Sökresultat:
599 Uppsatser om Drift och underhćll - Sida 35 av 40
Verksamhetsrelaterade nyckeltal och stÀndiga förbÀttringar för energieffektivisering och rapportering i industrifastigheter
Kils Energi Àr ett litet fjÀrrvÀrmenÀt med 620 abonnenter, de flesta villor. Med en lÄg linjetÀthet Àr det viktigt att ha sÄ lÄga kostnader som möjligt, och dÀrmed ett effektivt system dÀr sÄ mycket som möjligt av vÀrmen anvÀnds. För att i framtiden kunna besluta om förbÀttringar i systemet behövs en utredning av systemet för djupare förstÄelse av hur nÀtet fungerar idag. För att lÀra kÀnna systemet utreddes i detta examensarbete var den abonnent som hade det lÀgsta differenstrycket, var de största tryckfallen fram till denna abonnent skedde, hur detta differenstryck skulle kunna förbÀttras och om det Àr ekonomiskt försvarsbart. Samt vilken framledningstemperatur som idag har den lÀgsta driftskostnaden, vad som skulle hÀnda med trycket om den framledningstemperaturen skulle hÄllas vid -20? Celsius och vilket flöde som Àr det högsta möjliga innan maxtrycket pÄ 16 bar nÄs.
Snökyla för Bosch Rexroth Group
I detta examensarbete behandlas möjligheterna för Bosch Rexroth Group i Mellansel att sĂ€nka framledningstemperaturen till fabriken pĂ„ befintlig sjökyla genom att den integreras med en snökylanlĂ€ggning. Ăven andra kopplingslösningar behandlas.Med stigande el- och energipriser, och för den delen pĂ„verkan av miljön, finns det incitament för att hitta andra alternativ till kyla. Ett sĂ€tt Ă€r att utnyttja frikyla Ă€r genom att anvĂ€nda kallt bottenvatten frĂ„n sjöar. Ett annat sĂ€tt Ă€r att utnyttja lagrad kyla frĂ„n snö och is, sĂ„ kallad snökyla.Den största delen av snöns kylenergi gĂ„r att finna i den sĂ„ kallade smĂ€ltvĂ€rmen. Detta kallas Ă€ven snöns latenta energi och Ă€r vĂ€ldigt hög i förhĂ„llande till andra material.
Utredning och effektivisering av Kils Energis fjÀrrvÀrmenÀt : Lokalisering av undercentral med lÀgst differenstryck
Kils Energi Àr ett litet fjÀrrvÀrmenÀt med 620 abonnenter, de flesta villor. Med en lÄg linjetÀthet Àr det viktigt att ha sÄ lÄga kostnader som möjligt, och dÀrmed ett effektivt system dÀr sÄ mycket som möjligt av vÀrmen anvÀnds. För att i framtiden kunna besluta om förbÀttringar i systemet behövs en utredning av systemet för djupare förstÄelse av hur nÀtet fungerar idag. För att lÀra kÀnna systemet utreddes i detta examensarbete var den abonnent som hade det lÀgsta differenstrycket, var de största tryckfallen fram till denna abonnent skedde, hur detta differenstryck skulle kunna förbÀttras och om det Àr ekonomiskt försvarsbart. Samt vilken framledningstemperatur som idag har den lÀgsta driftskostnaden, vad som skulle hÀnda med trycket om den framledningstemperaturen skulle hÄllas vid -20? Celsius och vilket flöde som Àr det högsta möjliga innan maxtrycket pÄ 16 bar nÄs.
Skadeutredning och glidningskontroll av jÀrnvÀgsbro 3500-3424-1 : En underbyggnad pÄ villovÀgar
Trafikverket förfogar över nÀrmare 4000 jÀrnvÀgsbroar i olika skick och Älder runt om i landet. BestÄndet Àr i stÀndigt behov av underhÄll och erfordrar kontinuerliga kontroller. Den hÀr rapporten Àr utformad som en skadeutredning pÄ en enkelspÄrig jÀrnvÀgsbro söder om Solvarbo i SÀter kommun. JÀrnvÀgsbron Àr i drift och hÀr passerar över 10 000 tÄg/Är. Allt frÄn snabbtÄg till godstÄg.
