Sökresultat:
531 Uppsatser om Dubbelt kulturarv - Sida 14 av 36
En bortglömd guldålder? ? Tillgängliggörande av tidig svensk film till en bredare publik
Early Swedish films from the 1910?s and 1920?s are not only an important part of Sweden?s cultural heritage, but also an important part of the international film heritage. This period is often refereed to as the golden age of Swedish film history. Despite this fact, the possibility to watch Swedish films from this period is very small and the main purpose of this thesis is to examine why the availability of these films has such low priority in the Swedish film policy and at the Swedish Film Institute. With the use of policy analysis, I study governmental policies and policies from the Swedish Film Institute for early Swedish films and seek to identify the policy problem and its different parts.
Produktionsstudie : För tillverkning av huselement i monteringslinjen vid Eda Byggkomponenter AB
Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur väl kalkylerad produktionskostnad/tid överensstämmer med verkligt utfall, samt att identifiera effektivitetsökande åtgärder i produktionen.En empirisk studie har gjorts för att kunna kartlägga produktionstiden samt att hitta möjliga förbättringsområden. Ledtiden för ett projekt, bestående av 32 st. väggelement har undersökts varvid produktionen har klockats vid fyra olika tillfällen varje dag tills projektets slut.Resultatet av produktionsanalysen blev att den verkliga produktionstiden nästan var dubbelt så lång som den kalkylerade tiden. En stor anledning och flaskhals var att många väggelement blev liggande efter avslutat arbete och bromsade upp efterkommande väggelement.Företaget besitter stor potential till att bli en effektiv producent av väggelement och genom att implementera aktiviteter inom Lean i verksamheten, t.ex. standardisera arbetssätt och fördela arbetsfördelningen bättre, skulle man i framtiden, med stor sannlikhet klara produktionstider som kalkylerats.
Vävstolen - ute eller inne? : En undersökning om vävning och vävstolens vara eller icke vara på grundskolan
Sammanfattning Syftet med den här studien är att undersöka hur vanligt förekommande vävning i vävstol är i grundskolans textilundervisning, även att undersöka elevers uppfattningar om vävning och hur de agerade när de väver i vävstol. Det empiriska underlaget utgår från 30 postenkäter besvarade av textillärare från hela Sverige samt intervjuer och observationer av 13 elever i två slöjdgrupper på en skola i Stockholm. Undersökningen visar att 70 % av textillärarna har tillgång till vävstol i sin undervisning och drygt hälften av textillärarna tycker att det är mycket eller ganska viktigt med vävkunskaper, vilket får mig att tro att de som har svarat på enkäten är intresserade av vävning, vävstolens användande och fortlevnad. Flertalet av eleverna tyckte att det var ganska roligt att väva men också långtråkigt. Alla elever tyckte att det skulle finnas tillgång till en vävstol i en textilsal för de elever som vill väva ska ha möjlighet att göra det.
Fysisk planering i världsarv ? exemplen Falun, Karlskrona och Visby
Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt en världsarvsutnämning påverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan världsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjänste män inom kommun, länsstyrelse och länsmuseum. Utifrån ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till världsarven ser på formandet av dessa. Teorin fungerar som hjälp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen.
Elevers tankar kring naturvetenskap
Anledningarna till att elever ska läsa naturvetenskap är många: allmänbildning, kulturarv,
demokrati och ekonomisk vinning. Trots detta visar forskning att elevers intresse för
naturvetenskap ofta minskar med åren. Syftet med detta arbete är att studera hur elever talar
om naturvetenskap vid olika åldrar. Varför tror de att de ska läsa naturvetenskap? Hur
uppfattar de undervisningen och hur kopplar de samman skolundervisningen med sina
fritidsintressen?
För att studera detta har fyra elever i sexan och lika många i nian intervjuats och fått svara på
frågor om naturvetenskap och dess koppling till deras vardag.
Underhållsbidrag till make efter äktenskapsskillnad : skäligt eller ej i dagens samhälle?
Denna studie har för avsikt att fokusera på den äldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i Värmland. Studiens syfte och frågeställningar ämnar undersöka om den äldre litteraturen som kulturarv används som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den iså fall är uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprätthålla verksamheten. Studien kommer också att undersöka vilken betydelse litteraturen har för Värmlands symbolvärde och identitet, då litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsättningsvis om litteraturen som symbol och identitet av Värmland används i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera på den värmländskalitteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden.
Skolan genom iraniesvenskars ögon - En kvalitativ undersökning av sex iraniesvenskars syn på historieundervisningen och dess bild av iransk kultur samt historieämnets anpassning till den mångkulturella skolan
Genom att intervjua sex personer med iranskt påbrå har jag försökt presentera dessa individers subjektiva bild av historieundervisning och de krav som de ställer på skolan. Frågornas svar har gett oss en uppfattning om hur historieundervisningen kan påverka elever med iraniesvensk bakgrund. Dessutom har vi iakttagit vad de iraniesvenska personerna förväntar sig få från historieundervisningen. Den kvalitativa forskningsprocessen har vävt samman följande teoretiska utgångspunkter: kapitalbegrepp, symboliskt våld, orientalism samt Charles Taylors diskussion kring liberalism. Undersökningen visar att IP uppfattar historia i skolan som eurocentrisk och att iranskt kulturarv beskrivs som underlägsen.
