Internationella företag med stordriftsfördelar har klarat sig bÀst under lÄgkonjunktur och andra ekonomiskt svÄra situationer. Globaliseringen har lett till en homogen marknad och en ökad standardisering, kvalitet och kÀnslor spelar i och med det en allt större roll. Vissa svenska företag har kunnat överleva och till och med haft möjlighet att expandera pÄ den hÄrda internationellt konkurrensutsatta marknaden..

MÄnga projekt misslyckas Ärligen, en av de frÀmsta orsakerna Àr bristande kommunikation och informationsutbyte. Idag sitter dessutom mÄnga projektdeltagare inom ett företag utspridda pÄ olika kontor, vilket stÀller ytterligare krav pÄ den interna kommunikationen. Traditionella intranÀt har lÀnge anvÀnds inom de flesta företag. Syftet för dessa Àr bland annat att koppla anstÀllda till viktig information inom företaget. Dessa intranÀt Àr dock sÀllan öppna för flervÀgskommunikation och samarbete.

Problematisering:Bankerna utgör en vÀsentlig del av det finansiella systemet och kan ses som garanter för finansiell stabilitet. Det nya regelverket Basel II syftar till att bankerna ska anvÀnda mer riskkÀnsliga minimikapitalkrav och innebÀr att bankerna kan vÀlja mellan olika avancerade modeller för berÀkningen av kapitalkrav. De avancerade modellerna bygger delvis pÄ bankernas interna berÀkningar och bedömningar vilket kan fÄ konsekvenser för bankerna och dess omgivning. Syfte:Uppsatsen syftar till att undersöka hur den interna styrningen i svenska banker pÄverkas av Basel II och hur densamma kan fÄ konsekvenser i det större sammanhang dÀr banken och dess intressenter verkar. Metod och empiri:Uppsatsens insamlande av empiri grundar sig frÀmst pÄ en omfattande kvalitativ undersökning.

Det har varit tillÄtet för noterade bolag att köpa tillbaka egna aktier sedan 10 Mars 2000, vilket gör Sverige till ett av de sista vÀstlÀnderna som införde Äterköp. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka utmÀrkande faktorer det finns för företag som gjort Äterköp mellan Ären 2000-2002. Vi har undersökt 16 företag pÄ A-listan som har gjort Äterköp. För att urskilja eventuella faktorer som ökar företagens benÀgenhet till Äterköp har vi jÀmfört de Äterköpande företagen med en lika stor kontrollgrupp, Àven den frÄn A-listan. Skillnaderna har vi försökt pÄvisa kvantitativt genom att granska nyckeltal frÄn företagens Ärsredovisningar.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka den svenska statens syn pÄ romer ur ett utbildningsperspektiv i fem statliga utredningar som gjorts de senaste Ären (2007-2012). Dessa har studerats genom att identifiera problematiken samt undersöka hur de dolda maktstrukturerna ser ut i problemformuleringarna och ÄtgÀrdsförslagen. DÀrtill hur sprÄkbruket ser ut i dessa och om det gÄr att skönja nÄgon vi och dem-uppdelning. Granskningen av materialet samt analysen har gjorts utifrÄn ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv genom en  innehÄllsanalys av ett kodschema samt Teun A. van Dijks strukturindelingar av text.

InledningHandledning i olika former sÄvÀl externt som internt, har förekommit som möjlighet för de kontrakterade jourfamiljehemmen i Jönköpings kommun, under cirka 15 Är. Jourfamiljehemmen var tidigare sex stycken till antalet.Efter en omorganisation bedrivs sedan hösten 2009 intern handledning, för 10-12 kontrakterade jourfamiljehem i tvÄ olika grupper. Vid varje tillfÀlle Àr mellan sex till nio deltagare nÀrvarande. MÄlsÀttningen Àr att bÄda makarna Àr nÀrvarande vid handledningstillfÀllet. Handledningen sker en gÄng per mÄnad och pÄgÄr under tvÄ och en halv timma.Vardera grupp handleds av tvÄ socionomer med vidareutbildning och som tillika Àr verksamma som familjehemssekreterare.