Dagvattenundersökning pÄ Falu à tervinning
Ă
r 2011 asfalterade Falu Ă
tervinning 5 500 m2 för att anvĂ€ndas till rötslamkompostering. I samband med detta gav LĂ€nsstyrelsen i Dalarnas LĂ€n ett utredningsvillkor. Utredningsvillkoret gĂ„r ut pĂ„ att Falu Ă
tervinning ska undersöka vad det förorenade dagvattnet innehĂ„ller och i vilka mĂ€ngder, hur stora dagvattenflödena Ă€r, vilken pĂ„verkan pĂ„ omgivningen dagvattnet har samt att förslag ges till lĂ€mpligt omhĂ€ndertagande av dagvatten. I dagslĂ€get gĂ„r majoriteten av dagvattnet till en lakvattendamm och resterande gĂ„r till StĂ„ngtjĂ€rnsbĂ€cken, ett vattendrag som Ă€r fiskförande.Denna rapport ska fungera som underlag till en framtida utökning av Egenkontrollprogrammet för Vatten pĂ„ Falu Ă
tervinning med avseende pĂ„ dagvatten. Egenkontroll innebĂ€r att verksamheter som kan medföra olĂ€genheter för mĂ€nniskors och miljöns hĂ€lsa Ă€r skyldiga att kontrollera verksamhetens pĂ„verkan.Syftet med examensarbetet var att planera och genomföra provtagning samt utvĂ€rdera analysresultat av dagvatten pĂ„ Falu Ă
tervinning.
Elförbrukning vid uppförande av Rosenborg 3 : identifiering och kartlÀggning av nyckelkomponenter
En av samhÀllets största utmaningar idag Àr vÄrt stora behov av energi och de relaterade miljöproblem som följer med en stor energiförbrukning. Byggbranschen stÄr idag för en tredjedel av Sveriges totala energikonsumtion och Àr dÀrmed med bransch som enskilt har den största totala pÄverkan för den svenska energiförbrukningen. Det finns bÄde nationella mÄl sÄ vÀl som ekonomiska och miljömÀssiga incitament att minska energiförbrukningen för aktörerna i branschen. Fokus har tidigare legat pÄ den fÀrdiga produkten som rör drift och förvaltning medan det finns större kunskapsluckor nÀr det kommer till byggnadsprocessen.
Studiens övergripande mÄl var att bidra med kunskap om det totala energibehovet för byggnadsprocessen av kontorsbyggnader och andra lokaler. Syftet med studien var att presentera elförbrukningen och identifiera yckelkomponenter det första Äret vid uppförandet av kontorshuset Rosenborg 3.
Konvertering frÄn olja till naturgas vid Lulekraft AB
I denna studie undersöks möjligheten att ersÀtta en del av oljeförbrukningen pÄ LULEKRAFT AB med naturgas. LULEKRAFT AB Àr ett kraftvÀrmeverk i storleksordningen 350 MW brÀnsle och 100 MW elkraft och 200 MW vÀrme ut. Producerad elkraft sÀljs till nÀrliggande SSAB och producerat hetvatten distribueras via ett fjÀrrvÀrmesystem. Som primÀrbrÀnsle anvÀnds en blandgas bestÄende av processgaser frÄn SSAB:s metallurgiska enhet. Vid lÄgt vÀrmevÀrde eller brist pÄ blandgas, vid perioder av hög last samt vid uppstart av anlÀggningen anvÀnds olja.
Investeringsbeslut för kraftvÀrmeproduktion i skogsindustrin
MÀnskligheten stÄr inför mÄnga utmaningar. PÄtaglig Àr den förÀndring av klimatet som sker till följd av mÀnsklig aktivitet. En förÀndring av den globala energiförsörjningen Àr ett mÄste för att undvika ytterligare klimatförÀndringar. Fortsatta ÄtgÀrder bör vidtas för att minska anvÀndandet av fossila brÀnslen som kol, olja, och naturgas och istÀllet öka anvÀndningen av lÄngsiktigt uthÄlliga och miljövÀnliga energikÀllor.Skogsindustrin har alltid varit en stor anvÀndare av elkraft. Till följd av 1990-talets reformer, skÀrpta miljökrav och införandet av elcertifikatsystemet tillsammans med stigande elpriser har möjligheter skapats för skogsindustrin att genomföra investeringar i kraftvÀrmeproduktion.Denna studie syftar till att kartlÀgga den framtida utvecklingen av kraftvÀrme i skogsindustrin (massa- och pappersindustrin), dÀr elcertifikatsystemets pÄverkan Àr i fokus.