Kula hem och kula vall : Fallstudier över fäbodbrukets tillämpning i Rättviks kommun 1998 och 2006
Syftet med uppsatsen är att undersöka vad innehav och drift av fäbodbruk innebär för fäbod¬brukare och på vilket sätt fäbodbrukets kulturarv är meningsskapande och betydelsefullt för fäbodbrukarna. I uppsatsen har det ställts ett antar frågor för att bättre kunna undersöka syftet. Dessa frågor är länkade till ett praktiskt, ett ekonomiskt, ett kulturbevarande och ett förhåll¬ningssättslänkat tema inom fäbodbruket. Till grund för uppsatsen ligger fallstudier från 1998 och 2006. Uppsatsen är avgränsad till att handla om det nutida fäbodbruket i Rättviks kom¬mun.
?Relationer över tid och rum? : ett skolutvecklingsprojekt som syftar till att utforska hur man som pedagog kan arbeta tematiskt med begreppet ?historiemedvetande? genom att använda sig av det lokala kulturarvet i historieundervisningen på gymnasiet
The thesis handles the principal-agency problem between shareholders and the Chief Executive Officer. The purpose of the thesis was to examine the link between CEO compensation and corporate performance measured as a change in Market to Book ratio. Data was collected from corporate annual reports between the years 2000 ? 2008 and the study covers 39 Swedish companies from the Stockholm Stock Exchange Large Cap list. To examine whether there is a link between the CEO´s compensation and firm performance, we performed a regression analysis, and no significant relation is found.
?r det modala verbet f? vanligare i facktexter skrivna p? svenska ?n i facktexter som har ?versatts fr?n engelska? En kontrastiv studie
Verbet f? ?r h?gfrekvent i svenskan, och anv?nds i m?nga sammanhang i m?nga olika verbkonstruktioner. Dessa bruk av verbet g?r att det kan ses som karakteristiskt f?r svenskan j?mf?rt med motsvarande verb i andra spr?k (med betydelsen ?ta emot?). Uppsatsens hypotes ?r att konstruktionen modalt f? + ett verb i infinitiv ?r vanligare i fackspr?kliga texter skrivna p? svenska ?n i texter ?versatta fr?n engelska.
Personer med funktionshinder och deras erfarenheter av arbetsmarknaden
Alla i ett samhälle skall ha tillgänglighet till arbetsmarknaden. Ett
arbete ger en delaktighet och är nyckeln in i ett samhälle i ett större
socialt sammanhang. Detta förutsätter inte bara en tillgänglighet till den
fysiska miljön, det är även frågan om en tillgång till de sociala
strukturerna och institutionerna. Syftet med denna undersökning var att
undersöka vilka erfarenheter personer med funktionsnedsättning har av ett
arbete på arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har använts och verktyget
har varit semi-strukturerade intervjuer.
Personer med funktionshinder och deras erfarenheter av arbetsmarknaden
Alla i ett samhälle skall ha tillgänglighet till arbetsmarknaden. Ett arbete ger en delaktighet och är nyckeln in i ett samhälle i ett större socialt sammanhang. Detta förutsätter inte bara en tillgänglighet till den fysiska miljön, det är även frågan om en tillgång till de sociala strukturerna och institutionerna. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka erfarenheter personer med funktionsnedsättning har av ett arbete på arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har använts och verktyget har varit semi-strukturerade intervjuer.
"Den här va dubbelt så bra tycker ja" : En studie om barns tankar kring matematik i allmänhet och matematik med musik och dans som redskap
Detta arbete undersöker vad de lärare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angående respons på elevers skriftliga arbeten inom svenskämnet. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lärarnas uppfattningar jämfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter. Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons på elevers skriftliga arbeten i svenskämnet. Sex av tio lärarinformanter nämnde exempelvis att respons på den globala textnivån prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det är vanligt förekommande att lärarrespons prioriterar den lokala textnivån i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lärarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .
UNGDOMARS ALKOHOLBETEENDE GÅR DET ATT FÖRUTSÄGA ETT NEGATIVT BETEENDE PÅ SAMHÄLLSNIVÅ?
Ungdomars alkoholkonsumtion har minskat i hela landet utom för ungdomarna i Skåne. I den senaste genomförda skolundersökningen om ungdomars alkoholvanor i Sverige, rapporterades det att medeltalet konsumerade liter alkohol för åren 2009-2011 är drygt dubbelt så högt i Skåne i jämförelse med resten av landet (Henriksson & Leifman, 2011). Syftet med studien är att undersöka om Malmö i tre olika viktiga indikatorer; tillgång, hälsa och brott, som påverkar eller påverkas av alkohol, skiljer sig från Göteborg och Stockholm. Vi undrar om det hade gått att förutsäga den höga alkoholkonsumtionen. Studien bygger på svensk registerdata och vetenskapliga rapporter som behandlar och kan kopplas till alkoholkonsumtion och problembeteende.
Vad innebär det att tillämpa verkligt värdemetoden i ett allmännyttigt fastighetsbolag?
Sedan några år tillbaka har redovisningsreglerna för noterade bolag förändrats genom införandet av IFRS. Diskussionen har efter införandet i noterade bolag kommit att handla om ifall också onoterade bolag ska tvingas att följa IFRS redovisningsstandarder. En av IFRS standarder, IAS 40, handlar om att förvaltningsfastigheter kan värderas till verkligt värde istället för anskaffningsvärde. Metoden för användandet av verkligt värde heter verkligt värdemetoden och innebär att värdeförändringar på fastigheterna ska redovisas över resultat- och balansräkningen.I denna uppsats tillämpar vi verkligt värdemetoden på det allmännyttiga fastighetsbolaget Uppsalahem. Syftet är att se vad det skulle kunna innebära att tillämpa verkligt värdemetoden i ett allmännyttigt fastighetsbolag.