Syftet med denna studie var att komma fram till om kedjeföretag inom detaljhandeln intagit ett serviceperspektiv, dÀr fokus ligger pÄ relationer. Detta genom att undersöka hur aktörerna anvÀnder sin frontlinjepersonal.En kvalitativ flerfallstudie har genomförts dÀr tre kedjeföretag bidragit med information rörande transaktions- eller relationsorienterad försÀljning, medarbetarskap och betraktande av frontlinjepersonalen. UtgÄngspunkten för analys av fallstudierna har varit tvÄ intervjuer per företag. Dels med butikens högste chef samt med en medarbetare.Det teoretiska ramverket i denna studie rörande medarbetarskap, skapande av vÀrde/nytta för kund samt intern marknadsföring som möjliggör att kund upplever hög tjÀnstekvalité, signalerar ett tankesÀtt inom ett serviceperspektiv och anvÀnds för att svara pÄ syftet.Huruvida kedjeföretagen intagit ett serviceperspektiv fullt ut, Àr inte möjligt att konkludera i denna smÄskaliga forskningsuppsats. Vidare forskning Àr nödvÀndig.

FramstĂ€llning av biogas Ă€r en ny produktionsgren inom svenskt lantbruk. År 2009 infördes ett statligt investeringsstöd för biogasanlĂ€ggningar som i huvudsak rötar stallgödsel. Stödet har inneburit en ökning av bĂ„de gĂ„rdsbiogasanlĂ€ggningar och större gemensamt Ă€gda samrötningsanlĂ€ggningar. En satsning pĂ„ biogas inom lantbruket kan ge dubbel klimatnytta, dĂ„ gödselhanteringens klimatpĂ„verkan reduceras samtidigt som biogasen kan ersĂ€tta anvĂ€ndningen av fossila brĂ€nslen. Trots investeringsstöd Ă€r det fĂ„ biogasanlĂ€ggningar som uppnĂ„tt lönsamhet i sin biogasproduktion. FrĂ„n flera hĂ„ll efterfrĂ„gas ökad andel samarbeten för att kunna nĂ„ potentialen för förnybar energi producerad i lantbruket. I studien undersöks de samarbetsformer som uppstĂ„tt inom gödselbaserad biogasproduktion dĂ€r lantbrukare Ă€r nyckelaktörer.

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess pÄverkan pÄ ett företag. Rebranding innebÀr förÀndring. NÀr ett företag genomgÄr denna förÀndring innebÀr det att de vill Àndra sin vision samt Àndra sitt budskap. FörÀndringen innebÀr Àven att företag vill hÄlla sig relevant i nutiden för att vara framgÄngsrik.Syfte ? Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmÀrket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.

Woodform Lönsboda AB tillverkar stommar av trÀ till möbler. Företaget har upplevt en kraftig expansion under de senaste Ären och de börjar uppleva problem med att hinna med att producera komponenter till stommarna i tillrÀckligt hög grad. Woodform Àr i en övergÄngsfas mellan att vara ett hantverksföretag och ett industriföretag. FörÀndringar mÄste ske inom företaget för att det ska vara möjligt att producera den mÀngd komponenter som efterfrÄgas. Vi har i denna uppsats studerat processflödet inom Woodform och vad som i ett första lÀge gÄr att effektivisera.

Föreliggande studie har behandlat kultur och systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.Det huvudsakliga syftet var att genom tillÀmpning av kultur- och kraftfÀltsanalys studera hur vÀl förberedd en enhet inom socialtjÀnsten Àr att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.Studien genomfördes utifrÄn PDSA-cykeln som en variant av aktionsforskning och baserades pÄ en fallstudie inom Individ- och familjeomsorgen i Hammarö kommun. Resultatet analyserades utifrÄn en kraftfÀltsanalys dÀr med- och motkrafter identifierades. Av resultatet framkom att det sammantaget fanns en positiv instÀllningen till systematiskt kvalitetsarbete, men att kulturen inte tydde pÄ detsamma. Sammanfattningsvis kan sÀgas att enheten har dÄliga förutsÀttningar att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete. Om de skall införlivas mÄste enhetens positiva instÀllning kvarstÄ, ledningen vara aktivt nÀrvarande, medarbetare göras delaktiga och kulturen förÀndras.VÀrdet i studien ligger i att det i Sverige idag finns ett pÄgÄende arbete med att implementera eller revidera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.

Bakgrund: Arbetsgivare kan stödja de anstÀlldas hÀlsa genom att erbjuda friskvÄrdsbidrag. Flera faktorer pÄverkar individer till att vÀlja hÀlsorelaterade beteenden. Self-efficacy Àr en sÄdan faktor vilket innebÀr individens tilltro sin egen förmÄga att klara en uppgift. Syfte: Studiens syfte var att undersöka relationen mellan self-efficacy och nyttjande av friskvÄrdsbidrag. Vidare undersöktes fysisk aktivitetsnivÄ och upplevt hÀlsotillstÄnd relaterat till dessa tvÄ faktorer.

AimThe purpose of this study has been to examine attitudes towards dance in a broad sense, among Swedish schoolchildren. The study has been done with three different questions in mind: What do pupils think and express about dance? Are there any differences in attitude towards dance between girls and boys? And how do the pupils relate to gender conceptions in connection to dance illustrations?MethodEight pupils 12 ? 14 years of age have been interviewed separately during physical education lessons. During parts of the interviews dance illustrations were used in order to encourage the pupils in their discussions, especially when asked to relate to dance and gender conceptions. The statements have been interpreted from a gender theoretical perspective.ResultsMy interview study shows that male pupils to a larger extent than female pupils inhabit hostile feelings towards dance as part of physical education lessons.