JÀst i frysta degar : jÀmförelse av jÀstsorter, pÄverkan av infrysning och bakningens tillvÀgagÄngssÀtt
Frysförvaring av deg innan grÀddning av bröden Àr vanligt förekommande hos mÄnga bagerier. Metoden har flera fördelar och möjliggör en mer rationell drift. Det sker dock ofrÄnkomligt en pÄverkan av brödens kvalitet vilket stÀller krav pÄ tillverkningsprocessen. TillvÀgagÄngssÀtten vid bakning med frysta degar kan variera frÄn att frysa ned ojÀsta degÀmnen till att grÀdda bröden halvklara innan nedfrysningen. Detta projekt fokuserar det pÄ den förstnÀmnda metoden, dvs.
Termisk energilagring genom fasÀndringsprocesser: en studie
av systemlösningar och produkter med fasÀndringsmaterial
Denna rapport bygger pÄ en litteraturstudie och avser att ge en bred beskrivning av en teknik kallad LTES (Latent Thermal Energy Storage). Rapporten förklarar teorin bakom tekniken, behandlar de komponenter som krÀvs för att praktiskt kunna anvÀnda den, tittar pÄ kostnader som Àr förknippade med den och visar pÄ tillÀmpningar som finns idag och Àr förvÀntade inför framtiden. Vid LTES genomgÄr ett PCM (Phase Change Material) en fasÀndring vid en viss temperatur. Vid fasÀndringen lagras (eller avges) termisk energi i (frÄn) PCM:et. Denna fasÀndringsprocess kan sedan anvÀndas praktiskt i olika produkter och system för att ge vÀrme och/eller kyla efter behov.
Miljöteknisk markundersökning av föroreningar vid GÀllivare bangÄrdsomrÄde
GÀllivare bangÄrd har varit i drift sedan sent 1800-tal dÄ Malmbanans första del mellan LuleÄ och GÀllivare fÀrdigstÀlldes. Sedan dess har bangÄrden varit utsatt för förÀndringar för att passa den verksamhet som bedrivits. FörÀndringarna har pÄverkat markmiljön och tidigare undersökningar av omrÄdet har visat att föroreningar finns. FrÀmst har föroreningarna historiska orsaker men det kan inte uteslutas att dagens verksamhet har pÄverkat markmiljön negativt. Detta examensarbete har tagit vid efter tidigare undersökningar som utrett markföroreningar inom bangÄrden.
UtvÀrdering av Trafikverkets ÄtgÀrdsförslag för personpÄkörningar, suicid och plankorsningsolyckor pÄ jÀrnvÀgen i Region VÀst
106 personer omkom eller skadades allvarligt under 2011 pÄ jÀrnvÀgen i Sverige. Trafikverket jobbar stÀndigt med att förbÀttra sÀkerheten bÄde inom och pÄ jÀrnvÀgen, allt i enighet med deras vision som lyder, MÄlet för sÀkerhet inom jÀrnvÀgstransportomrÄdet Àr att antalet omkomna och allvarligt skadade inom jÀrnvÀgstranssportomrÄdet fortlöpande ska minska.Trafikverket Àr en statlig myndighet i Sverige som ansvarar för lÄngsiktig planering av infrastrukturen samt för byggande, drift och underhÄll av de statliga vÀgarna och jÀrnvÀgarna. De Àr ocksÄ skyldiga att utreda alla olyckor som sker pÄ jÀrnvÀgen och komma med ÄtgÀrdsförslag sÄ att liknande olyckor inte sker i framtiden.Den hÀr rapportens huvudsyfte var att granska och följa upp de ÄtgÀrdsförslag av fysisk karaktÀr som Trafikverkets olycksutredare har angivit i sina utredningsrapporter och se vilka ÄtgÀrder av dessa som blivit genomförda. Rapporten behandlar olyckstyperna personpÄkörningar, suicid samt plankorsningsolyckor i Region VÀst, som bestÄr av Hallands, VÀstra Götalands och VÀrmlands lÀn. Tidsperioden för olyckorna Àr 2005-01-01 till 2012-05-31.