I föreliggande studie Äsyftas att erhÄlla en djupare förstÄelse om ordningsvakters erfarenheter och upplevelser av vÄld och hot. Vi vill Àven fÄ klarhet i vilken betydelse samspelet mellan kollegorna har, samt vad interaktionen mellan ordningsvakterna och gÀsterna har för betydelse för upprÀtthÄllandet av ordning dÀr de arbetar. Uppsatsen har genomförts i en sydsvensk mindre stad. För insamling av empiri har vi nyttjat oss av kvalitativ metod, dÀr 10 semistrukturerade intervjuer genomförts dÀr 10 respondenter av olika kön deltagit. En delvis deltagande observation pÄ en nattklubb har Àven genomförts som ett komplement till intervjuerna.

Uppsatsen behandlar estetiska lÀroprocesser och receptionen som reflektionsform dÀr fokus ligger pÄ kommunikation. Syftet Àr att undersöka elevers kommunikation som uppstÄr i mötet med deras estetiska lÀroprocesser med tillhörande produkt. I uppsatsen baseras den empiriska undersökningen pÄ tvÄ lektionstillfÀllen i en Ärskurs fyra. De estetiska lÀroprocesserna fyller en dubbel funktion, dels som ett pedagogiskt redskap, men Àven som ett medel i sig sjÀlvt dÀr formen och innehÄllet förmedlar ett budskap till betraktaren. Elevernas kommunikation blev tydlig genom receptionen dÀr de förde ett samtal utifrÄn sina konstnÀrliga gestaltningar och estetiska lÀroprocesser.

Intern kommunikation Àr den kommunikation som sker inom en organisation (Ver?i? et al., 2012 s.225). Idag kan man anvÀnda sig av olika virtuella mötesformer i organisationer, frÀmst för interna möten men Àven externa möten (Trafikverket, 2010 s.3). Kommunikationen inom organisationer sker via olika sorters medier, sÄ som personlig kontakt, telefon, brev, böcker, tidningar, datorer, radio och tv (Wallentin, 2006 s.247). Anledningen till att vÀlja att anvÀnda sig av virtuella mötesformer Àr att dessa mötesformer kan bidra till en effektivare verksamhet, bÀttre ekonomi och fler harmoniska medarbetare.

Kopplingar mellan interna prestationsmÀtningar och stÀndig förbÀttring undersöks genom fallstudie av IKEA Food Service. Uppsatsen genererar fem hypoteser kring Àmnet..

Den traditionella redovisningen har sin utgÄngspunkt i industrisamhÀllet och nÀr vi nu befinner oss i informationssamhÀllet motsvarar inte den redovisningen lÀngre intressenternas efterfrÄgan pÄ information. Intern kommunikation Àr av allra största vÀsentlighet i bolag och i organisationer, om inte den fungerar kan inte vÀlgrundade beslut fattas. Men vad ligger bakom de interna kommunikationssvÄrigheterna angÄende den information ekonomiska rapporter ger? Ett av praktikfallen som vi har tagit upp i studien belyser den hÀr problematiken, dÀr ledamöter i ABB:s styrelse inte fick beslutsrelevant information. Inte ens finanschefen fick nÀrvara vid viktiga möten, utan det var endast VD:n som kommunicerade med styrelsen. Uppsatsens syfte Àr att skapa en ökad förstÄelse för de faktorer som ligger bakom de kommunikationssvÄrigheter som finns gÀllande informationen i de ekonomiska rapporterna. Vi har valt att behandla endast svenska aktiebolag. VÄrt förhÄllningssÀtt i studien Àr förstÄelseorienterat och utgÄr frÄn litteratur som behandlar kommunikation, organisation och ekonomi.

