingar upplever intervjupersonerna kring uppdelningen av föräldrapenningen- och ledigheten? Vilka faktorer lyfter de som viktiga för beslutsprocessen, och hur värderas dessa? Vilken roll tilldelas ekonomin, och varför?Tidigare forskning visar att föräldraförsäkringen inte ter sig likadant för båda föräldrar, då kvinnor förväntas ta mer ansvar för föräldraskapet medan mäns ledighet är mer flexibel. Utöver denna forskning används i analysen även teorier från Emile Durkheim och Viviana A. Zelizer, där familjen ses som en institution av ekonomiska transaktioner där pengar får olika värde beroende på vem de tillhör.

Hur upplever före detta intagna i kriminalvårdsanstalt vikten av studier i anstalt för deras återanpassning i samhället? För att försöka besvara denna frågeställning har vi i vår studie sammanställt datamaterial ifrån en kvantitativ studie. Syftet med studien är att utifrån ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda nyttan av studier hos före detta intagna i kriminalvårdsanstalt. Underliggande frågeställningar är:Vad är den upplevda betydelsen av studier för återfall i brottslighet?Vad är den upplevda betydelsen av studier för anställning efter frigivning ifrån anstalt?En deskriptiv analys uppvisar att respondenterna i vår studie i hög majoritet upplever att vare sig sysselsättningen i sig i anstalt eller studier i anstalt har betydelse för möjligheten att erhålla anställning eller för att återanpassas efter frigivning ifrån anstalt.