SÀker och modulÀr lösning för butiksnÀtverk: Ett examensarbete för Coop Norrbotten, pÄ uppdrag av ATEA
Mitt examensarbete har utförts pÄ uppdrag av ATEA/Exait i LuleÄ, för Coop Norrbotten. MÄlet med arbetet har varit att designa, implementera och dokumentera en ny, förbÀttrad nÀtverkslösning för Coop Norrbottens butiker, samt att konstruera en detaljerad utrullningsplan för implementation i produktionsmiljö med minimala driftstopp. Min handledare pÄ ATEA var Leif HÀggström, seniorkonsult och specialist pÄ brandvÀggar och nÀtverkssÀkerhet. Jag har Àven arbetat nÀra den huvudansvarige för IT pÄ Coop Norrbottens huvudkontor i LuleÄ; Per-Ola Björnfot.Kraven som fanns pÄ den nya designen frÄn Coop Norrbottens sida var att sÀkerheten pÄ nÀtverket skulle förbÀttras avsevÀrt, och att strukturen Àven skulle göras mer modulÀr och resurseffektiv. Den utrustning som initialt var tillgÀnglig för designen var den som redan fanns i drift ute pÄ Coops affÀrer: ?1x Cisco 1811 Integrated Services Router?1x 3Com 3226 L3 access-switch?1x HP Procurve 1800 PoE-switch?2x TrÄdlösa accesspunkter frÄn Trapeze (Juniper)UtgÄngspunkten var, som nÀmnts ovan, att designen skulle baseras enbart pÄ befintlig utrustning.
Förgasning av avfall för vÀtgasproduktion : Integration av en förgasningsprocess i ett vÀrmeverk
Avfall och fossila brÀnslen stÄr för tvÄ svÄra miljöproblem i vÀrlden idag. I takt med att populationen ökar i vÀrlden ökar konsumtion och dÀrmed avfallsmÀngden men ocksÄ anvÀndningen av fossila brÀnslen. NÀr avfallsmÀngden ökar vÀxer ocksÄ behovet för sofistikerade avfallsbehandlingsmetoder och nÀr fossila brÀnslen fortsÀtter att dominera energimarknaden sÄ krÀvs alternativa brÀnslen. Detta arbete har utförts i syfte att utforska en metod dÀr bÄda dessa problem hanteras pÄ ett nytÀnkande sÀtt. En förgasningsprocess dÀr avfall förgasas och vÀtgas kan extraheras ur den syntetiska gasen Àr en ny vÀg att utforska en avfallshantering dÀr produkten dessutom kan anvÀndas som substitut till fossila brÀnslen.Förgasning Àr en kemisk Ätervinningsmetod dÀr ett kolbaserat substrat oxideras i en miljö med begrÀnsad eller ingen tillgÄng till syre.
Analys av miljöanpassad ogrÀsbekÀmpning
Svenska KraftnÀt Àr ett statligt affÀrsverk vars huvuduppgift Àr drift och underhÄll av det svenska elstamnÀtet. BekÀmpningen av oönskad vegetation Àr en del i underhÄllsarbetet i anlÀggningarna och sker i dagslÀget med det kemiska bekÀmpningsmedlet Roundup. Svenska KraftnÀt önskar att minska eller ersÀtta den kemiska ogrÀsbekÀmpningen med en miljöanpassad metod och rapporten syftar till att undersöka den möjligheten. En av de möjliga metoderna, NCC Spuma, testades i ett fÀltförsök i en av Svenska KraftnÀts anlÀggningar och dess miljöpÄverkan undersöktes genom en livscykelanalys.NCC Spuma Àr en termisk metod för ogrÀsbekÀmpning som erbjuds av NCC Roads. OgrÀset bekÀmpas med hett vatten och ett isolerande skum. Det isolerande skummet förlÀnger tiden det heta vattnet skadar ogrÀset.