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess pÄverkan pÄ ett företag. Rebranding innebÀr förÀndring. NÀr ett företag genomgÄr denna förÀndring innebÀr det att de vill Àndra sin vision samt Àndra sitt budskap. FörÀndringen innebÀr Àven att företag vill hÄlla sig relevant i nutiden för att vara framgÄngsrik.Syfte ? Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmÀrket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.

Syfte:Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva, analysera och förstÄ vilka motiv som företag anger ligga till grund för att företag arbetar med CSR. Undersökningen syftar Àven till att skapa en ökad förstÄelse hos lÀsaren kring denna problematik.Metod:I vÄr uppsats har vi anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod med utgÄngspunkt i en induktiv forskningsansats. Vi har intervjuat fyra respondenter frÄn utvalda företag.Teoretiska perspektiv:I denna uppsats har vi anvÀnt oss av litteratur samt vetenskapliga artiklar inom omrÄdet Corporate Social Responsibility.Empiri:Vi har samlat in vÄrt empiriska material med hjÀlp av telefonintervjuer. Vi har intervjuat tvÄ respondenter som bÄda arbetar inom Logistik AB. Den ena respondenten arbetar som Chef för arbetsomrÄdet SÀkerhet & Fastighet och den andra respondenten arbetar som Produktionsamordnare.

Ökande konkurrens mellan företag har gjort att det blir allt viktigare att profilera organisationen som en attraktiv arbetsgivare för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna attrahera kompetent personal sĂ„ att företaget kan bibehĂ„lla positionen pĂ„ marknaden.Studiens syfte har varit att fĂ„ kunskap om hur processerna kring arbetsgivarvarumĂ€rket bedrivs, vilka fördelar som anstĂ€llda uppfattar att en anstĂ€llning i företaget innebĂ€r samt vad företaget behöver arbeta med för att attrahera framtida personal. 43 webbaserade enkĂ€ter med personalen, 12 enkĂ€ter med högskoleklass tillhörande mĂ„lgruppen, 2 kvalitativa intervjuer med HR-personal samt 44 miniintervjuer med potentiell framtida personal har genomförts för att besvara följande frĂ„gor: hur arbetar organisationen med employer branding? hur upplever de anstĂ€llda organisationens EVP? och vad efterfrĂ„gar potentiella medarbetare hos en framtida arbetsgivare?Resultaten visar brister i det strategiska arbetet kring employer branding processerna. En lyckad intern strategi har medfört stark organisationskultur och organisationsidentitet som skapat lojalitet gentemot arbetsgivarvarumĂ€rket hos de anstĂ€llda. Den externa strategin sĂ€rskiljer dock inte arbetsgivarvarumĂ€rket frĂ„n varumĂ€rket, och ett starkt EVP saknas dĂ„ identitet, profil och image inte överensstĂ€mmer.Nyckelord: ArbetsgivarvarumĂ€rket, Employer branding, Employee value proposition, attrahera personal, privat organisation.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess pÄverkan pÄ ett företag. Rebranding innebÀr förÀndring. NÀr ett företag genomgÄr denna förÀndring innebÀr det att de vill Àndra sin vision samt Àndra sitt budskap. FörÀndringen innebÀr Àven att företag vill hÄlla sig relevant i nutiden för att vara framgÄngsrik.Syfte ? Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmÀrket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess pÄverkan pÄ ett företag. Rebranding innebÀr förÀndring. NÀr ett företag genomgÄr denna förÀndring innebÀr det att de vill Àndra sin vision samt Àndra sitt budskap. FörÀndringen innebÀr Àven att företag vill hÄlla sig relevant i nutiden för att vara framgÄngsrik.Syfte ? Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmÀrket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.

Samarbeten mellan nÀringsliv och mindre konventionella samarbetspartners sÄsom olika bistÄnds- och frivilligorganisationer blir allt vanligare. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att undersöka vilka drivkrafter som finns hos de olika parterna för att samarbeta och samtidigt ge en övergripande bild av fenomenet genom att inkludera olika typer av samarbeten. Uppsatsens icke-vinstdrivande aktör Àr Sida, en myndighet vars verksamhet delar mÄnga karaktÀrsdrag med NGOs. Sidas samarbete med tre olika företag studeras. Studien skedde genom insamling av sekundÀrdata och kvalititativa intervjuer och visar att företagens drivkrafter Àr delad monetÀr risk, möjlighet att tillÀmpa CSR, tillgÄng till tillvÀxtmarknader, expertis, affÀrsutveckling, legitimitet, olika nÀtverk, influera nya branschstandarder, undvika konfrontation och intern stolthet medan Sidas drivkrafter utgjordes av tillgÄng till företagens kÀrnkompetens, möjlighet att influera kommersiella aktörer, undvika konfrontation och lÄngsiktighet.

Uppsatsen innefattar en intern benchmarking för Volvo Construction Equipment, Arvika, Hallsberg, Eskilstuna och BraÄs. En kartlÀggning utifrÄn intervjuer ska göras över de investeringskalkyleringsmetoder som anvÀnds i dagslÀget. Syftet Àr att arbeta fram en mall för investeringar inom Operations Sweden, dÀr samtliga involverade anvÀnder samma berÀkningsmetoder och parametrar i sina bedömningar.Volvo Construction Equipment tillverkar anlÀggningsmaskiner. De fyra fabrikerna bildar tillsammans gemenskapen Operations Sweden. Inom Operations Sweden tas beslut om ett investeringsprojekt ska genomföras eller ej.