MÄlet med uppsatsen Àr att jÀmföra likheter och skillnader i gestaltningen av frÀmlingskap i Ivar Lo- Johanssons roman Kungsgatan och i Theodor Kallifatides roman UtlÀnningar. Uppsatsen jÀmför förhÄllandet mellan stad och land i Kungsgatan med förhÄllandet mellan hemland och nytt land i UtlÀnningar. Socialpsykologiska perspektiv pÄ frÀmlingskap, identitet och acklimatisering i kombination med litteraturteoretiska begrepp frÄn postkolonial litteraturteori anvÀnds för att undersöka hur romanerna fiktivt gestaltar uppbrotts- och acklimatiseringsprocesser. Analysen indelas i förhÄllandet mellan stad/land och hemland/nytt land, kvinnans dubbla frÀmlingskap, sprÄkets inverkan pÄ identiteten samt individens förmÄga eller oförmÄga att anpassa sig till en ny miljö. Det skildrade frÀmlingskapets anknytning till en ny dubbel identitet analyseras för att tolka karaktÀrernas hantering av frÀmlingskapet.

Det arbete som har utförts under vÄren och sommaren 1999 pÄ Siemens Elema och som behandlas i denna rapport, hade som mÄl att implementera sÀkerhetsfunktioner i ett dokumenthanteringssystem för patientjournaler.Arbetet baseras pÄ ett testsystem bestÄende av en applet och en servlet som i princip hade samma funktionalitet som det tilltÀnkta dokumenthanteringssystemet (loggade in anvÀndare, hÀmtade en fil frÄn server, möjliggjorde för anvÀndaren att Àndra i filen och till slut sparade filen pÄ servern). Följande sÀkerhetsfunktioner implementerades:- SÀker inloggning med dubbel, stark autentisering med certifikatsystem. Inloggningsproceduren undviker att skicka anvÀndarens lösenord över nÀtet.- SÀker, krypterad dataöverföring med SSL- Digitala signaturer som ger positivt bevis av att ett sparat dokument pÄ servern har skickats in av en viss anvÀndare.Hela systemet implementerades i Java 1.2 med standardkomponenter, som Àr fritt tillgÀngliga utan kostnad. Beslutet att anvÀnda Java 1.2 som utvecklingsplattform medförde att flera problem uppstod p.g.a. att sÀkerhetsfunktionaliteten i Java 1.2 (senare kallad Java 2) Àr relativt ny, oprövad och stödet för den Àr Ànnu inte fullt implementerat i de webblÀsare som Àr mest vanliga (Netscape Communicator och InternetExplorer4). Dessa problem Àr delvis lösta eller kan kringgÄs och systemet kan nu installeras och köras pÄ en vanlig PC, via en vanlig webblÀsare..

Nethouse Sverige AB is an IT consultancy in need of a mobile solution to inform participants of in-house events and distribute news to their consultants working in the field. This report  describes the planning and development of such a solution. The result of this thesis is a three system-solution. A mobile application where it is possible to view news and information about in-house events, and also receive suitable notifications, a web service which assists the mobile application by providing the corresponding information and finally a website to manage the information and notify mobile clients..

ABSTRACT I denna studie undersöks hur vÄrdpersonal inom Àldreomsorgen ser pÄ och förhÄller sig till döden, och om det kan kopplas till uppfattningar om religion. Vidare studeras om det finns nÄgra förestÀllningar kring tiden efter döden, inom denna yrkesdomÀn, samt om det förekommer nÄgra sÀrskilda rutiner och ritualer kring döden pÄ informanternas arbetsplatser.Underlaget för undersökningen Àr fyra kvalitativa intervjuer, utförda pÄ vÄrdpersonal, vilka arbetar inom Àldreomsorgen i Halmstad kommun. Resultatet bearbetas mot bakgrund av AriÚs teori om mÀnniskans förhÄllningssÀtt till döden, Max Webers och Bryan Wilsons sekulariseringsteorier samt mot bakgrund av Bells ritualteori.Resultatet visar att det inom Àldreomsorgen finns en dubbel hÄllning till död och religion. Informanternas syn pÄ döden kan ses stÄ i förbindelse med deras relation till religion.  Det förekommer Àven en rad sÀrskilda rutiner och ritualer i anslutning till ett dödsfall, pÄ de arbetsplatser som inkluderas i studien.